VK:s granskning av sjukvården

VK:s granskning av situationen för sjuksköterskorna har fått ett fantastiskt gensomslag.
På några dagar har över 700 lagt in sina uppgifter i vår lönekarta på vk.se.
Den visar flera saker, exempelvis att 1 av 5 trivs dåligt med sitt jobb, vilket är slående mycket.  Den visar även att de flesta har en högre lön än den omdiskuterade gränsen 24 000 kronor per månad.

Fakta är dock en sak. Den upplevda känslan av otillräcklighet, stress och minskade resurser inom vården är det viktigaste. På intensivvårdsavdelningen vid NUS beskriver sjuksköterskorna läget som katastrofalt. 14 specialsköterskor hotar att sluta.
Det är uppenbart att det finns ett problem som måste lösas. Lösningen nås givetvis inte genom att höja lönerna. Bra arbetsmiljö och förutsättningar att ge bra vård är det absolut viktigaste.

Känslan VK fått när vi mött anställda, ledning och politiker är att vi befinner oss i en brytningstid där nya och sannolikt tuffare villkor är på väg in.
Orsaken stavas dålig landstingsekonomi. Effektiviseringar och ifrågasättanden av tidigare arbetsmetoder görs nu över hela linjen. Alla kostnader synas. Rutiner och organisation ses över.
Det behöver inte vara negativt. I vissa fall är det säkert på sin plats.

Men om förutsättningarna för god vård försämras och förändringarna inte förankras i hela organisationen riskerars inte bara landstingsledningen ställning ytterligare försämras. I värsta fall äventyras patientsäkerheten och förtroendet för vården. Det vore ytterst allvarligt.  
Vården är allas angelägenhet. Förändringar inom landstinget ska därför diskuteras öppet. Under det senaste året har landstingsledningens försökt hindra media att berätta hur vården sköts.  

Så kan vi inte ha det.

Som anställd inom kommun och landsting kan du alltid kontakta VK eller andra medier och berätta hur du upplever arbetssituationen, även anonymt.
Våra reportrar Monica G Engström, Elin Turborn och Viktoria Sundin har jobbat med denna granskning. Kontakta dem på [email protected] eller 090-176000

2 kommentarer

  1. Lilian Holloway

    Som media är ni mer än modiga – att våga röra i en institution som egentligen spelat ut sin roll på gamla meriter, kräver en djup och långsiktig granskning. Ni får på inget sätt glömma bort den del av länet som inte är Umeå och NUS. Fortsätt med att kartlägga hur det ser ut i hela länet – vi behöver alla en helhetsbild, som kanske kan hjälpa både lokala politiker, anställda inom VLL och inte minst de så kallade brukarna.

    Exempel:
    Är det vettigt att stadsbon åker till akuten för krämpor som kan behandlas utanför akuten? Varför inte göra akuten till verklig akut? Vi som befinner oss 35-45 mil utanför i samma län har ingen akut att åka till för våra små krämpor. Den dagen vi befinner oss på akuten i Lycksele, Skellefteå eller Umeå är det blodigt allvar. Vad jag menar är prioriteringar som gjorts från VLLs sida under många år till förmån för kusten och till nackdel för inlandet. Det är skattemedel som används, och effektiviseringar och förbättringar ska inte belasta de glest befolkade delarna av vårt län.

  2. Urban Bengtson, idékonsult

    Så kan vi inte ha det, gäller även för Nannabadplaneringen som nu får nya snurrar i badkarusellen som pågått sedan beslutet om Nannabad i januari 2007.

    Senaste är snurren om att kunna använda en detaljplan från 40-talet (enl. tjänsteman på länsstyrelsen) om allmänna ändamål på grusplanen vid Mimerskolan.

    Men tänktes det då på bad- och simanläggning som fordrar utemiljö för att fungera fullt ut och bli attraktiv?

    Eller att det skulle vara för en anläggning som spär på bil- och busstrafik med trafik- och miljökonsekvenser som blir?

    Medierna har mycket att gräva i här och uppslag finns i min blogg http://blogg.vk.se/umeas-basta/

    T ex varför räknas inte alternativintäktsskillnaden in för olika tomtlägen? Med kanske uppåt 100 mkr för Nannatomten vid marknadsbedömning belastar det skattebetalarna som dessa skulle reagera starkt på om det granskades.

    Och varför har ingen färdig ritning presenterats innan det nu ska tas in anbud för projektering?

    Vilket bidrag ska kommunen ge? Hur har man bedömt ekonomin här?

    Hur blir det med badentreprenör? Hur bedöms attraktionen här?

    I fråga om nya dagis och skolor, privat eller kommunalt, godkänns inte planering om inga som ska driva inte finns med.

    Många frågor och andra som VK i granskning kan syna.
    Och gärna låta läsare få komma med idéer om alt. på Nannatomten. Ibland behövs andra grepp för omtänkande.

    Bara för att formella beslut tas i en planeringsgång ska väl inte hindra grävande, Aktivariet, också bad, sjönk 2000 när andbudhandlingar var ute och ingen ville driva.

Lämna ett svar till Urban Bengtson, idékonsult Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.