Intellektuell mellanmjölk

Av , , Bli först att kommentera 5

Häromdagen insåg jag att jag hör hemma i en ödesdrabbad grupp…

Jag är nämligen precis tillräckligt smart för att fatta hur korkad jag är! Om jag var skärpt som attan vore jag överläkare eller hyllad forskare eller möjligen civilingenjör.

Var jag däremot riktigt råpuckad så satt jag på mjölkbryggan i hembyn och åt messmör med fingrarna samtidigt som jag vinkade åt turistbussarna. Och var lika obekymrad över livet som en Dalmatiner.

Men nej, jag var naturligtvis tvungen att välja mittfåran. Antalet hjärnceller  räcker till för att få ångest över vad jag inte blev men ger inte tillräckligt för att dra mig upp ur medelbraträsket.

Tyvärr är nog det här tillståndet permanent. Fast så illa är det kanske inte. Jag får höra av mina assistenter att jag är en humanvariant av Google, och det måste väl vara bra?

Nu ska jag ägna en stund åt Family Guy, precis rätt för mig…

Fylleri fyllera…

Av , , Bli först att kommentera 8

Överraskningarna duggar tätt i år. För inte kan det väl i himlens namn vara så att två av mina kusiner har fyllt 50 respektive 60 (idag!) ? Det var ju länge kvar innan det var dags, framemot sommaren nångång. Vad säger ni? Är det sommar redan!!!Ja ett är då säkert – åren går fortare med stigande ålder och jag hinner inte vara med. Men jag har i alla fall lyckats köpa presangter till min kompis som fortfarande har ”ofyllt” för att prata dialekt, för hon måste bara uppmärksammas. Tyvärr kan jag inte vara med på det med all säkerhet häftiga kalaset med det finns ju bussboxar.

Om jag tittar till ungdomens tid är det främst två födelsedagar jag minns: dels då jag blev tio, dels 15-årsdagen.

Tioårsdagen för att vi hade stort kalas med en massa människor, något jag inte var bortskämd med. Och att jag fick tio blanka enkronor uppklistrade på ett kuvert. Vilken förmögenhet! Som jag genast omsatte i kortlivade knallpulverpistoler och bevisade vilken ekonomisk slarver jag är.

Fem år senare, en knallkall januaridag, hade jag föräldrafritt och hade samlat ett gäng kompisar. Vi drack nåt mousserande och farsan hade dessutom med viss högtidlighet lämnat en kvarting som jag och kompisarna, utkallade i farstun en och en, sörplade i oss.

Sedan tar vi ett gigantiskt hopp till 50-årsdagen då stora delar av byn var med. Jag hade flyttat fram det hela tre månader till 28:e maj för klimatets skull men det hjälpte knappt för stora snödrivor låg kvar på vissa ställen. Men kul var det!!!

Om 60-års dagen vet vi ännu inte något. Men lyckas jag ta mig så långt i det här livet ska jag i alla fall hitta på något.

Ha nu en trevlig arbetsvecka och tänk inte för mycket på semestern…

Och så gick det en månad igen…

Av , , 1 kommentar 8

Tiden går och vi med den. Särskilt vi som börjar bli äldre kan konstatera att månaderna flimrar förbi. Jag som nyss firade 50 med en rolig fest i min hemby kan nu börja fundera över vad jag ska hitta på om 1,5 år då jag fyller 60! En sak jag hade tänkt skriva om är det märkliga kovändning som gör att villkoren då det gäller färdtjänst och handikapp-parkeringar drastiskt försämrats. Då det gäller det sistnämnda har jag haft parkeringstillstånd sedan 2010 och ingen har drömt om att ifrågasätta det. Ne drogs det plötsligt in. Jag bedöms kunna sitta och vänta medan min assisten jagar en vanlig parkering. Vilket är tacksamt i en stad som systematiskt motarbetar bilar och parkeringsmöjligheter. Det finns mycket att säga om detta men i nuläget har jag lämnat det hela till jurist och jag får kanske anledning att återkomma, oavsett hur det går.

Elrullstolen går i alla fall som en raket! Vännäs tur och retur på en halvtimme! Nej, där skämtar jag förstås, men du ska gå bra fort för att hänga med. Kanske som min kusin Anders i Västerås som fyller 50 idag och som i många år varit bland landets duktigaste gångare. Jag hoppas han i alla fall hann sätta sig ner och mumsa tårta idag!

Ett annat transportmedel om man inte vill gå är att åka bil. Då jag var uppe i Vilhelmina i maj fick jag glädjen att cruisa runt i en så pass ovanlig bil so en Edsel. För den som inte vet kan jag berätta att det var ett märke som skulle glida in och fylla en lucka som Ford bedömde fanns i sortimentet. Nu uteblev dock jätteframgångarna, delvis beroende på att Fordkoncernen utlovat ett underverk i förhandsreklamen. I verkligheten var det en ”vanlig” bil med några speciella lösningar som växelväljare i rattnavet och hastighetsmätare a la badrumsvåg. Jag kunde i alla fall konstatera att det exemplar jag provåkte kändes riktigt bra trots att det är en 58:a och jag hoppas ägarna får mycket trevlig cruising i sommar.

Namnet  Edsel kom för övrigt till efter att tusentals förslag förkastats. Och efter all denna möda blev det till slut namnet på Henry Fords son som kom att hamna på den nya bilen…