Umeås självförtroende

Blickar ut och ser elva stora byggkranar här i Umeå.

Okej, det är en bit kvar till Shanghais runt 1 000, men ändå. Det byggs som aldrig förr i centrala Umeå.

Jag gillar det. Det känns spännande. Staden utstrålar optimism.

I pengar räknat är det flera miljarder kronor som satsas för att få staden att växa ? även på höjden. Kanske Umeå en gång för alla är på väg att döda pratet om att snacka mycket, men göra mindre.

Självförtroendet växer samtidigt. Högre hus ger kanske kaxigare Umeåbor.

Ödmjukhet är annars inte Umeås paradgren. I varje fall inte om vi frågar våra grannar.

Jag minns så väl när jag arbetade i Örnsköldsvik. En hög chef på ett av Ö-viks största företag sa till mig när vi pratade om Umeå att: ?Umeå går det aldrig att samarbeta med. De är sig själva nog. Noll ödmjukhet.?

Det puttrar också kritik mot Umeå från boende i kommuner som Nordmaling och Robertsfors. Nålsticken finns där.

Härom veckan ledsnade även Skellefteås ledning. De hävdar att Region Västerbotten favoriserar Umeå.

Ett stort ansvar för Umeås relationer vilar på den högsta kommunledningen med kommunal rådet Lennart Holmlund (S) i spetsen.

Hur ska då Umeå vara? Ödmjukt eller kaxigt? Eller ödmjukt kaxigt?

Vad tycker du? Lägg gärna en kommentar på min blogg på blogg.vk.se/ingvarnaslund.

VK:s nya tidning Affärsliv är på gång igen. Den 13 september släpps nästa nummer. Där har vi bland annat en stor intervju med kvinnan som är Umeås viktigaste chef.

Vi träffar även tre bröder som berättar hur deras företag blev störst i Sverige i sin bransch. Vi berättar om företagarna som säger ?Borta bra, men Umeå bäst? och mycket, mycket mer.

De tre första numren av Affärsliv har fått väldigt positiv respons och vi får många tips från er läsare på intressanta företag och företagare.

Fortsätt att höra av er!

2 kommentarer

  1. Inge-Bert Täljedal

    Läget är spännande. Framtidsutsikterna svårbedömda. Umeå kan inte växa, eller ens hålla stånd, bara genom att det byggs fler och högre hus och investeras i kommunikationer, även om sådant behövs. Det mest grundläggande kravet är att det finns en expansiv produktion av tjänster och varor som är så konkurrenskraftig att staden kan attrahera inflyttande, trots allt som talar emot att flytta till Umeå (f f a avstånden till större orter i Sverige och Europa, ”där det händer”, och kylan). Hittills har det gått bra, men det är ett race i uppförsbacke på trots mot geopolitiskt hårda fakta. I Umeå finns inga naturtillgångar utom älven, och kraftverk kräver inte mycket personal. All annan satsning på personal, byggnader och maskiner förutsätter att folk uppskattar mer att vara i Umeå än i Stockholm eller New York, för att uttrycka mig bildligt. Om miljön i Umeå blir alltmer konventionell och lik den i andra ”storstäder”, kanske det lockar en del, men nog kan det också skapa likgiltighet inför en stad som mest vill vara en kopia av ”the real thing”. Det är svårt att veta. Det är rent allmänt omöjligt att nu säga om Umeå utgör en ekonomisk och befolkningsmässig ”bubbla”. Kanske är det så, kanske inte. All heder åt småföretagen, men för att bubblan inte ska spricka krävs nog att den enda stora industrin samt universitetet även framgent kan övertyga sina ägare om att det här som satsningarna gör bäst nytta, inte i Mellansverige eller Mellaneuropa där de stora folkmassorna är. Från statlig synpunkt finns det inte någon självklar anledning att driva ett av landets största och bästa universitet i Umeå, till en kostnad som inte motiveras av den regionala befolkningens storlek eller behov. Umeå är nettoexportör av högt utbildad arbetskraft till Stockholmsregionen som är nettoimportör. Det enda rationella i det är att det fungerar som ett regionstöd till Umeåregionen och, möjligen, Norrland. Det lokala näringslivet lever inte av egen kraft. Korten tycks med andra ord osäkra.

  2. Ole Lund Liebel

    Jag vet inte om Umeboerne vara ödmjuke eller Kaxige.
    Jag tycker att de borde lära sig att vara stolta över sin stad och ta hänsyn till staden och dess invånare. Som invandrare och nykomlingen har jag sett många konstiga saker i Umeå.

    Det kan finnas skrivit många artiklar om:
    – Cykeltyrani i Umeå.
    – Den stora föroreningar av stadens gator och torg.
    – Brist på slutförandet av byggnadsarbeten sådan. området mellan Skolan för arkitektur och floden.
    – Brist på Välkommen från de offentliga myndigheterna till nykomlingar.
    – Umeå omgivande landskap och sevärdheter.
    – Svenska vägegenskaper om gott och ont.

Lämna ett svar till Inge-Bert Täljedal Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.