Vi som älskar eller hatar sport

Av , , Bli först att kommentera 0

"Bara sport. Bara sport. Bara massor utav sport”. 

När Galenskaparnas låt drar i gång stänger min fru av. 
Sport väcker känslor. Sporten är därför den del i tidningen som våra läsare har starkast åsikter om.
När vi bad våra läsare tycka till om VK blev detta tydligt.
– Måndagstidningen innehåller bara sport, sa vissa.
– Mer sport, sa andra.
 
Varje vecka producerar VK i snitt 342 tidningssidor. Av dessa är 49 sidor sport, runt 14 procent. Här samlar vi allt från nyheter om våra elitlag och toppidrottare till andra nyheter, granskningar, artiklar om föreningar, krönikor, guider resultat och annat. 
Utöver detta har vi en sportsajt med liverapporter, snabba nyheter, webb-tv och mycket annat.
Så visst satsar vi på sportbevakningen.
Skälen är många. Vi bor i en av landets mest sportintensiva områden. 2012 valdes Umeå till landets näst främsta sportstad av SVT. 
 
I vår region bor elitidrottare av världsklass och flera i Sverigeeliten. Här finns hundratals lag, tiotusentals motionärer, duktiga ledare och stöttande familjer. 
Sport är har dessutom positiva effekter på folkhälsan, den skapar tillväxt, utbildar ledare, gynnar besöksnäringen med mera. Att hitta argument för sportbevakningen är inte svårt.
 
Trots alla dessa argument är sportbevakningen en vattendelare. Vissa älskar den, andra hatar den. Så lär det förbli. 
Det är svårt att skriva om sport utan att nämna Björklöven och Umeå FC.
Björklöven drog 6 002 åskådare vid sista avgörande matchen. Umeå FC hade 7 045 åskådare när de mötte Hammarby i fjol. Fantastiska siffror. Vilka andra arrangemang drar så stor publik?  
Och apropå stort intresse: när Björklöven spelade sina kvalmatcher hade vår liverapport över 12  000 inloggningar vid varje match.
Så ni förstår att Peter Hegethorn, sportchef på VK, och hans redaktion är ett upptaget gäng. 
Nu väntar vår- och sommarsäsongen. Jag ser fram emot att följa vår nya sprintstjärna O’Dain Rose, våra damfotbollslag och många andra. 
Själv gillar jag orientering. Den optimala sporten för både hjärta och hjärna.
Det tipset bjuder jag på.
 
 

Konkurrens på olika villkor

Av , , 7 kommentarer 0

På måndag lämnar min konkurrent och kollega Daniel Nordström, chefredaktör på Folkbladet, över utgivarskapet till Erik Isberg.

Nordström lämnar Umeå för Arbetarbladet i Gävle. 
Två erfarna tidningsmakare i nya roller. Jag vill passa på att lyckönska dem båda.
Vilken konkurrens möter Nordström, Isberg och vi andra i mediebranschen?
Överraskande är att public service vill utmana landets självständiga 
mediehus.
Licens-
finansierade Sveriges 
Radio och Sveriges Television lägger mer och mer av sina resurser till att konkurrera med exempelvis VK, Dagens Nyheter och Aftonbladet. 
Resurser de borde använda till att ge oss bra radio och tv går till att bygga upp hemsidor och andra digitala lösningar med skriven nyhetsjournalistik.
 
SR:s vd, Cilla Benkö, vill att dess budget ökar med minst två procent, enligt tidningen Journalisten. Någon oro över konjunkturen märks inte. 
I en tid när samhället 
i övrigt kippar efter andan och ekonomin är orolig är Benkös önskemål närmast en utopi i vilket annat företag som helst, inte minst för medieföretagen.
Jag är en vän av public service. Den levererar ofta journalistik av god kvalitet. Det finns dock ett behov av att spelreglerna för public service ses över. 
Ska public service få direktkonkurrera med 
lokala mediehus?
Jag tycker inte det. 
 
De lokala mediehusen är en ryggrad i svensk journalistik och en viktig garant för det demokratiska samhället. 
De pengar vi tjänar läggs på att ge våra läsare bättre lokal journalistik och vassare produkter. 
Om public service tillåts lägga resurser på att exempelvis bygga lokala nyhetssajter med skrivet innehåll riskerar public service få en dominans som urholkar den lokala journalistiken. 
Här vilar ett stort ansvar på politikerna, som sätter villkoren för public service, samt ledningarna i SR och SVT. 
Vi som följer de lokala sändningarna från SR och SVT ser dessutom att de ofta kastar sig över nyheter som exempelvis VK:s journalister hittat och sedan publicerar dem i snarlikt skick. Omfattningen av detta kan ifrågasättas. 
Vi är inte rädda för konkurrens. Den älskar vi 
– men det ska vara konkurrens på sunda villkor.