VK når fler än någonsin tidigare

Av , , 1 kommentar 1

VK:s räckvidd ökar. Det visar nya siffror från TNS-SIFO. I en tid då många vill diskutera tidningarnas nedgång kan VK för fjärde mätningen i rad visa en positiv utveckling av nya läsare. I dag når VK 82 000 läsare en vanlig dag.
Samma positiva utveckling ser vi på vk.se. Där ökade räckvidden i juli med hela 15 000 personer jämfört med juli 2012. Aldrig tidigare har så många läst oss.
I höst väntar dessutom spännande nyheter för er VK-läsare. Vi kommer öka antalet artiklar på vk.se dramatiskt. Fler lokala artiklar och en helt ny vk.se som är snabbare att ladda upp, lättare att navigera i och som har ett helt annat innehållsmässigt djup än i dag.
Är du prenumerant får du givetvis tillgång till allt detta exklusiva material. Samtidigt minskar vi antalet gratisartiklar.
Vi berättar mer om förbättringarna framöver.
Själv satt jag och räknade antalet artiklar i fredagens VK. Totalt fanns ungefär 60 lokala artiklar och större notiser i tidningen. Då har jag inte räknat med allt som samma dag publicerades på vk.se.
Att vi lägger stor kraft på att rapportera om allt som händer är en viktig förklaring till de positiva siffrorna för VK.
Behovet av bra journalistik är jättelikt. Se bara på avslöjandet om polisens olagliga register över romer eller att vi berättar och ibland ifrågasätter hur de lokala politikerna använder dina skattepengar.
Utan duktiga journalister är det mycket vi aldrig skulle få reda på. Just detta är viktigt att ha i åtanke när röster hävdar att alla kan vara journalister och att allt finns att läsa på sociala medier.
Så är nämligen inte fallet.
Lokala medier behövs i själva verket mer än någonsin.

1 kommentar

Skyll inte på mediecirkus

Av , , Bli först att kommentera 0

Veckans mörkaste nyhet är givetvis Volvos beslut att säga upp runt 500 personer i Umeå.

Det blir en trist höst och vinter för de tusentals personer som berörs av beslutet.

Nyheten publicerades först på vk.se, till och med innan personalen informerats. Vissa anställda reagerade negativt mot Volvo för detta. Det är dock inte deras fel. Dagens informationsflöden går med blixtens hastighet. Det är därför oerhört svårt för ett stort företag som Volvo att skydda den här typen av information.

Märkligt är dock Volvoledningens sätt att uttrycka sig. Här lämnar de på onsdagen ett historiskt tungt besked som påverkar tusentals personer.

När facket i torsdags bjöd in de lokala medierna till en träff i ett rum vid fabriksentrén satte Volvo stopp för mötet. Skälet var att ledningen ansåg att ”det var dags för de anställda att få lite lugn och ro efter onsdagens mediecirkus”.

Mediecirkus!

Jag tror ingen av de anställda har mått dåligt av medias bevakning. Många mår i stället dåligt över hur de ska få ihop sin ekonomi, om de ska hitta nya jobb, tvingas flytta.

Det är ett dåligt argument att använda anställdas oro för att stoppa facket från att ha ett möte där lokalmedia bjudits in. Säg i stället som det är. Jag tror att de flesta förstår att Volvo i rådande läge tycker att ett sådant möte inte bör ske i företagets lokaler. Det vore ärligare och mer rakryggat.

Jag förstår att många hård ord fälls om Volvoledningen just nu. Samtidigt vet alla att beslutet inte tagits av ledningen i Umeå.

Det är tunga månader med tuffa förhandlingar som väntar mellan företag och fack. Medierna fortsätter givetvis bevaka detta.

En rättelse. De studenter som hjälp till med nya vk.se har studerat interaktion och design vid institutionen tillämpad fysik och elektronik.

