Jag hoppas verkligen att Bjurholm får ett nytt bra kommunalråd när trotjänaren Ingemar Nyman slutar. Det är inte alla som håller ut i uppgiften så länge som han har gjort. Eller Vännäs nyligen avgångna råd Matts Lundgren.
Utan att ha provat att gå i kommunalrådsskor tänker jag mig att det krävs en rätt speciell kombination av egenskaper för att på ett bra sätt både klara uppgiften och stå ut. Handlingskraft, beslutsamhet, smidighet, försonlighet och förmåga att få väldigt många att dra åt samma håll. Kanske lite av det en lärare i Skellefteå sa när jag intervjuade honom för ett specialarbete om rektors betydelse för hälsosituationen på en skola. Jag frågade vad han tyckte man skulle leta efter när man skulle rekrytera en rektor. Han tänkte en stund, sen sa han:
’- En extrem lyssnare som är viljestark och ödmjuk.’

Det kan tyckas enkelt att vara rikspolitiker jämfört med att vara kommunalråd. Den sistnämnde blir kvar där han tagit besluten. Han eller hon ska dagligen möta invånarna man tjänar med sitt inte alltid så popularitetsskapande arbete. Kommunalrådet lär inte kunna vara ledigt många stunder.

Bjurholm ligger mig rätt varmt om hjärtat, inte bara för att det är Sveriges minsta kommun. Där levde jag mina första år, där har jag en hel del vänner, min stuga och många minnen och så är jag bevars ambassadör för kommunen. Jag försöker faktiskt göra en del reklam. Så till den grad att jag suttit på kommunstyrelsen i Vännäs med en t-shirt som gjorde reklam för grannkommunen Bjurholm. Snudd tjänstefel, eller vad säger nye kommunalrådet?

Bjurholm är en av alla de inlandskommuner jag verkligen unnar en renässans framöver. Vi kan inte bara vänta oss att naturresurserna ska komma flygande in i i våra storsvenska munnar och magar. Hela Sverige måste fungera. Vi behöver ett levande inland och jag tror många människor skulle behöva få leva i inlandet också.

Vore jag utflyttad storstadsbo skulle jag definitivt plågas av oavbruten hemlängtan.

Intressant