I veckan hörde jag en debatt om de föreslagna lättnaderna när det gäller att bygga vid vatten. ’Strandnära’. Kommunerna föreslås få bestämma mera själva i frågan.
Med all respekt för frilufts- och miljöorganisationerna, deras argumentering uppvisar ibland ett storstads- och ’centralperspektiv’ som man inte väntar sig att finna bland den typen av rörelser.
Svenska stränder finns inte bara i Stockholms skärgård, Hallands- och Bohuskusten eller på Gotland och Öland.

Det är klart att man ska bygga miljö- och säkerhetsmedvetet, t.ex. ta i beräkning att vattenytan kan höjas. Långsamt och permanent vid havet eller i dammkatastrofer vid våra utbyggda älvar.
Det är också klart att man inte ska överexploatera stränderna, men det har kommunernas politiker också ett intresse att bevaka. Om inte annat är strandhusägarna få och allmänheten fler på valdagen.
Det får inte bli för mycket, men att det på sina håll finns bebyggda och ’kultiverade’ områden vid vatten kan göra området ännu mer tillgängligt och attraktivt för allmänheten som inte äger något vid vattnet.

Ett lokalt exempel kan vara stugorna vid Nydala i Umeå som länge var utrotningshotade. De expropierades och barn fick inte ta över föräldrarnas stugor. Efter några årtiondens styvnackat majoritetsmotstånd mot stugorna vid Nydalasjön (heter egentligen Tavlesjön) kan man nu läsa detta på Umeå kommuns hemsida: ’Stugorna i området ska ses som ett viktigt inslag i kulturmiljön, ett direktiv som röstades igenom efter ett initiativ från Alliansen.’ Tyvärr han alltför många rivas av den (s)-ledda kommunen.

Jag tycker det är rimligt att kommunerna får större frihet i frågan gentemot Miljöbalken och kanske Plan- och bygglagen. Sverige har 38 000 mil strand (trettioåtta tusen). I vissa kommuner har invånarna ett par sjöar och några kilometer strand var. Principerna om bebyggelse där måste kunna vara annorlunda än i de mest stadsnära delarna av Stockholms skärgård. Reglerna kan inte heller vila på avundsjuka. ’Får inte jag ska ingen annan få.’

Gör gärna reglerna flexiblare generellt, skärp reglerna där det kan behövas. Men låt särskilt inlandet locka med möjlighet till hyfsat billigt kanonboende vid vackra vatten.

Min fru sitter i telefonen och diskuterar schema med en kollega på skolan. I lördagens sköna solsken.
Nu ska jag ta med henne ut igen och så ska vi titta förbi vid Vindelälven, på Nationalälvens dag.

( Intressant )

Läs även andra bloggares åsikter om Strandnära, byggregler, glesbygd, inlandet, älvar, sjöar, avund, Vindelälven, Vännäs, Miljöbalken, PBL