En dödsviktig fråga med mera…

Verkstadstiden jag jämrade mig över senast roddes till slut i hamn. Om en knapp vecka, 18 oktober, ska den fixas. Skönt. Den dödsviktiga frågan uppstod idag då jag läste DN:s lördagsbilaga. Det var en stor artikel om en man som i likhet med mig var dialysbehandlad. Han var 87 år och hade nu bestämt sig för att det fick vara nog. Han bestämde sig för att avsluta dialysen, för att så småningom avlida som en följd av det. Tydligen har vi rätt att bestämma det, i alla fall på Löfvenströmska där han behandlades.

Lustigt nog gav artikeln mig en liten pirrning av glädje inför utsikten att själv få bestämma över liv och död.

Inte för att jag har minsta tanke att avsluta dialys och liv. Men vem vet om 15-20 år??? Och då måste det vara skönt att kunna avgöra själv!

För övrigt närmar sig vilhelminsresan. Vinterdäcken ska på i veckan, sen hoppas jag ju att de inte ska behövas så mycket.

Trevlig fortsättning på helgen!!!