Röstade idag för rätten att kunna förenas med sina nära och kära

Rätten att förenas med sin familj är en mänsklig rättighet
– därför röstade jag nej till regeringens förslag

Medmänsklighet och solidaritet är universellt, alla ska omfattas av de mänskliga rättigheterna och flyktingfamiljer ska inte splittras. Dessa är några av de ställningstaganden som finns i vårt partiprogram och som jag och tusentals andra Miljöpartimedlemmar är stolta över.

Att stärka asylrätten, att familjer lättare ska kunna återförenas, att Sverige ska verka för att skapa lagliga vägar in i EU för att söka asyl, att anknytning och hälsa ska väga tyngre som skäl för att få stanna än vad de gör i dag och att Barnkonventionen ska göras till svensk lag. Dessa är några av de fina löften som vi gick till val på i vårt valmanifest, löften som man inte kan vara annat än stolt över.

För drygt en månad sedan beslutade vår partikongress, som är partiets högsta politiska organ, att partiet ska verka ”för att regler för anhöriginvandring återställs till de regler som gällde före överenskommelsen 23/10 2015,”.

Att kunna förenas och leva med sin familj och sina käraste är en grundläggande internationell som vi i Sverige har förbundit oss att respektera. Den rätten stadgas i artikel 16 i FNs konvention om de mänskliga rättigheterna och i artikel 8 i Europakonventionen. För övrigt är Europakonventionen en del av svensk lag och den svenska grundlagen. Rätten att kunna förenas med sina barn, man, fru eller partner måste värnas; ingen ska nekas att återförenas med sina nära och kära.

Idag beslutade riksdagen om ett förslag från regeringen som innehåller flera försämringar för många flyktingar. Bland annat att våra skyddsbehövande inte ska kunna förenas med sina familjer och att kvinnor och barn som har synnerliga ömmande skäl inte ska kunna få uppehållstillstånd. Att neka människor att återförenas i strid med både Europakonventionen och FNs allmänna deklarationer om de mänskliga rättigheterna som Sverige har ratificerat.

Just på grund av detta har flera mycket tunga aktörer, såsom Amnesty, Unicef, Advokatsamfundet, svenska kyrkans företrädare, m. fl. reagerat kraftfullt mot regeringens förslag. I en vädjan till riksdagsledamöterna skrev Amnesty nyligen: ”Amnesty vädjar till varje riksdagsledamot att använda sin röst och agera för människor utan röst. För barn och vuxnas rätt till familjeåterförening och att få slippa leva i ovisshet om sin framtid. Vi vädjar att riksdagen röstar nej till den tillfälliga lagen.”.

Förra veckan skrev bland annat generalsekreteraren för FN-organet Unicef-Sverige att regeringens förslag är i direkt strid med Barnkonventionen och att det är ”djupt illavarslande att vi än en gång är på väg att gå emot barnkonventionen och dessutom stänga dörren för en av de få lagliga vägarna in i vårt land och övriga Europa.”.

Advokatsamfundets generalsekreterare skrev häromdagen en vädjan till ledamöterna av Sveriges riksdag: ”Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Låt inte de alarmistiska hotbilderna om landets undergång styra och låt inte rädslan bli er rådgivare. Jag hoppas att ni, när ni trycker på voteringsknappen den 21 juni ställer er frågan: Är denna lagstiftning verkligen nödvändig? Är den förenlig med svensk och internationell rätt? Kommer denna s.k. tillfälliga lag bli effektiv och är den human? Och, kommer den verkligen att bli tillfällig? Mitt svar på samtliga frågor är nej.”

Med hänvisning till vårt partiprogram, vårt valmanifest, vårt kongressbeslut från förra månaden, de mycket starka och legitima invändningarna mot regeringens förslag röstade jag och flera av mina miljöpartistiska kollegor idag nej till regeringens urholkning av asylrätten. Jag är övertygad om att så gott som alla miljöpartister är sorgsna över försämringarna som var en produkt av en kompromiss med Socialdemokraterna. Ljuset i tunneln är att vi från Miljöpartiets sida kommer att göra vårt yttersta för att så snart som möjligt återgå till de generösa asylreglerna.

Jabar Amin (MP)
Riksdagsledamot