Bli först att kommentera

TV-landskap i förändring

Av , , 1 kommentar 0

Det är fascinerande att se hur snabbt tv-landskapet ritas om.
Minns när vi på Parkvägen i Dorotea i början av 70-talet fick vår första färg-tv. Sändningarna började vid 18 och slutade före 23 och SVT:s monopol var djupt inristat i svenskarnas medvetande.
Jag tror ingen längtar tillbaka till den tiden. Inte ens SVT. Tv-monopolet är som Mando Diao sjunger ”dött och begravet och glömt”.
40 år senare är det tittarna som har makten. Vi bestämmer själva vad och när vi vill titta. Bredden är enorm och kvalitén högre än förr.
Vi tittare är kräsna och obarmhärtiga. Gillar vi inte ett program så hoppar vi till ett annat.
Själv såg jag i torsdags på Niklas Ekstedts matprogram klockan 20. Tog sedan en paus och avslutade tv-kvällen med Filip och Fredriks Breaking news i kanal 5.
Mina två barn, 15 och 18 år gamla, syntes dock inte till. Minns knappt när de senast såg tablå-tv.
Det intressanta just nu är att de traditionella tv-kanalerna möter nya utmanare. Kvällstidningarna satar hårt och i en ny mätning såg fler på Aftonbladets tv än SVT play. Även Expressen satsar hårt på tv.
Vem kunde tro det för ett par år sedan?
Det är härligt med konkurrens. Kvällstidningarnas kreativitet och snabbhet tvingar SVT och andra att snäppa upp sin nyhetsbevakning.
Återigen – tittarna är de stora vinnarna när konkurrensen skärps.
I VK:s Inblick i dag berättar vår reporter Mattias Wennberg om de snabba förändringarna i dagstidningsbranschen.
Även här sker förändringar till nytta för prenumeranterna.
Det som sker i tv-branschen är dock både större och mer omtumlande. Hela kartan håller på att ritas om.

1 kommentar

Umeåborna står upp mot nynazismen

Av , , Bli först att kommentera 3

Det fanns ingen tvekan.

Umeåborna stod upp mot den nynazistiska organisationen ”Svenska motståndsrörelsen” som kom till Rådhustorget.

Umeborna stod upp mot rasism, mot främlingsfientlighet.

Umeborna stod upp för det viktigaste vi har – respekten för människan, oavsett var den kommer ifrån.

Vår stad har i jämförelse med många andra svenska städer varit rätt förskonade från aktioner från främlingsfientliga krafter, även om rasism givetvis även finns här.

För några veckor sedan attackerades exempelvis en muslims kvinna klädd med sin niqab. Jag skrev då att jag var besviken att ingen av de ledande politikerna reagerade och markerade mot rasismen i Umeå.

Vid händelsen i dag tog det bara några minuter innan flera lokala politiker reagerade och markerade.

Peder Westerberg (FP), Anderas Lundgren (S), Jan Hägglund (AP), Fanny Eriksson(S) har alla på vk.se bloggat om det som hänt och markerat sin avsky.

Deras snabba och resoluta agerande kändes bra. Detta handlar om en djupt mänsklig, demokratisk fråga där alla krafter måste agera och markera.

På Svenska motståndsrörelsens hemsida skriver man ikväll att de planerar att komma tillbaka till Umeå.

Så här skriver en i organisationen: ”Jävla fegisar! Bara att fortsätta. Den där stan behöver skakas om eftersom den av någon konstig anledning ännu inte vaknat upp som övriga orter gjort. Umeåpolisen kommer snart lära sig att de jäklas med fel personer.”

Om så sker är jag övertygad att Umeå mobiliserar ännu fler som står upp mot deras idéer.

Kampen mot deras idéer förs bäst genom den urkraft som uppstår när en hel stad står enad, sida vid sida, arm i arm.

Den kraften finns hos Umeåborna.

Bli först att kommentera

Vart tog Nej-sidan vägen?

Av , , 2 kommentarer 1

Ja eller nej. Det är frågan i folkomröstningen i morgon.

När det är ett val ser vi vanligtvis ett enormt engagemang från både politiker och medborgare. Inte minst på tidningarnas insändar- och debattsidor.

I den meningen är detta val rätt unikt. Nej-sidan är nämligen väldigt tyst. En nål som föll skulle höras mer.

VK-läsare har säkert noterat att det uteslutande är ja-sidan som engagerat sig. Mängder av personer har skrivit och hoppats få synas på Ordet fritt och vår debattsida.

