…

Nu har det börjat kuverteras Mariaskolans Rundbrev här hemma, med bistånd av några av Agnetas syskonbarn. Jag måste bara sända iväg några ’djuriska’ reflektioner till.

Det håller på att finnas en hel del fördelar med att vara djur i vårt samhälle, framför att vara människa alltså. Som häst får man t.ex. inte bo ensam längre. Man måste ha en kompis i stallet för sitt välbefinnandes skull. Människor som delat ’stall’ i 50-60-70 år kan man däremot skilja åt, utan böter.

Om min fru varit katt hade hon fått hjälp på momangen, nu får hon vänta på ’magnetröntgen’ (är egentligen inte röntgen) för sitt knä till i oktober-november. Minst.
Jag har funderat på att måla morrhår på henne, åka till Vännäs fina veterinärstation och presentera henne som en tiger.

Även om man som djur förstås riskerar att få hjälp av ’doktor Gyttorp’ måste man fundera på hur det har blivit och vad som kan göras åt skillnaderna som inte är acceptabla.
Det är några saker vi måste tänka över.