...
Det som nu sker, eller inte sker, i USA kan påverka oss alla på ett ofattligt genomgripande vis. Deras långa period av ekonomisk misshushållning kan sänka oss alla långt ner i källaren. Andra länder har kanske burit sig värre åt, men USA betyder bl.a. genom sin storlek så mycket för svensk ekonomi, välstånd och välfärd.

Minns jag rätt är budgetunderskottet 1 500 miljarder. Jag är varken ekonom eller statsvetare, men tror Anders Borg har rätt i sin analys. USA måste höja skatten som en av vägarna till att komma till rätta med underskotten. De är nu omkring 10 skrämmande procent av statsbudgeten.

Höj skatten så att höjningen motsvarar ca 6 % av underskottet. Dra ner utgifterna så att det motsvarar ca 6 % av budgeten. Lätt att säga och svårt att göra, men alternativet till att lösa den akuta och långsiktiga budgetkrisen är förmodligen, som många påpekat, en ny, fruktansvärd finanskris.

Och nu är det bråttom.

...
Tänkte jag skulle låta bli att öppna datorn sista helgen i full frihet, men det blir nog inte så.

Kameran börjar vara full av sommarbilder och nu krävs det tömning. I morgon kan det bli många nya foton om vädret tillåter trafik i havet med aningen större småbåtar. Vi ska i så fall besöka ett speciellt minne från kalla krigets dagar. Tiden de flesta av den här bloggens läsare har upplevt. Då hotet mot Sverige var påtagligt och ständigt närvarande.

När jag orkar och får tid ska jag ta mig igenom de senaste veckornas bilder. Har en känsla av att bloggläsarna kan komma att drabbas av några av dem.

Att det är skillnad på polisens resurser i olika delar sa landet är ingen nyhet. Har fått ett rejält bevis för det. Tror att jag väntar med att säga mer innan jag kan använda dagens bilder.

...
Lite trist med försöken att nyttja massmorden i Norge parti- och blockpolitiskt.

Några få som menar att vänstern skulle ha ett sorts monopol på respekt för människoliv, andra kulturer och andras uppfattningar har gått ganska långt i svepande formuleringar. Det har också förekommit kraftiga övertramp hos främlingsfientliga företrädare.
De allra flesta tycks ha lagt den politiska "nyttoaspekterna" helt åt sidan, som det verksr vara i Norge.

Sveriges statsminister har fått erkännsamma ord av Stoltenberg, men viss kritik från vissa håll här hemma. Maria Skiddi har här på VK-bloggen länkat till en kort och klar ledartext i Expressen som jag tycker fångar situationen bra.

Reinfeldt har inte stått och trampat framför journalisterna och velat rikta ljuset på sig själv i den här situationen. Han har uttryckt sin bestörtning, sin sorg och sitt motstånd mot terrorn vid flera tillfällen och annars vänt sig till den högste företrädaren för de drabbade. Det tycker jag han ska ha all heder av.

http://www.expressen.se/ledare/1.2512874/reinfeldt-har-skott-sig-bra

...
En man jag känner gjorde ett misstag för ett tag sen. Han bor där det blir mörkt på sommarkvällarna, vilket kanske kan betraktas som ett misstag i sig. Efter ett kvällsbad samlade han ihop sina och barnens kläder lite snabbt. Han noterade aldrig att nya prestigeluren landade mjukt i sanden.

Efter ett tag kom ett par tonåringar till stranden per moped. Alldeles nyktert var det tyvärr inte. Någon upptäckte dyrgripen och fick igång den tack vare att ingen spärr var inlagd. De kollade på "Hem" och såg ett Stockholmsnummer och dit var det långt. Där kunde ägaren inte finnas.

Ynglingarna såg att Facebook var installerat, gick in på "Info" och hittade frun. De hittade hennes mobilnummer och ringde och frågade om hennes man tappat sin telefon. Det upptäckte han då att han gjort och rejsade tillbaka till stranden. De initiativrika överlämnade telefonen och bad om ursäkt för att de lagt till lite glada foton.

Jag gillar när det blir som det ska och bättre än man tror.

...
Att det gått bättre för Sverige gör att det bli mer pengar för pensionärerna. En pensionär som har 12 000 i inkomstpension får 420 kronor mer. Till detta kommer ytterligare ett litet tillskott p.g.a. att regeringen sänkt skatten något för pensionärerna.

Efter förrförrförra mandatperiodens överenskommelse om pensionerna fungerar det så att går det bra och Sverige har balans i ekonomin, ja då märks det på pensionerna. Det finns allt för många länder där pensionssystemet mer liknar Ebberöds bank. Det ekonomiskt bästa som kan ske för Sveriges pensionärer är att det sitter en regering som kan hålla styr på pengarna. Luftiga löften och pengarullning drar obönhörligen pensionerna åt fel håll. Så blir det förstås också vid stora kriser då kakan krymper.

Sen lever vi i en värld där beroendet av vad som sker på andra håll är väldigt, väldigt tydligt. Inte minst just nu.

...
Ni som är Vännäsbor, Umeåregionenbor eller brukar läsa Kalle Sjöströms blogg från någon annan plats under solen kan gå in på hans blogg och gratulera.

Denne fysiskt och intellektuellt rappe ""ungdom" fyller nämligen jämt idag. Jag talar inte om Vad han fyller. Jag har inte frågat om jag får säga detta och risken är dessutom att ni inte tror mig.