Från nej-sidan är det raka motsatsen.

Inte en enda privatperson har argumenterat för ett nej i folkomröstningen i VK. Och ännu märkligare + inte ens nej-sidans politiker har synts till på debattsidorna. Häromdagen kom ett mejl med ett inlägg från (S)-ledningen som publicerades i fredagens VK. Det är allt.

Varför är det så? Engagerar inte folkomröstningen nej-sidans partier och anhängare? Är det ett taktiskt grepp eller brist på intresse?

Oavsett deras svar är det trist att konstatera att engagemanget från dem varit näst intill minimalt på insändar- och debattsidor.

Var är debattglädjen? Var är den politiska glöden? Vi har sökt med ljus och lykta + utan resultat. I stället är det ja-sidan som synts och hörts.

En frisk och frejdig debatt mellan de olika alternativen är betydelsefull inför en folkomröstning. Väljarna behöver det. Argumenten måste fram från båda sidorna.

När ena sidan så tydligt tar avstånd från att själv argumentera i de lokala medierna uppstår ett märkligt tomrum som lätt kan tolkas som ointresse. Givetvis gynnar detta inte valdeltagandet.

Jag kan garantera att vi ser ett helt annat engagemang den 14 september 2014.

2 kommentarer

Vi måste bli kaxigare

Av , , 4 kommentarer 10

Jag bor inte i Umeå. Jag bor i Norrland.

I varje fall om man lyssnar på riksmedierna.

Jag är nog inte ensam om att störa mig på hur Norrland klumpas ihop i medierapporteringen.

Norrland utgör 59 procent av Sveriges yta. Förvisso bor här endast 12 procent av befolkningen, men ändå? Vi ska inte acceptera att bli behandlade som ett kollektiv av slentrianmässiga redaktörer i Stockholm.

Tänkte på det senast häromdagen när nya säsongen av Idol i TV4 startade. Speakerrösten sa att delfinalerna hålls i Malmö, Linköping, Stockholm och i – Norrland!

Var tog Svealand och Götaland vägen?

Hur många gånger har vi inte hört hur programledare säger att de ska bege sig av till Norrland. Ungefär som att de ska ut på en expedition.

Bilden av Norrland är skev. Bilden av Umeå och Västerbotten likaså. Det vilar en exotism över denna landsända som riksmedia bidrar till att förstärka. Förändringen av denna bild kommer inte att ändras av stockholmarna. Det är en kamp vi själva får föra. Vi måste bli kaxigare!

Därför är exempelvis Grand-dagarna som Region Västerbotten årligen håller i Stockholm viktiga för att visa vår bredd och vårt kunnande.

Även våra ledamöter i riksdagen, andra politiker, universitets-, näringslivs- och kulturpersoner, lokala medier och inte minst du och jag måste hjälpas åt.

Kunnandet om Norrlands geografi är det också lite si och så med. I SVT:s Rapport i söndags kallade den erfarne programledaren Lisbeth Åkerman Malå för Malö i 18-sändningen.

Sådant kan man kanske le åt.

Det stör mig dock att inte ens en erfaren programledare i SVT:s viktigaste nyhetsprogram kan Norrlands geografi bättre.

Som gammal orienterare är jag nämligen lite stingslig när det gäller geografi.

 

 

4 kommentarer

Låt det aldrig inträffa igen

Av , , Bli först att kommentera 0

Mordet vid Umeå central-station den 22 juli förmörkar det sommarfagra Umeå.
Det som aldrig får ske blev verklighet. En 22-årig kvinna skjuts ned på öppen gata. Springer för sitt liv, faller till sist ned och dör på perrongen.
Hur kunde denna tragedi ske?
Mordet är inte bara en sorg för familjen, hennes vänner och de som bevittnade händelsen. Det är även en sorg för Umeå som stad och ett uppvaknande om att det finns vapen i händer på personer som aldrig ska ha dem. Mordet har skakat Umeå och att döma av läsandet på vk.se har artiklarna berört många.

