…

Det var väl egentligen politiken som gjorde att jag till slut klev in på Facebook. Mycket senare än många andra, men inte sist heller.

Härom dagen skedde en av de större förändringarna någonsin med FB. Idag såg jag ett klipp med grundaren och fjärdedelsägaren och mångmiljardären Zuckerberg och hans tankar på hur hela livet, också bakåt i tiden, ska ligga på FB. Läste också en artikel från igår i The Economist med rubriken "Sharing it all". Det känns efter detta som om man bör ta en paus och tänka efter om ma ska vara i nätverket alls och i så fall under vilka premisser.

En sak som fick mig att agera var avslutningsorden i ovanstående artikel:

"Facebook could also face a backlash from folk who worry that the social network is now going to have even more of a Big Brother-like capacity to monitor everything going on in their lives. Mr Zuckerberg made clear this week that people who want to keep their existing, more basic profile pages will still be forced to transition to the new Timeline one. Perhaps Zuckerberg’s Law should really state that sharing less is not an option."

Även om man är en osedvanligt öppen sort kan man undra om man är släkt med den berömda grodan i det sakta upphettade vattnet. Den som vänjer sig gradvis och inte märker  när den kritiska punken passeras.

Det börjar i alla fall med semester från FB, medan man kollar lite mer vad som sker. Sen får man väl se om det blir permanent flytt.