Än en gång, Grattis Kalle!

...
Ni som är Vännäsbor, Umeåregionenbor eller brukar läsa Kalle Sjöströms blogg från någon annan plats under solen kan gå in på hans blogg och gratulera.

Denne fysiskt och intellektuellt rappe ""ungdom" fyller nämligen jämt idag. Jag talar inte om Vad han fyller. Jag har inte frågat om jag får säga detta och risken är dessutom att ni inte tror mig.

Än en gång, Grattis Kalle!

...

Det är mitt i all sorg en viss glädje att se att många i både Norge och Sverige går med i ett parti den här veckan. Många verkar förstå att demokratin och vårt samhällsskick inte är självklart och gratis och alla partier sägs öka.

Politiken klarar och täcker inte allt, den hör inte hemma överallt, men partierna är en förutsättning för den representativa demokratin som är det bästa styrelseskick den här världen sett. Bli en bit av samhällstyrningen du också, bli medlem i ett parti. En fin sak är att man har full moralisk rätt att klaga om man själv engarerar sig. Men bättre är förstås att arbeta konstruktivt och långsiktigt.

Helst hoppas jag förstås att du blir Moderat och då kan du hitta ett par enkla sätt att bli medlem genom att klicka här. Bor du i Vännäs kommun kan du ta kontakt med någon av oss lokala moderater så blir det en liten fördel för vår lokala förening.

Nu kommer några felsökare att anklaga mig för att utnyttja tragiken till att värva medlemmar till mitt parti, ett som dessutom inte var utsatt för illdådet på Utöya. Men då får de läsa de två första och två sista styckena igen. Nu tänker jag brett. Jag tänker också som Vännäs nuvarande kommunalråd Johan Söderling sa när han välkomnade mig in i politiken. Han sa ungefär "-Hellre en bra moderat än en idiot". Hoppas att hans intryck består...*s*..

Jag önskar massmördaren i Norge mycken besvikelse när han så småningom får börja läsa tidningar. Hoppas att hans mungipor dras neråt av nyheten att trenden med Nordens krympande partier har vänt och att många människor i alla åldrar har visat att de vill vara med och bära gemensamt ansvar i en svår tid.

I Sverige skulle det sista partiet dö ut på 2020-talet om trenden för något år sedan bestod. Det vore väl om 2011 blev året då utvecklingen trots allt mörkt verkligen vände.

...
Det är fruktansvärda berättelser man läser från massakern på Utöya. Den som vet litegrann om vapen och dum-dumkulor kan också ana hur det bitvis såg ut. Jag kan förstå flickan som säger att hon hör djävulen skratta när skotten faller. Hon ser skjutna vänner och hör skyttens skratt. Det finns ondska och onda gärningar.

På ett par ställen på andra sidan jorden pågår andra massmord som jag läst om ikväll. Mer utdragna och lågintensiva, men med ännu fler döda. Al-Shabab hindrar just nu hjälp till miljoner svältoffer i Somalia och miljoner översvämningsdrabbade i Pakistan. Bland dessa är mängder barn. Man hindrar inte bara kristna organisationer att nå drabbade människor. Man hindrar de flesta, bland andra FN:s matprogram WFP. Organisationen har fått 14 medarbetare dödade i Somalia. Där förnekar det islamistiska al-Shabab helt att det är hungersnöd, men medger "brist på regn".

Hur många av sin egen befolkning som Nordkorea svältmördat vet ingen. Inte heller hur många Stalin och Mao gjorde sig av med genom svält.

Alla de här formerna av massmord är präglade av ett sorts vansinne. Vrång- eller vanföreställningar som gör att man inte läser omgivningen tillnärmelsevis som den ser ut och därför orsakar enormt lidande.

Det som sker i Korea, Somalia och Pakistan förminskar inte på något sätt det bestialiska terrordåden i Norge. Alla dessa gärningar är fördömelsevärda och onda, oavsett bevekelsegrunderna och föreställningarna som ligger bakom.

...
På väg till gräsklippning i skogen passade jag på att insupa lite jobbatmosfär i eftermiddag. Så det inte ska bli för abrubt nästa tisdag, tänkte jag. Det var ganska tomt i korridorerna den sena timme som jag kom. Helt i skolan och nästan i kommunhuset. Jag hann i alla fall sinka en av de kvarvarande klipporna en smula i hennes arbete. Hon räknade med att det skulle bli en "rivstart" efter semestern. Låter ju lovande.


Digitala stämpelklockan var installerad i den uppfräschade datorn så jag bekantade mig med den. Jag har knappast provat det här med reglerad arbetstid förut, men det borde väl gå att vänja sig vid det också. Omgivningen har gett mig några goda överlevnadstips som jag tänkte försöka följa när jag börjar på allvar. Några med anknytning till arbetstiden.


För den som är van att ha ett finger med i det mesta som sker, som det är i de ännu mindre sammanhangen, känns servicen i Bjurholm fantastisk. Saker händer, förbereds och levereras från olika håll, så har jag upplevt det hittills. Den delen av jobbet kommer jag att gilla.


I skogen var det vackert när jag kom. Sol och regn samtidigt. Nästan alldeles tyst. ...