Publicistiskt är det vanskligt att bevaka allvarliga brott. Flera befinner sig ofta i ett chocktillstånd vilket innebär att hänsynstaganden mot anhöriga, vittnen och andra personer är extra självklara.
Att både ta ansvar för det publicistiska uppdraget och visa respekt mot de som blivit utsatta är i dessa situationer oerhört viktig. Det är detta som kallas pressetik.
Vår ambition är alltid att klara denna balansgång. Det är därför vi är journalister.

Dock händer det att vi får kritik. En förälder reagerade exempelvis på att vi pratat med ett vittne som var under 18 år.
Jag har respekt för synpunkten samtidigt som det är viktigt att säga att vi intervjuade väldigt många till de över 70 artiklarna om mordet. Allt för att kunna ge en saklig och bra bevakning. Även polisen har haft nytta av våra artiklar.
Det är av stor vikt att VK:s läsare får en allsidig och bred information om brottet och hur utredningen fortlöper, speciellt i detta fallet då mordet skedde på en öppen gata mitt i Umeå.
Lyckligtvis ser mordet ut att lösas och att de anhöriga får veta hur det ofattbara kunde ske.
Låt det aldrig inträffa igen.

 

Bli först att kommentera

Rasismens ansikte i vardagens Umeå

Av , , 5 kommentarer 12

Umeå – den ”toleranta staden”

Det fick jag höra när jag flyttade hit för tretton år sedan.

Så har jag också upplevt staden, som en stad som välkomnar sina nya ortsbor. En stad med öppet sinne för olikheter.

Efter händelsen där en ung kvinna bördig från ett annat land och annan kultur, förolämpats, förnedrats till tårar vid en busskur i centrala Umeå på grund av sin bakgrund, så ställer jag

mig frågan om uttrycket verkligen stämmer. Är vi verkligen så toleranta?

Att den attackerande kvinnan var berusad, eller påverkad av något annat, saknar betydelse i sammanhanget. Tolerans och respekt sitter djupare än en persons berusning

Om jag mötte den unga trakasserade kvinnan skulle jag fråga vad hon tänker och känner om Umeå. Jag skulle fråga hennes familj och släktingar hur de ser på en framtid här.

Finns det någon som tror att de känner sig trygga i Umeå, välkomna, att det är den plats på jorden där de vill fostra sina barn?

Jag har aldrig skämts så mycket över den ”toleranta staden” som när jag fick berättat vad som hände den utsatta unga kvinnan.

Det som gör mig extra ledsen är att ingen – utom en – försökte stoppa trakasserierna. Många såg ju det som hände mitt i lunchrusningen.

Är vi så fega? Eller bryr vi oss inte tillräckligt?

Kvinnan och hennes barn har sina liv här. De är precis lika mycket Umeåbor som Lennart Holmlund (S), Anders Ågren (M) och andra toppolitiker som på sociala medier så flitigt kommenterar allt de tycker är viktigt.

Jag hade önskat att de lokala partiföreträdarna snabbt klivit fram och markerat.

Men inte ett ord har hörts från dem ännu.

Vad gör ni för att stoppa rasismen i Umeå? Reagera! Berätta!

Tack till Kent Johnsson som stoppade trakasserierna, som visade prov på civilkurage.
Om Umeå ska förtjäna epitetet den toleranta staden får vi inte vika en tum i den här frågan.

Inte ens en millimeter.

Alla, oavsett bakgrund, ska känna sig hemma i Umeå.

I dag gör inte alla det.
5 kommentarer

Finlands sak är vår

Av , , Bli först att kommentera 1

Vasa är Umeås närmsta grannstad. Nio mil över Kvarken, fyra timmar med färjan.

