Lennart Holmlund (S) sa i tisdagens VK: ”folk vill samma sak som jag”.
Jaså!
I själva verket rasar förtroendet för kommunalrådet.
Dessa fakta berättade VK i fredags.
Det erfarna opinionsföretaget SKOP har tagit fram uppgifterna på uppdrag av VK. Under drygt ett år har de vid tre tillfällen undersökt förtroendet för Umeås toppolitiker.
Vi ville även ha fakta i vår stora genomlysning av Umeå som vi kallar “Ny tid, ny stad”.
Vi bad därför SKOP att även ställa en mängd frågor om hur Umeborna ser på sin stad.
Fakta är nämligen viktiga. De berättar något.

Men fakta kan också utnyttjas.Fråga oss! VK-redaktion möts dagligen av lobbying och försök att få oss att skriva om olika saker. Ofta används ”fakta” som argument.
Denna lobbying sköts i regel av inhyrda konsulter som får bra betalt av uppdragsgivaren om tidningarna nappar och skriver en artikel eller notis.
Konsulterna är ofta anlitade av organisationer eller företag.

Jag ser inget problem i detta eftersom inget publiceras utan vår vilja.
Problem uppstår dock när lobbyisterna inte är uppriktiga med fakta och inte är sakliga.
Vi upplever också att metoderna som används mot media är allt mer raffinerade och vi vet att stora summor läggs ned på att övertyga oss om att skriva.

Som i alla branscher finns det mer eller mindre seriösa aktörer.
Men det händer allt för ofta att vi kontaktas av lobbyister och PR-konsulter vars så kallade fakta vid en närmare granskning inte håller måttet.
Varför blir då VK intressant för dem?
Förklaringen är enkel: en tidningsartikel är för dem som en lottovinst. En tidningsartikel skänker dem trovärdighet. Inte sällan används den sedan i marknadsföring. I slutändan handlar det om pengar och inflytande.
Därför är vi försiktiga och avvaktande mot dessa aktörer.
För att ge VK-läsarna korrekta uppgifter beställer vi hellre egna undersökningar.
Det är en kostsam inställning,
Att anlita opinionsinstitut är nämligen dyrt
Samtidigt är det en investering i trovärdighet.
Vi måste vara säkra att undersökningar är genomförda på ett korrekt och statistiskt säkerställt sätt.
Du som läsare ska känna att du kan lita på VK.
Därför tar vi gärna den kostnaden.
 

Lennart Holmlund (S) sa i tisdagens VK: ”folk vill samma sak som jag”.
Jaså!
I själva verket rasar förtroendet för kommunalrådet.
Dessa fakta berättade VK i fredags.
Det erfarna opinionsföretaget SKOP har tagit fram uppgifterna på uppdrag av VK. Under drygt ett år har de vid tre tillfällen undersökt förtroendet för Umeås toppolitiker.
Vi ville även ha fakta i vår stora genomlysning av Umeå som vi kallar “Ny tid, ny stad”.
Vi bad därför SKOP att även ställa en mängd frågor om hur Umeborna ser på sin stad.
Fakta är nämligen viktiga. De berättar något.

Men fakta kan också utnyttjas.Fråga oss! VK-redaktion möts dagligen av lobbying och försök att få oss att skriva om olika saker. Ofta används ”fakta” som argument.
Denna lobbying sköts i regel av inhyrda konsulter som får bra betalt av uppdragsgivaren om tidningarna nappar och skriver en artikel eller notis.
Konsulterna är ofta anlitade av organisationer eller företag.

Jag ser inget problem i detta eftersom inget publiceras utan vår vilja.
Problem uppstår dock när lobbyisterna inte är uppriktiga med fakta och inte är sakliga.
Vi upplever också att metoderna som används mot media är allt mer raffinerade och vi vet att stora summor läggs ned på att övertyga oss om att skriva.