...
Massmördaren i Norge namnger 9393 svenskar som bör "jagas ner" och dödas. Motiven varierar, allt ifrån främjande av multikultur till att man är kapitalist eller är globaliseringsförespråkare. Den som försöker göra det lätt för sig och rätt och slätt kalla honom för "höger" får det svårt. Det verkar sannerligen vara ett lapptäcke av åsikter i detta huvud.

Härom dagen såg jag svenskar önska att han gjort samma sak mot Fredrik Reinfeldt. Oavsett om det gäller höger eller vänster måste olika slags dödshot hanteras med nolltolerans. Även om det för den övervägande majoriteten extremister handlar om att vifta på tuppkammen och få lite självbekräftelse kan det i flocken finnas de som inte fungerar riktigt som andra och som har svårt för att läsa mellan raderna.

Det är läge för att sänka toleranströskeln och ta avstånd från ordens övergrepp när vi ser och hör dem, inte bara när vi är i vår trygga, varma åsiktsgemenskap.

...
Saker i det massmördsren har skrivit tyder på att han ser rättegången som det "stora" i sitt nioåriga projekt. Möjligheten att tala ut sitt budskap för hela världen.

Måtte det bli stängda dörrar. Han har talat, skrivit och gjort nog. Det vi behöver veta kommer fram ändå.

Ser att Storbritanniens säkerhetspolis hittills inte bevakat de högerextrema miljöerna. Det låter märkligt, men en förändring sägs vara på gång. Det kan också vara så att andra organisationer sköter uppgiften. Bekymmersamt även med alla kostnader dårar och extremister påför samhället.

...

(Rubriken som åsyftas har ändrats sen bloggtexten skrevs, vilket jag tror är bra)

Jag tycker att VK:s överskrift "Ingen ensam galning" är lite farlig. Uttrycket kommer från chefredaktören på tidningen Expo. Han menar att gärningsmannens tankar delas av flera och då är han inte ensam. I sin text är han dock mer nyanserad än VK:s överskrift som kan missuppfattas. Så här skriver han bl.a:

"Men, och det är värt att understryka. I den antimuslimska rörelsens idévärld finns förvisso konspirationsteorierna och domedagsprofetiorna. Men drömmarna om terror hör inte till den antimuslimska rörelsens retorik. Någon gång under resans gång har Anders Behring Breivik brutit sig loss och bestämt sig för att gå från ord till handling. Någonstans började radikaliseringsprocessen. Var och när vet vi inte ännu. Vi vet bara att det antimuslimska budskapet låg som en fond för hans ofattbara vansinne."

Många med mig har innan vi visste vem eller vilka som låg bakom dåden haft den utgångspunkten att man inte skulle skuldbelägga andra bara för att de hade personliga, religiösa eller tankemässiga gemenskapsband med de ansvariga. Jag tror att vi absolut måste hålla den linjen.

Samhället ska spana efter möjliga terrorister, från höger till vänster och med alla möjliga och omöjliga religiösa preferenser, samtidigt som vi strävar efter att behålla samhällets öppenhet. Men för galna, hatiska,  gravt asociala och empatilösa våldsdåd kan man inte skuldbelägga hela grupper. Det är vad vi hitintills har sagt när det gällt terrordåd med andra förövare.

...
Det är inte alltid jag håller med Jan Guillou, men i dagens krönika i Aftonbladet har han flera poänger.

Det är dels sannolikt att vi inte varit lika "sansade" om den kyligt förvirrade Anders hetat Ali. Han har också rätt i att det finns väldigt lite att göra mot den, förmodligen, ensamagerande och våldsfixerade som är så smart att han undviker att blanda in någon annan i sin svartvita vi-och-dom-värld. T.o.m. under lång tid medvetet aktar sig för att komma i kontakt med någon kvinna, för att inte "uppdraget" ska äventyras. Med all respekt för FRA:s nödvändiga arbete, sju sådana verksamheter med alla resurser de kunnat önska hade knappast ringat in Anders Behring Breivik.
(För övrigt är det, om uttrycket tillåts i sammanhanget, nästan lite lustigt att Jan G tänkte i islamistisk riktning när han hörde om smällen)

Däremot måste säkerhetspolisen i våra länder hålla koll på sådana som uttalar hot och talar i termer av väpnad kamp mot etniska, politiska och religiösa motståndare. För Sverige blir knappast den verksamheten mindre omfattande framöver.

Massmördaren i Norge har kraftigt motverkat sina syften på flera vis, det är jag övertygad om att framtiden kommer att visa. Han har också handlat helt emot den kristendom vars "utsida" han förvirrat tycks ha velat försvara med sprängdåd och mord på oskyldiga unga. Min mening är att det han gjort är bokstavligt djävulskt.

Jag tror att våra nordiska länder kommer att fortsätta förändras av kristendomens uttåg, men det uttåget har lite att göra med andelen muslimer. Kristendomen började och växte i länder och befolkningar där andra religioner dominerade fullständigt. Nya testamentets böcker skrevs i dessa blandade miljöer. Det finns definitivt inga önskvärda och på något sätt försvarbara våldsåtgärder för att motverka avkristningen. Kristendomens existens och avtryck i ett samhälle avgörs över tid och i det lilla, på det personliga planet.

SvD DN

...
Ikväll kom det efterlängtade regnet, nästan på minuten efter SMHI:s och klart.se:s förutsägelser.

