Jan Nilssons blogg

Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.

Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.

 


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Skrivs av

Kajkaja med örnblick

...

Det blev många timmar i människobyn idag. Mycket blev gjort, jag fick god hjälp både här och där och flera riktigt roliga besked fick jag också. Det var som en "bätterdag".

Den nästan otroliga högsommarvärmen var ett plus. Mot aftonsidan gick jag ner till kajen för att få se lite vatten. Träffade vänner och en ovanligt obekymrad kaja.

Fåglar är vackra, men stadsfåglarna är inte oproblematiska. Satt och försökte äta en hamburgare i Skellefteå för ett tag sedan. Skriver försökte, för just precis då var stället nerlusat med måsar. De promenerade och sket på bilarna och var obehagligt närgångna. Mitt i alltihop satt en mamma och kastade rediga brödbitar till de vilsekomna och lindrigt utrotningshotade fåglarna, mitt i sommarvärmen.

Det folk som matar stadsfåglarna inte alltid tänker på är att deras bidrag till den bevingade befolkningsexplosionen gör att man måste avliva så många fler när det blir för mycket.

Titta, men inte mata, det är nog bäst.


Uppdaterad: fredag 13 augusti 2010 klockan 20:54

Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS