Femti dar till jul – kul???

Själv har jag hamnat i ett ganska angenämt stadium då det gäller julfirande. Det innebär att jag tar det lugnt både med mat (som någon av stadens stora butiker får leverera) och klappar. Huset får i alla fall sin andel av juldekorationer och om tillfälle ges skriver jag gärna julrim på några paket. ”Här får du en pinne Att med fingrarna trycka Hård som sten Ger dig kortvarig lycka”. Detta rim döljer en snygg penna till en tjej som kanske gissar på något annat…

Såg att man hade auktion på en del folkvagnar för en tid sedan. Priserna stärker min uppfattning att jag kanske skulle behållit en del bilar. 1,3 miljoner för en VW-49 och 330 000 för en typ 3 som bara gått 300 mil, vilket nog förklarar priset. Har inte haft någon folka men en fin Granada Ghia 3,0 som jag visserligen fick bra för men hade fått betydligt mer för nu. Alla jänkare hade varit värda att behålla. Min Fairlane -62 till exempel. Minns inte om jag fick 2000 eller 4000 för den 1977. För ett par år sedan var den till salu för en bra bit över 100 000! Men då i ärlighetens namn totalrenoverad och smakfullt customiserad.

Går vi bakåt i tiden till tidigt 60-tal minns jag hur min pappa tog fram sin fina BSA B33-53 efter vintervilan och rullstartade den utför en backe för att överlämna den till två grabbar från grannbyn för facila 100 kronor. Då skulle ju alla köra bil.

Nog med minnen – i morgon ska jag bryta mina vanor och titta på hockey!!! Det sägs nämligen att Västerbotten är i final eller semifinal i TV-pucken.

2 kommentarer

  1. Bert-Rune Wibrell

    Jag minns att din far hade en svart ww med liten bakruta,redan då förstod jag att detta kan bli en raritet,sedan köpte han en grön,det kan väl inte ha varit Åkes Elsas ww.En annan fantast av ww var Ove Ericsson.En vacker dag stod denna bil vid Hugos infart,har ni sett filmen Herbert,Bilen gick inte bra och ingen var förvånad att den stannat,fjädringen såg ut som den hade gett upp.Ett par år senare genom väl upptrampade ko stigar kommer jag fram till Hugos sommar lagård,vad får jag se en svart ww med delad bakruta,och en vit ratt,med där utöver vita instrument.Har alltid trott att detta kan ha varit en illusion men har återbesökt denna plats många gånger.Minnet är klart.Vart tog denna bil vägen.

    • Ingemar Wahlström (inläggsförfattare)

      Javisst var det Åke Hanssons gamla -64. Som tjänade oss troget tills jag lyckades hoppa söder oljetråget och trodde det var laddningslampan som tändes

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.