Jag har unnat min uttorkade gräsmatta ett vederkvickande regn, men nu har de stora regndropparna kommit väldigt tätt och fort ett tag. Det närmast dånar av regnet. Nästan så att man skulle vilja gå ut och ställa sig med paraplyet över både det relativt nyplanterade lilla plommonträdet och den kanadensiska rosenbusken. Hoppas de klarar sig.

Hoppas också att de två äpplena sitter kvar. I fjol bar Rödluvan mängder med frukt. I år får vi ett äpple var, om det vill sig väl.

...
Har plågat gräsmattan med en klippning "in the midday sun". Inte för att det behövdes överallt efter denna lokalt regnfattiga sommar, men för att i alla fall hålla ner ogräsen. De växer ju alltid bäst här på denna jord.

Tankarna har gått till det onda i Norge. Till de många unga som fick stunden på jorden kortad av en massmördare. Säkert skulle många ha blivit engagerade i arbete för andra på olika vis. Man kan bli medlem i ett parti för vänskap, fester eller karriär. Men de flesta har ett samhällsintresse och en insatsvilja för det gemensamma. Flera skulle förmodligen släppa partiengagemanget för andra samhällsuppgifter. Andra skulle fortsätta i politiken, på hel-, del- eller fritid.

Jag gissar att även Norge har ett underskott när det kommer till dem som är villiga att ta på sig förtroendeuppdrag. Främst i de mindre och mer undanskymda sammanhangen, men alltför ofta tycks gestalterna fattas även på de stora scenerna. Förutom det värsta, alla personliga förluster, blev det förmodligen också en stor samhällsförlust på personsidan. På olika sätt.

Pratade i förmiddags med en ungdomsvän som är kvar i Oslo med sin familj. Han tycker att lokala media i stort har hanterat tragedin nyktert och bra, utan övertoner och överdrifter. Han hoppades att ansvarsfrågor och förebråelser bland de drabbade skulle kunna hållas nere på ett vettigt, mänskligt och uthärdligt plan.

Här är en ögonvittnesskildring.

...

Minst 80 döda på Utöya.

Nu på morgonen anar man inriktningen och den fruktansvärda omfattningen på det som skett i Norge. Det klarnade delvis redan sent i går kväll. De första stunderna innan skjutningarna kom igång och blev kända visste man nästan bara sprängningens inverkan på byggnaderna.

De högerextrema som i buskarna uppmanade till resning mot de muslimska aggressionerna tystnade alltmer i går kväll. Man hade önskat att det blev permanent och att hatet och våldsyttringarna uteblev på alla odemokratiska håll och kanter.

Hur det står till i huvudet på den som under ett par timmar kunde gå runt och skjuta grundskole- och gymnasieungdomar i dödsångest, det kan man verkligen undra. Ett sjukt samhällshat kunde man tänka sig om det bara var sprängningen, men att ta alla dessa barns och ungas liv i förtid? Hur är det då?

Jag kommer att tänka på bibelordet i Matteus 24:12, här i äldre översättning: "Och därigenom att laglösheten förökas skall kärleken kallna hos de flesta." Det kanske inte är riktigt tillämpligt och den unge norrmannen kan dessutom förmodas vara psykiskt sjuk. Men skrämmande, omänskligt kallt är det.

Vi var på väg till Oslo i början på veckan efter några dagar på ett kristet läger i Väsfold, söder om huvudstaden. Oslo är den plats där jag bott längst utanför Bjurholms och Vännäs kommuner. En plats där många av mina unga minnen bor. Därför kryper det ofattliga innanför skinnet på ett särskilt vis. Det blev inte mycket gjort i går kväll och inte mycket sovet heller.

Återkommer till kommentarerna.

 

...

Statsministern och justitieministern i Norge har just nu en presskonferens. De har bl.a. bekräftat att gärningsmannen på Utöya är norrman. Förmodar att man menar att han är etnisk norrman.

För dem som redan sörjer eller har ångest över om det är deras barn som dött eller skadats svårt och hur de i så fall hade det innan de sköts spelar det inte så stor roll. För oss andra och samhället spelar det för närvarande större roll.

Vi behöver inte spekulera så mycket, det kommer snart fram vilka sjuka och/eller genuint onda tankar som ligger bakom det som hänt.

...

Statsministern har på www.regeringen.se gjort det här officiella uttalandet om händelserna i Oslo:

"- Jag beklagar djupt det tragiska som hänt i Oslo och vid de norska socialdemokraternas ungdomsläger. Mina tankar går till offrens anhöriga och till de som skadats. Jag har varit i kontakt med statsminister Jens Stoltenberg för att beklaga det inträffade och vi har erbjudit vår hjälp om detta skulle behövas. Från svensk sida följer vi fortlöpande händelseutvecklingen. Det finns fortsatt stora oklarheter runt det inträffade."

...

Just nu är jag både Norrman och socialdemokrat. Någon skjuter på ett AUF-läger (SSU) på Utöya utanför Oslo. Nu måste alla demokratiskt sinnade stå samman inför det som sker.

Blint våld kan aldrig ursäktas, aldrig någonsin.

På SVT:s hemsida sänds NRK program i direktsändning. Rakt, direkt och initierat.

 

...

Oavsett vilka som ligger bakom sprängdådet så är det som nyss skett i Oslo absolut totalt fördömelsevärt.

Vissa företrädare för nynazister, extremvänster och militanta islamister vädrar förstås morgonluft och hoppas på mer kaos. Jag unnar dem verkligen all besvikelse.