Som i alla branscher finns det mer eller mindre seriösa aktörer.
Men det händer allt för ofta att vi kontaktas av lobbyister och PR-konsulter vars så kallade fakta vid en närmare granskning inte håller måttet.
Varför blir då VK intressant för dem?
Förklaringen är enkel: en tidningsartikel är för dem som en lottovinst. En tidningsartikel skänker dem trovärdighet. Inte sällan används den sedan i marknadsföring. I slutändan handlar det om pengar och inflytande.
Därför är vi försiktiga och avvaktande mot dessa aktörer.
För att ge VK-läsarna korrekta uppgifter beställer vi hellre egna undersökningar.
Det är en kostsam inställning,
Att anlita opinionsinstitut är nämligen dyrt
Samtidigt är det en investering i trovärdighet.
Vi måste vara säkra att undersökningar är genomförda på ett korrekt och statistiskt säkerställt sätt.
Du som läsare ska känna att du kan lita på VK.
Därför tar vi gärna den kostnaden.
 

Lilla Sara är fem månader gammal. Hon symboliserar Umeås framtid. Men har hon en bra framtid här?

Fortsatta framgångar för staden är inte givna. Umeå står inför gigantiska utmaningar. Speciellt när målet är 200 000 Umebor.

Vår stad är visserligen omtyckt och älskad av många. Men världen springer fram runt omkring oss och Umeå behöver komma vidare.

Listan på frågetecken blir lång. Har fullmäktige tänkt rätt och har vi ett ledarskap som klarar utmaningarna?

Kan vi lyckas om vi inte på allvar klarar av att sätta fler unga i arbete och attrahera näringslivet bättre?

Kan vi lyckas om vi inte kraftigt förbättrar skolorna? Hur får vi fler unga att i första hand välja Umeå som den självklara staden för studier och karriär?

Är kulturlivet och stadsbyggandet spännande nog för att lyckas?

2014 är Umeå Europas kulturhuvudstad. Men siktet är redan inställt på 2050 då vi ska vara 200 000 invånare. Om målet överhuvud taget ska vara realistiskt kommer hela kommunen stå inför enorma utmaningar. Dehttp://blogg.vk.se/admin/t kommer prägla besluten i Umeå i många, många år.

Det vår stad åstadkommit är imponerande. Vi är Norrlands största stad men det är dags att ställa frågan: är vi starka nog att fortsätta framåt? Vilka effekter får det?

VK inleder i dag med vårt bidrag till det nya Umeå: en serie artiklar som vi hoppas ska stärka debatten om Umeås framtid. Här ger vi ALLA chans att vara med och skapa framtidens Umeå.

Vi lyfter fram tankar och idéer till hur vi skapar den goda fortsättningen som gör Umeå till Sveriges bästa stad. Ideérna överlämnar vi sen till Umeås kommunalråd.

Vi har valt att kalla vår satsning för "Ny tid ny stad."

Vad bör Umeå göra? Skicka dina idéer till [email protected]

New York

Ett av mina favoritställen i New York är John´s i korsningen andra avenyn och 44:e gatan. Det är en vanlig enkel amerikansk diner där de serverar  ”two eggs sunny side up, bacon & hash brown ” och – om sanningen ska fram – rätt dåligt kaffe. Men stället har sin charm och här dyker alla typer av människor in. 

John´s är det stället att läsa morgontidningen på. Så här sitter jag med The New York Times, USA Today och New York Post. För en tidningsälskare är det en perfekt start på dagen.
The New York Times är tjock som en bibel. Just nu följer de Donald Trump extra noga. Efter att han signalerat att han vill bli näste president hårdbevakas allt han gör. Det som imponerar mest i NY Times är dock utlandsbevakningen. Ingen annan tidning i världen satsar lika hårt på den.

USA Todays toppnyhet är att studenter runt om i USA ska få hjälp att plugga även om studenterna inte själva är på plats. Flera universitet satsar på att bygga applikationer till mobilen och läsplattor. Studenterna får all information via dem oavsett var de befinner sig. Något för Umeå universitet?

NY Post har en rolig notis om att de boende på Upper West Side, stans exklusivaste kvarter, begärt att få en egen vägfil för att deras limousiner ska slippa trängas med övriga bilar. Frågan är väl inte lika aktuellt i Umeå.

