Minns du Bullworkern?

Av , , Bli först att kommentera 4

Många män i åldern 55-65 vet nog vad jag menar då jag pratar om ”Bullworker”. För övriga kan jag berätta att det var tidens mest åtrådda träningsredskap för oss som snabbt och lätt ville förvandla oss till Ricky Brusch eller Arne Tammer. Enda hindret på vägen dit var att anordningen var ohemult dyr. Varför kan man fråga då den egentligen bara var en teleskopisk fjäder med handgrepp i båda ändar och en skala som stannade på det antal kilo du lyckats pressa ihop den. Lyckligtvis fanns ett exemplar som det var fritt att prova i Sjödins Järns innehållsrika hyllor.

Var och varannan rast stod vi där och spände våra tämligen diminutiva muskler. Diminutiva trots en diet på apelsinskal och magnecyl i vår tidigare barndom som ju skulle garantera oerhörd styrka. För på den tiden var styrka viktigt. Till nöds kunde man väl nöja sig med en Kungsfjäder. Ett redskap som en del faktiskt hade råd att köpa. Men den totala effekten var nog tveksam då jag inte kan påminna mig någon extremt stark kompis. Lite senare i livet insåg jag dock att lika väsentligt som stora muskler var snabbhet, om det skulle slåss. De mest svårspöade var sällan muskelberg utan snabba och smidiga…

Matresan

Av , , Bli först att kommentera 4

De första två semesterveckorna har varit kulinariska. Jag har druckit väldigt gott smörkaffe. (ja, det var finemang, lite som kaffe med grädde…) och njöt av Glassbondens olika kompositioner under den glödheta gårdagen. De pirogliknande historier jag handlade i en affär på stan föll mig däremot inte på läppen. En konstig kryddning på köttet, och lite degig.

Mina matupplevelser för övrigt i livet är väl inte så märkvärdiga. Björnkött i Dorotea med bland annat Torbjörn och Solveig Fälldin, Kolbulle, även det i Dorotea, serverad av Herbert Förster. Underbart god, för övrigt. En genuin Brännåkrare på Bonndan i Brännåker. Hm…det blev nog två förresten. Souvas i en kåta på Marsfjället. Den var så god att jag ”skrev in den” i artikeln jag skrev. Kött som fått torka på en kåtvägg. Observera att det ordet inte ska särskrivas…

Alltså inget märkvärdigt. Under en följd av år var S-grillen i Vilhelmina min stamrestaurang. Göteborgare. Kenna Special.Och många andra ur kioskens minst sagt rika sortiment. Lätt traumatiskt är minnet från då jag var VF:s kaninreporter och skulle skriva om köttproduktion. Och givetvis proväta den. Det var i och för sig gott men jag lämnar nog harar och kaniner till fransmännen…

Morgonchocken

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, den fick jag då jag tidigt i morse slog på text-tvn och fick läsa om dådet i Nice. Mitt i detta fruktansvärda tänker jag, som har ett visst mediaförflutet på alla nyheter som aldrig kommer att bli berättade en sån här dag då en stor händelse tar allt utrymme i media. Även i mindre dramatiska sammanhang är det bra att fundera inte över vad som skrivs utan vad som INTE skrivs. Det är ofta där svaret på de stora frågorna finns.

Det passar kanske inte in perfekt i det resonemanget men jag måste också ta upp det fullständigt okritiska dyngsprideri som ibland förekommer till exempel på Facebook.. Det är en blandning av dumhet, rädsla, illvillja och planerad samhällsförstörande verksamhet. Det sistnämnda tyvärr från de krafter som i nästa andetag säger sig vara samhällsbevarande! Det sprids okritiskt, även av ”vanliga” människor. Troll i olika skepnader gör sitt absolut bästa för att få oss att tro att Sverige är ett katastrofområde som ligger i rykande ruiner då färska internationella undersökningar fortfarande gör oss till ett av de bästa länderna!

Om konsten att kappkör

Av , , Bli först att kommentera 4

Som förhoppningsvis förnuftig 50-taggare skäms jag lite då jag tänker på ungdomens bilåkaräventyr.

Kanske hade jag skämts mindre om: 1/jag hade haft bilar med någon sorts prestanda. Vilket jag icke hade. Gamla utlevade amazoner och liknande var det som gällde. 2/ Hade haft kompetens för att köra fort. Nu hängde jag mest i ratten beende en stilla bön att jag skulle hålla mig på vägen.

Efter några äventyrliga år blev det bättre, lagom till att jag mitt i vintern köpte en Pontiac Firebird. Faktiskt en av de bästa vinterbilarna. Den startade allltid även om det var -35 och den hade stått utan värmare. Värmen var suverän och viktigast – den släppte aldrig på framhjulen. Däremot var det bara att gasa oavsett hastighet om jag ville ha bredställ (och det ville jag ju…). Så en del resor var kanske lite äventyrliga. I viss mån förstärkt av att den i princip saknade bromsar. Skivor fram utan servo. Oj så tungtrampat vid hård inbromsning.

En beige dag

Av , , Bli först att kommentera 4

Den här dagen har verkligen gjort skäl för att kallas ”vardag”. Ja, den var så vardaglig att jag knappt har något att skriva om Då brukar man ju nu i sann Facebook-anda berätta vad man ätit. Middagen var inte dum alls, en rejäl högrevshamburgare med bacon och dressing i friscobröd. Till lunch stekte jag ägg och åt falukorv (ja, jag anar hur ni nästan svimmar av spänning…) som även det var förvånansvärt gott. Nej detta måste vara den mest intetsägande bloggen någonsin! Kan man få något pris för det?