Även om vår lugna nordiska efterkrigssituation inte blir riktigt som förr efter självmordsbombaren i Stockholm och det förmodade bombdådet i Oslo så gäller det att inte drabbas av panik och överreaktioner. Det är terrorismens främsta mål

Tragiskt är att människor är döda och skadade och att rädslan breder ut sig. Även de stigande kostnaderna för ökad övervakning är att beklaga. Det blir olika sorters kostnader för olika sorters övervakning.

 

SvD DN AB EXP

 

 

...

Jag hörde delar av programmet "Kluvet land" igår. Har bara hört delar av programmen, men det jag hörde lät tänkvärt.

Jag tror att politiker och allmänhet i måste vara uppdaterade på vad som sker på och kring vår landsbygd. Det finns småorter som blomstrar och som t.ex. har bättre arbetslöshetssiffror än Stockholm, men det finns många fler som har stora "utmaningar" om man vill uttrycka sig försiktigt.

Rullar utvecklingen bara på har vi stora ekonomiska och humanitära konsekvenser att "casha in" framöver. Det största ansvaret ligger förstås på oss norrlänningar och landsbygdsborna själva, men vi måste i alla partier se till att våra ledande politiker inte glömmer frågeställningarna.

Här hittar du programmen. Bl.a. finns inslag från Bjurholm, Sveriges minsta kommun som har 30 olika nationaliteter representerade bland invånarna.

...

Det är inte bara jag som brukar kalla P1 för svenska folkets universitet, men jag använder gärna uttrycket. Visst tycker jag att mycket är svammel och tomheters tomhet, men det finns också väldigt mycket att lära.

Idag har Agneta och jag gjort en sen, längre resa och vi har då passat på att lyssna på några sommarprogram som gått tidigare. Monica Nyströms, som till stor del handlade om hur hon tidigt miste sin man och deras små barn sin pappa. Där fanns ett och annat att lära, t.ex. om detta med uppriktighet och sanning när man ska svara på barns frågor. Även om lekens betydelse för bearbetning av det svåra.

Jag hann också lyssna till LKAB-chefen Lars-Eriks Aros program. Ett lite smalare "Sommar", även om vi alla och hela samhället påverkas väldigt mycket av gruvnäringens verksamheter, "sysselsättningsbidrag" och exportintäkter.

Programmet handlar om saker som är tillämpbara på många verksamheter och gav mig en  del tankar. Om Norrland, chefs- och ledarskap, näringslivets ansvar för kompetensförsörjningen, utbildningens betydelse för individ och samhälle och om finansieringen av samhällsbygget.

Det är nog  inte det mest språkfulländade och omväxlande sommarprogrammet, men det är värt att lyssna på för den som kan ha ett litet intressse av sakerna jag just räknade upp.

På den här sidan hittar du länken.

 

 

...
Har alltid funderat på dem som promenerar upp och ner för "rören" till Vedabrons pyloner. Idag fick jag se ett par av dem. Kunde känna en föraning av magkänslan jag skulle ha däruppe på den välvda ytan, trots säkerhetslinorna.

En annan syn var snöhögarna, eller snösträngarna längs E4 utanför Hudik. Idag, ett dygn efter ovädret. Det kändes lite overkligt.
...

Det kommer svar på det senaste dygnens kommentarer så småningom.

...

I den här artikeln i dagens DN skriver Jackie Jakubowski om hur Ship to Gaza egentligen inte fokuserar på Gaza och hur annan hjälp kommer fram idag.

Det leveraras dagligen några tusen ton förnödenheter från Israel till Gaza via lastbil. I t.ex. februari leverarades nästan 5 000 lastbilslaster med varor. Ship to Gazas last hade kunnat komma in samma väg, men man valde istället att skaffa ett tiotal båtar, varav de flesta är passagerarbåtar för aktivisterna. Varorna man har med sig är säkert välkomna, men i det stora flödet gör de minimal skillnad, även om man valt ett transportsätt som gjort att varorna kom fram.

Det blir också tydligt att det internationella stödet för Ship to Gaza är litet. Jakubowskis skriver:

"Att EU, FN:s generalsekreterare, Mellanösternkvartetten och till och med Turkiet och biståndsorganisationen IHH, som förra året stod bakom aktionen, motsätter sig årets Ship to Gaza och betecknar aktionen som en ”onödig provokation” beror naturligtvis inte på att man är oroad av ”ambulansbilar, fotbollar och en docka i Sverigedräkt”. Det som oroar är att terrororganisationen Hamas, som med förtryck och tortyr styr i Gaza, skulle försöka få in vapen sjövägen från Iran.

Det är denna verklighet som är anledningen till blockaden, både den israeliska och den egyptiska. En annan anledning är att Hamas, sedan den siste israeliske soldaten lämnade Gaza 2005, beskjutit israeliska gränsbyar och städer med 8 000 raketer."

Både Israel och Egypten måste komma tillrätta med hur den förståeliga vapenblockaden fungerar. Situationen hittills har inte varit godtagbar och är inte hållbar, även om stora förbättringar skett. Ship to Gazas aktion är inte heller försvarbar. Man stjälper mer än hjälper.

 

...

Nyligen skrev DN:s Gunnar Jonsson den här lilla balanserade saken om Ship to Gaza.

Den korta texten är väl värd att läsa bland allt det myckna enögda som skrivs.

...
Håkan Juholt har suttit som partiledare i 108 dagar. Han har hunnit lova många saker under den här tiden. Faktiskt har han lovat bort en dryg miljard per dag. Samtidigt som han säger att skatten inte behöver höjas.

Det här är värt en extra fundering. Vägen från att vara världens absolut främsta högskatteland till att vara god tvåa (vi har fortfarande högst skatt på arbete!) har gått via fyra hårt kritiserade jobbskatteavdrag (som inte drabbat kommunerna). Socialdemokraterna har morrat väldeliga, men nu menar man tydligen att sänkningarna var motiverade - inga skatter ska ju höjas.

Eller? Med löften hit och dit på 135 miljarder, hittills, finns inga alternativ än ganska kraftiga höjningar. Jag tror inte det skulle vara roligt att uppleva hur Juholts löften skulle drabba arbetsmarknad, konjunktur och statsfinanser.

Här kan man läsa mer om Juholts ekonomiska vidlyftigheter: 

juholtssedelpress.se

...

...
Det som hände i Umeå i går morse går inte att begripa. Jag har inte världens stillsammaste känsloliv och kan vara både hetsig, storglad och lättrörd, men gårdagens fruktansvärda barnamord går liksom inte "in".

Jag vet inte något mer än det jag läst, men har väldigt svårt att tro att det inte ligger sjukdom bakom. Människan är kapabel till extrem ondska, men alla människor älskar sina barn när sinnet är friskt.

Stackars de barn som ser, läser och hör om detta och får en kvardröjande oro inom sig. Om pappan nu höll i kniven kan han ha gjort väldigt många väldigt ont. Inte bara pojken, mamman, släkten, vännerna och grannarna.

...
Vi har fått ytterligare en fin dag i norr. Det blev en ovanligt lång och skön natt, trots lite väl hög innetemperatur. Sover man bäst i 16 grader kan det bli väl mycket med 26.

Denna sommardag blir det sommarmöte utomhus i mammas sommarstuga kl 14. I Österselet nära Harrsele vid Umeälven. Inte Östra Selet vid Vindelälven alltså, dit även ambulansen åker ibland när den ska till Österselet. ...

...
Avnjutit en "Brano", dvs två kulor, från Glassbonden i Selet.

Både västerbottensost/päron, hjortron/kola och älgört var tyvärr slut, men hasselnöt och viol var väldigt goda. Man får tacka familjen Ågren och fjällkorna för denna finfina produkt.

...
Vännäsdagarna. Många känner man (eller känner igen), men förvånansvärt få.
Fast bor det 8500 i kommunen måste det förstås komma ett par från lite olika håll om man ska få ihop till 60-70 000.

...
Vid ett klockslag då femtioplussare möjligtvis ska fundera på en god bok och kvällsfika fick jag besök.

En yngling på knappt halva min ålder kom och frågade om vi inte skulle ut och köra mc. Hans har hästkrafter så det räcker och blir över till både två och tre motorcyklar. Mer än dubbelt mot den jag har. Vi tog en sväng genom ett par kommuner och mest hela tiden hörde jag hans mer än min. På hemvägen provade jag den.

Hemska saker. Det kändes som man låg på den och motorn var ett frustande djur som bluddrade på de varvtal jag är van vid och som bara väntade på att man skulle släppa lös den på allvar. Vilket jag inte gjorde. Strama tyglar var det som gällde. Efter en mil kände jag att jag gjorde ungefär som man gärna gör när man lär sig cykla. Spänner massor med muskler i onödan. Jag slappnade av och det kändes lite bättre.

Nåja. Efteråt säger jag som mamma sa när jag skjutsat henne en sväng på min första motorcykel för ett 30-tal år sedan. När hon slutat skrika och hämtat andan sa hon med eftertryck:

"-Jag förstår att det är roligt!"

Men ofarligt är det inte.

...
Jag citerar inte Olof Lagercrantz i allt, men här gör jag det och delar hans förundran:

"Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sedan, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro."

Olof Lagercrantz skrev detta 1986 och citatet står på sidan 82 i Anne-Marie Körlings bok "Kiwimetoden" . Tjuvläser lite i Agnetas sommarlitteratur medan vi smälter maten i Norrfällsviken.

...

Det var en vacker guldgul himmel över barndomsbyn i går kväll. Länet är Västerbotten, men det syns att landskapet är Ångermanland.

 

...

Jag har kombinerat nytta med nöje under torsdagskvällen. Lite förberedelser för morgondagen kombinerades med en nostalgitripp på två hjul i södra Västerbotten.

Kameran har hängt runt halsen. Jag har försökt styra den bakom ryggen, men den har kommit fram och dödat något tjog mygg ändå.

Första stoppet efter det jobbrelaterade var hos en vän som köpt ett hus med smedja på tomten. Smedjan har stått ganska orörd sedan tillverkningen av doningar och annat las ner för snart 60 år sedan.

Det var välutrustat. Förutom de fabrikstillverkade gamla svenska kvalitetsverktygen fanns många tänger och annat man gjorde själva.

Arbetsmiljöverket hade haft synpunkter. Det var bara att slå på strömmen så drog remmarna och maskineriet igång.

Man kan nästan se de sotiga arbetarna/uppfinnarna/teknikerna/företagarna framför sig och ana hur det kan ha låtit i smedjan vid full drift. Ässjans, stångjärnshammarens, remmarnas, hjulens och borrarnas musik.

En handhållen borr, urfader till våra tiders lättviktare vägde säkert 20 kilo. Den imponerande tvåtumsborren hanterades nog av pelarborrmaskinen.

Smedjan lämnades kanske när traktorn började komma och kunnandet och produkterna inte längre efterfrågades på samma vis.

Smedjan "säger" flera saker. Man kan inte stoppa utvecklingen och man kan inte konservera tillverkning av saker som inte längre efterfrågas. Däremot är det roligt att vissa gamla arbetsplatser kan "konserveras".

...
Ljuvligt varmt och gott är det idag. Har gjort en cykeltur med lite bakärenden och annat. Sett förberedelserna som påminner om de stundande Vännäsdagarna. Träffat folk och pratat.

Ett och annat väntar därute, men just nu kändes det som det fordrades lite innevila. I morgon får jag nog Agneta och jag se lite av hav och båtar. Ser fram emot det. Jag är svag för mycket, bland annat just de sakerna.

Såg i förmiddags att VK:s journalist Karin Hörnfeldt har dött, oväntat tidigt. Jag kände henne inte, men journalister i "husorgan" känner man liksom litegrann ändå. Även om de, som Karin, visar mer professionell än personlig profil. Vilket i politisk rapportering passar allra bäst.

En påminnelse om att det här livet är kort, om det nu blir 21, 42 eller 84.

...
När den ljusa norrländska sommarkvällen är ljum och leende är Sverige nästan som bäst.

Vi har rullat fram på två hjul genom byarna och har landat på ett ställe där man säljer mjukglass. Mycket bättre blir det inte under solen.

Förmiddagens planerade återfall på jobbet blev till en hel dag, men nu är semesterkänslan i stort sett återerövrad.

...
Gårdagen blev en bra dag, semesterkänslan började komma krypande.

Nu är den inte så framträdande. Idag är det jobbet som gäller. En MBL-förhandling med ärenden man gärna slipper måste hållas. Trevligare kan man ju ha under semestern.

I går kväll läste jag förresten DN:s Almedalsbilaga om skolan. Den kom för några dagar sedan, i går kom den om vården. Jag ska läsa den också efter att Agneta avverkat den. I dessa bilagor berörs många av de mer aktuella framtidsfrågorna för vårt land, vid sidan av näringslivs- och tillväxtfrågorna. Kanske inte så allsidigt, men ändå.

Utbildningen är oerhört viktig för vårt samhälle. Inte minst när den stadigt förbättras i så många nya och gamla konkurrentländer. Jag läste i bilagan att ansökningarna till lärarutbildningen stadigt faller. Fortsätter det så kommer den sista personen med lärarutbildningen som förstaval in år 2028. Sen är det blott och bart de som egentligen ville annat, men inte kom in som blir lärare. Fullbordas den utvecklingen kan vi snart glömma mycket av den välfärdsnivå vi ofta tror är självklar och tycker vi har "rätt" till. Här finns saker att göra.

Det måste bli attraktivare att bli lärare, fler toppkrafter behövs. Även om kommunaliseringen inte kan göras ogjord tror jag att det ligger mycket i att staten måste öka ansvaret för den önskade utvecklingen inom skolan. Alla kommuner tar sig knappast ut ur den uppkomna situationen på egen hand.

...
Årets första cykeltur är avklarad efter att cyklarna fått lite översyn.

Eftersom min järnhäst närmar sig dubbla myndighetsåldern har jag funderat på livets sista cykel. Jag menar, om dryga 30 år köper jag ingen fler. Även om världen skulle bestå och jag leva. Å andra sidan håller kanske dagens avancerade saker inte lika länge.

Hursom, jag var förbi på våra lokala cykelaffärer och tittade. Vacklade mellan en sadel och en cykel. (Min hittillsvarande sadel passar nog bäst som verktyg för Moammar Khadaffis specialstyrkor)
På ena stället stod en handbyggd cyklarnas Ferrari. Den var lätt som en fjäder, men priset vägde tungt. Styret gick loss på 6000 och helheten kring 120 000.

Jag köpte en sadel, fick den monterad och cyklade glad i hågen hem.
Att det gick så fort mellan Vännäs och Vännäsby hade jag glömt. Möjligtvis dryga fem minuters diff mot bilen.

...

Det blir förstås inte lika givet att ta en fika, lunch eller middag i Sundsvall när man är på väg buss- eller billedes från Stockholm, men visst vore det mycket bra med Ikea i Umeåregionen. Miljömässigt blir det rimligtvis bättre med färre bilmil också.

Var Ikea än skulle etablera sig vore det en ekonomisk och arbetsmarknadsmässig fördel för hela Umeåregionen och Västerbotten. Vännäsbyalternativet är onekligen mycket intressant med pendeltågsstation nära ingången och möjlighet till en mindre godsterminal för miljövänliga transporter. Här blir det en del jobb på kort och lång sikt för tjänstemän och politiker.

Andrapriset för Vännäs del vore Klockarbäcken, men tredjepriset i form av Entré Syd eller Ersboda är inte heller att förakta.

Etableringen är i huvudsak inget politiskt beslut. Företaget bestämmer förstås om och var man vill bygga. Sen kopplas politiken in.

Blir spännande att se hur det går. Även om jag personligen mest bara brukar handla värmeljus till stugan i Agnäs på Ikea. :-)

 

...

Ser just att Jonas Sjöstedt nu utmanar Lars Ohly mer uttalat och rakt.

Inte direkt så förvånande. Team Juholt darrar nog i knävecken. Det blir förmodligen gott om intressanta utspel i framtiden. ;-)

...

I fredags var det ambassadörsträff i Bjurholm. Ett 60- 70-tal av Bjurholms ca 170 "ambassadörer" var samlade.

Det här evenamanget och ordningen med ambassadörerna kom till för tio år sedan efter att kommunens stora arbetsgivare, Elopak, hade tackat för sig och stämningen var låg. Man inbjöd sådana som bott i Bjurholm, hade fastighet eller annan anknytning, att bli ambassadörer för orten. Man får då en del information runt året och man inbjuds till en träff med paltmiddag varje sommar.

Jag har träffat rätt många människor som jag inte alls visste hade bjurholmsanknytning de år jag har varit med. Skolkamrater, föräldrar till vänner, politiker och andra. Det finns många fler som BORDE vara ambassadörer. En del någorlunda jämnåriga och yngre t.ex.

I år vid paltmiddagen var Agneta och jag omringade av exporterade bjurholmare från Täby och Haninge. Med rötter i Otternäs, Lillarmsjö och andra ställen.

Det blev ganska internationellt i år. Här ser vi smeden/ konstsmeden Sebastian Reichlin på säckpipa. Jag gissar att han fastnade för instrumentet under sin mångåriga gesällvandring genom Europa. Den ledde honom till Skottland, men också till Mattias Baudin i Olofsfors där han fastnade för en flicka med rötterna i Agnäs. Resultatet blev bla. Agnäs nya smedja.

En del smakprov av det som tillverkas i smedjan ställdes ut på hembygdsområdet. Tyvärr hann jag inte fota den fina "gungälgen" som jag fastnade för, men den finns på Sebastians och smedjans hemsida.

På bilden har vi Hanan och Robin som är med och informerar i "turistladan" i sommar. Till hösten ska båda börja naturprogrammet. Robin bidrog med pianomusik.

Vi fick även höra en del om utvandringen till Brasilien från Sverige och Norrland under förra århundradets fattiga början. Svenskar utan stort  framtidshopp här hemma kom att bli en del av "mångkulturen" i Brasilien. Så pass att en del av staden Misiones exempelvis har en stadsdel som heter Villa Svea, en luthersk kyrka som heter "Olaus Petri" och en skola, "Instituto privado Carlos Linneo" med 1500 elever. Om detta berättade filosofie doktor Gunvor Flodell som med sin make, prästen Sven Arne Flodell, var med och byggde upp skolan. Han kom dit som präst för exilsvenskarna 1963.

Jag bidrog kanske också en liten, liten smula till det internationella genom att sjunga en sång om Agnäs, men med melodi från Irland.

Hallå, ni som kommer från Bjurholms samhälle och byar, men har hamnat i exil. Eller ni som har stuga eller jaktmark i kommunen. Ring t.ex. Malin Lagerlöf på 0932-14018 eller maila till malin.lagerlof@bjurholm.se och säg att ni vill bli ambassadörer. Och så kommer ni till träffen nästa sommar!

(Gå annars in och läs på Bjurholms hemsida eller skriv ut anmälningsblanketten direkt)

...

 

...
Just nu känns mycket i den politiska debatten väldigt, väldigt lågt och avinspirerande. Kreativiteten, inriktningen och mycket av fördelningen av mediautrymmet drar mer åt att skada än åt att lyfta konstruktiva alternativ. Mänskliga brister och haverier utnyttjas till fullo i kampen om makten.

Jag tror inte att medborgarna kommer att belöna sabotagestrategin med ökat politikintresse.
De största förlorarna skulle nog bli demokratin, samhället och morgondagen, om dessa politikens dödgrävare skulle framhärda och lyckas sätta agendan under längre tid.

Nu tror jag inte att de gör det. Vissa poäng kan man ta, men med de här arbetssätten brukar man i längden sabotera också för sig själv. ...

...
Det blev i alla fall en rejäl sovmorgon.

Sen kom en sak som genom sin angelägenhet stävade rakt igenom de utlagda "semesterlänsarna". En sak som måste få sin lösning. Semester är inget absolut begrepp.

Men det känns riktigt skönt ändå. Bara detta att ha en paltmiddag att se fram emot idag måste betraktas som livskvalitet.

...
Och inte bara i morgon. Nu står det några veckors ledighet på schemat. Med avissa vbrott, bland annat för ett allvarligare möte och MBL-förhandling på onsdag.

Det är roligare att anställa. Det har jag också fått göra idag, åtminstone knyta ihop säcken och underteckna avtalet. Som så ofta är det andra som spårar och man får åka efter.
På tal om att åka efter tror jag det är viktigt att öva sig i efterföljarskap också om man ska vara ledare. De flesta av oss är ju mer efterföljare än ledare även om vi har chefstitel.

Jag minns en engelsk skolutvecklare som forskade kring efterföljarskapet. Hon konstaterade att det var mycket fler som ville lära om ledarskap än om efterföljarskap. Fast det sista ofta är svårare och minst lika nödvändigt.

Inget jobb i Bjurholm i morgon alltså. Det firas med att åka till Bjurholm på Ambassadörsträff. ... ...