Det är långt ifrån alla professorer som skulle klara den uppgiften, men Martin Hårdstedt från Vännäsby gör det med besked. Han hade ledigt grejjat historielektionerna i nästan vilken högstadieklass som helst.

För dagen var han klädd i fänriksuniform han fått från Oravais i Österbotten, av 1808 års förlaga. På bilden ovan har han Napoleon i näven. Nedan drog han nästan vapen, andra gånger höll han upp en shigellabakterie i kollossalformat (orsakade rödsot bland soldaterna - dysenteri) och sen ett druvhagel modell större som svenskarna öste in över ryssarna från kanonsluparna i Ratan 1809.

Däremellan talade han bl.a. om författningen som tog bort enväldet och som vi firar 6:e juni, vanligt folks ganska goda omvärldskunskap kring 1809, dåtidens våldsamhet, vad Napoleon gjorde våren för precis 200 år sedan och hur hedern kunde fungera på den tiden. Besegrade soldater kunde sändas hem efter ett slag om de lovade på heder och samvete att inte gå ut i kriget igen. Intressant var det, alltihop.

Jag hade unnat eleverna på Castorskolan en dag i Ratan med den här läraren. Många hade fått en ny syn på mycket i både forntid, nutid och framtid.

Det blev en över huvud taget en givande dag i hembygdsgården på Hemberget i Vännäsby. Det var som tidigare sagt Västerbottens läns hembygdsförbund som hade årsmöte, den här gången i Vännäsbygdens hembygdsförenings regi.

Jag visste inte så mycket om förbundets verksamhet tidigare, men man tillvaratar tillsammans med medlemsföreningarna vårt västerbottniska kulturarv och stöttar föreningarna i kontakten med samhället i övrigt. För en väldigt ringa penning måste jag säga. Förutom det föreningarna och förbundet drar in på egna arrangemang tycker man att förbundet borde få minst en krona per västerbottning till sitt förfogande varje år. Arbetet blir allt viktigare i vår ganska historielösa tid.

En sak utgick tyvärr ur programmet. Titten i bergrummet innuti Hemberget kunde inte genomföras pga diverse hinder. Det hade varit intressant att se detta minnesmärke från kalla kriget, som under extrema omständigheter också kan bli ledningsplats för  kommunens krisledningsgrupp.

Riktigt glad blev jag för boken jag fick för min lilla insats idag. Sune Jonssons samlingsbok - "Och tiden blir ett förunderligt ting". Det finns en nästan smärtsam skönhet i många bilder.

Uppdaterad: söndag 06 maj 2012 klockan 00:49