Det tar inte många minuter efter att vi lagt ut från Holmsund som vi ser de yttersta öarna i ”låga kusten”, som kusten utanför Vasa kallas.
På ditresan är vi nästan ensamma. Några lastbilschaufförer och pendlare men i övrigt tomt. På hemresan dagen därpå är färjan nästan fullt av finska pensionärer, konferensdeltagare och andra. Umeå lockar!
Länken mellan Umeå och Vasa är med den nya färjan åter vid liv.
Nu känns inte vårt östra grannland speciellt långt borta längre och betydelsen av färjan kan bli stor. 
Själv minns jag när jag växte upp i Ö-vik och det enorma intresse som fanns att ta färjan över till Vasa. Dragplåstret då, billig mat och dryck, finns dock inte längre kvar.
Vid besöket förra veckan träffade vi finlandssvenska kollegor på Vasabladet. 
En svenskspråkig tidning som med näbbar och klor försöker hitta nya vägar in i framtiden. 
Inte nog med att de står inför tuffa utmaningar som företag, här är dessutom deras språk satt under hård press, inte minst från finsknationalistiska krafter.
Än så länge är svenskan obligatorisk i den finska skolan men frågan är hur länge. 
I dag finns omkring 300 000 finlandssvenskar i Finland, de flesta boende utefter kusten från Helsingfors till Jakobstad. 
De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hot riktade mot den finlandssvenska minoriteten. Tidningen Helsingin Sanomat publicerade nyheten. Efter publiceringarna har tidningens redaktörer fått hotbrev.
Vi i Sverige har ett ansvar att stötta finlandssvenskarna. Stödet kan ges på många sätt. Bra färjetrafik är ett steg i rätt riktning. 
VK och Vasabladet har också inlett ett samarbete. I vår kommande sommarbilaga ser ni exempel på det.
Bli först att kommentera

Schlagern inget för SVT

Av , , Bli först att kommentera 1

Mångmiljonfest.

Lör­dags­kväl­len in­ne­bär schla­ger­fest. Själv ska jag åka till Vin­deln, hem till Pia och Fred­rik och tit­ta på sänd­ning­en från Mal­mö. Mina goda vän­ner Eva och Si­vert. två rik­ti­ga schla­ger­fan­tas­ter, är ock­så med. 

Det blir ga­ran­te­rat en trev­lig kväll, en kväll vi li­cens­be­ta­lan­de svens­kar fi­nan­sie­rat. Schla­ger­fes­ter för mång­mil­jon­be­lopp är dock inte vad public ser­vice ska syss­la med. Det finns in­get folk­bil­dan­de i mångmiljonfesten. EBU och SVT mås­te hit­ta nya vä­gar in i fram­ti­den. 
Mina li­cens­peng­ar läg­ger jag hell­re på nå­got som ger and­ra vär­den. VK:s re­dak­tör Mats Olofs­son stack ut ha­kan i ons­da­gens VK och ar­gu­men­te­ra­de väl för att SVT bor­de kli­va av schla­gern. 
– Låt de kom­mer­si­el­la ka­na­ler­na ta hand om det, me­na­de han. 
Jag hål­ler med ho­nom. Vec­kans schla­ger­fest i Mal­mö kos­tar runt 125 mil­jo­ner kro­nor. Hur myc­ket av des­sa som gått till Pet­ra Medes fem klän­ning­ar från Jean Paul Gaul­ti­er vet jag inte. 
Mil­jon­rull­ning­en är märk­lig. Spe­ci­ellt i en tid när SVT:s or­ga­ni­sa­tion ro­par ef­ter mer peng­ar till dra­ma, lo­ka­la ny­hets­pro­gram och di­gi­ta­la sats­ning­ar. Den­na typ av sats­ning­ar ger ett stör­re och mer be­stå­en­de vär­de än en dyr schla­ger­fest.
Jag ifrå­ga­sät­ter även att stä­der runt om i Sverige an­vän­der skat­te­me­del för att med­fi­nan­sie­ra SVT:s schla­ger. Även i Umeå finns många som hop­pas att sta­den med­ar­ran­ge­rar en del­täv­ling näs­ta år. Visst – det skul­le helt sä­kert bli en ro­lig vec­ka för Umeå. Det är dock inte rim­ligt att det fi­nan­sie­ras med vik­ti­ga kom­mu­na­la skat­te­me­del.
Låt schla­gern vara en fest. Ta den gär­na hit till Umeå un­der 2014.
Men våra skat­te- och li­cens­peng­ar ska främst an­vän­das till in­ne­håll som byg­ger
and­ra vik­ti­ga­re vär­den.
 
 
 
 
Bli först att kommentera
Etiketter: