…

Det brukade jag klämma ur mig på förra jobbet när det körde ihop sig mer monumentalt. Orden sändes med ett leende och glimt i ögat till en nära arbetskamrat som ofta suckade djuuupt och eftertryckligt vid de tillfällena.

Just nu känns det mer som det är spännande mest jämt. Roligt också, jag gillar när det är  spännande.