Nej, det är sannerligen ingen brist på nyheter i den här staden och att sitta i världens huvudstad ett stenkast från FN-huset är en känsla av att befinna sig i världens epicentrum. 
Det är också här många av världens mediehus tillsammans nu ska blicka framåt under fyra dagar för att lyssna och lära av varandra.
De som har ambition att ligga i framkant i utvecklingen måste lära av de bästa. NY Times, USA Today och NY Post är inga undantag. Inte VK heller.
För oavsett om man befinner sig i New York eller Umeå är förutsättningarna för media ungefär desamma. Därför är även VK på plats.

Till sist:
Jag lider med Nordmalingsborna. Det som händer där saknar motstycke i Sverige. De styrande har själva åsamkat kommunen en enorm PR-skada. Självrannsakan? Någon?

På Facebook cirkulerar just nu en nidbild av Nordmalings kommunalråd Ulla-Maj Andersson.

På den manipulerade bilden framställs hon i Moammar Khdaffis kläder.

VK väljer att inte publicera bilden. Tonläget i debatten kring Ulla-Maj Andersson är högt nog och många är upprörda över hur kommunen sköts. Kritiken riktas allt som oftast mot kommunalrådet självt, vilket VK skrivit mängder av artiklar om. 

Det råder ingen tvekan om att kommunalrådet är ifrågasatt och att socialdemokraterna i Nordmaling lyckats reta upp många Nordmalingsbor. Till oss på VK:s redaktion har många Nordmalingsbor vänt sig och uttryckt sitt stora missnöje över hur politikerna skött hanteringen av kommunchefen och de uttalanden som gjorts.

Att tala om en förtroendekris är nära sanningen.

Men nidbilden av Ulla-Maj Andersson är något annat. Den är plump och dum och har inget med sakfrågan att göra.  Att publicera den vore att låta tonläget nå nya onyanserade höjder och flytta fokus från det som är viktigt – att granska och följa det som händer i kommunhuset i Nordmaling.

Därför avstår VK från att publicera bilden.

När president Obama följer attacken mot bin Ladins bostad från Vita husets ”Situation Room” är det bara en handfull personer
i världen som anade att världshistoria skrevs.
Men får vi någonsin veta vad som egentligen hände klockan 01.15 natten mot måndag
i Abbottabad?

Klockan 05.40 samma morgon berättade Obama årets viktigaste nyhet, att Navy Seals hittat och dödat bin Ladin.
Några minuter senare inleddes på redaktioner runt om i världen en intensiv jakt på uppgifter.
Kraften i den nyhetsrapportering som drogs i gång saknar motstycke.
Men trots detta vet vi fortfarande inte exakt vad som hände och så länge
Vita huset inte lägger korten på bordet utan korrigerar sina uppgifter bidrar det till mytbildning och ryktesspridning.

Få i västvärlden saknar bin Ladin. Han var terrorns ansikte nummer ett och hans död är en stor lättnad. Det bin Ladin och al-Qaida gjort världen kan inte nog fördömas och insatsen som soldaterna
i Navy Seals genomförde är historisk.
Svårigheten och problemet i rapporteringen är dock uppenbar: källan är en enda – Vita huset och amerikanarnas under-
rättelsetjänst.
Bristen på opartisk information är svår att bortse ifrån.

Även om nya uppgifter sakta sipprar ut, bland annat från bin Ladins tolv-åriga dotter, kvarstår frågan: vad hände inne i bin Ladins gömställe? Hur agerade soldaterna? Exakt hur dödades bin Ladin?
Många nöjer sig med att terrorledaren är död och uttrycker sig som Obama:
– We got him.
Men media har en skyldighet att ta reda på omständigheterna.
Bilder av den döde bin Ladin vägrar Obama att släppa. Argumentet är att de skulle inspirera till nytt våld från terrorister. 
– Ni kommer inte att se bin Ladin gå omkring på den här jorden mer, konstaterar Obama i stället.

Jag har förståelse och respekt för den inställningen.
Men bristen på oberoende information skapar rykten och myter som kan bli svåra att överbrygga.
Ett är dock säkert – media i världen kommer fortsätta jaga uppgifter så länge det går.
Frågan är om vi någonsin får veta exakt vad som hände.