Nu lägger jag mig innan det blir för dumt. God natt!

Stairway to heaven…

Av , , Bli först att kommentera 4

…fick jag igår. I alla fall nästan. En ny hiss utanför som lyfter mig och elrullstolen utan problem. Den gamla orkade inte riktigt utan fick vevas för hand sista centimetrarna. Dessutom kom min jätteleverans av material så nu har jag handskar och tvål rätt länge.

Utan direkt anledning konstaterar jag att det kokar i Venezuela med matkravaller och annat medan presidenten skyller allt på en USA-konspiration mot honom. Rörigt. Kanske vore något att uppleva för de som menar att Sverige är i kaos och på väg mot undergång-

Däremot är jag lite orolig för vår egna produktion av bland annat livsmedel. Det svenska jordbruket som kan hålla sig rullande utan massproduktion och avancerad teknik verkar ha dött ut. Samma gäller många mediciner och annat. Om gränserna stängs av någon anledning kommer vi att få se på kris…

Vem vill inte ha ett nummer?

Av , , Bli först att kommentera 5

Och då gärna rätt nummer. Mitt assistansföretag som jag beställde grejor via hade råkat ange sitt företagsnamn som mottagare och numret till sin växel i tjottahejti nånstans. Så chauffören fick inte tag på mig. Men vi försöker igen i morgon.

Trist för oss bildårar att Power Meet ser ut att ha dragit sin sista suck, i alla fall i Västerås. Men jorden slutar inte snurra för det, både små och stora träffar i mängder kommer att arrangeras även i framtiden. Även om bensinen kostar 20 kr litern som en del förutspår.Allt pekar ju nu på att vi bara måste minska de fossila utsläppen. Samtidigt som nu till exempel Indien och  Kina på allvar börjar bli bilburna. Skulle själv gärna åka hybridbil till vardags men vill absolut inte se några förbud. Jag vill att entusiastbilarna ska få fortsätta rulla även om det blir dyrare.

Inget är som väntans…

Av , , Bli först att kommentera 4

Måndagen har ännu inte börjat! Jag sitter och väntar på en leverans från DHL som skulle komma mellan 8-11. Nu är klockan 12 och vi har inte sett till den. Man kan naturligtvis inte göra så mycket annat. Tja, det är ju tur att jag har semester…Positivt är att magen verkar må bra. Den har varit lite knepig några dagar men jag tror att jag vet varför. Min assistent jobbar med biff a la Lindström som ska bli middag och jag konstaterar att sommartorkan även verkar slå igenom på Facebook. Aktiviteten är låg och det är väl skönt? För förhoppningsvis lurar man abborrar eller pussar stora kärleken eller nåt i stället och det är ju bra.

Av någon anledning minns jag ungdomens plantsättarsomrar. Kanske främst för att det var allt annat än semester. Jag tog för långa raster för att bli en plantsättningens toppstjärna. 500 per dag var väl det normala. Medan hårdingarna klarade 1000. Ja till och med 1300 någon dag men då var det inga raster alls. Jag minns fortfarande doften av varma tallplantor i korgen vi bar omkring. Riktigt vad de var behandlade med som gav doften vet jag inte och det är kanske lika bra…

 

ttt   ggg

En tur i vår vackra natur…

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag lyckades vi till slut ta oss ut på en liten utflykt. Bland annat till Baggböle och trakterna däromkring. Och det är ju så sanslöst vackert med pampiga röda västerbottensgårdar i djupgrön grönska! Bortsett från det har det varit väldigt lugnt. I morgon börjar ju semestern på riktigt. Då tror jag det blir skoshopping och kanske en sväng till motormuseet i Vännäs. Som fungerar bra för oss i rullstol ska tilläggas. Så kanske dagen ser ut i morgon…

Inga äventyr idag

Av , , Bli först att kommentera 4

Ja, bloggen gjorde verkligen inte skäl för namnet idag. Lugnet låg som en fuktig filt över Storgatan. Träffade en blivande assistent för intervju och avslutade ett inköp av tre nya par byxor. Spännande eller hur? Hörde att Power i Västerås rånats på upp emot en miljon. 1993  intervjuade jag Kjelle Power som var den som utsattes för rån nu i samband med att jag gjorde en helsida i VFom bilträffen.

Jag har hunnit med en hel del bilträffar i mina dagar. Träffar av olika dignitet från små träffar till Power Meet tre eller fyra gånger. Man blir lite bedövad av alla fantastiska bilar men en av alla som fastnat i minnet var en toktrimmad Corvette på Powermeer då det gick på Kinnekulle. Publiken trängdes runt en smal remsa där de som ställde ut sina bilar skulle köra. Men då den bränsleinsprutade Vetten vrålande drog igång tack vare att bränsle sprutades i i insugstrattarna manuell skuttade alla några meter bakåt. Men jätte V8a och tomgång på runt 3 000 varv kändes det livsfarligt att stå i närheten!!!

Nilson från Skelleteå kommer jag också ihåg även om jag glömt förnamnet. Han gjorde  en mängd fantastiska renoveringar av sena 50-talare  trots att han knappt hade ett vettigt garage.