...
Jag fortsätter med mina reflektioner från skolchefsresan som Region Västerbotten ordnat till Österbotten. Bloggen länkas från Region Västerbottens hemsida, men tankarna och orden är mina alldeles egna. Vi har bitvis fått se olika skolor och det är väl inte säkert att kollegorna tycker att mitt urval är så representativt. Jag försöker i alla fall hålla mig någorlunda objektiv, än så länge. ;-)

Några gånger har skolchefer och rektorer jag mött vidrört något där man skulle vilja bli mer lika Sverige. En av dem uttryckte det ungefär som så:

"Ber man en finsk, en finlandssvensk och en svensk elev berätta hur skoldagen varit får man generellt tre olika sorters svar. På finska kommer ett en- eller tvåstavigt svar, på finlandssvenska en mening och den svenska eleven pratar i tio minuter. Våra elever behöver för att möta framtidens krav bli mer kommunikativa."

Det är förstås en redig generalisering, och essensen i det hela har också flera sidor. Men det ligger något här. Det är viktigt med kommunikationen inom det flesta områden idag.

Traditionella kunskaper och färdigheter är naturligtvis oerhört viktiga. I det som PISA-undersökningarna mäter ligger de finskspråkiga eleverna sammantaget högst, de svenskspråkiga i Finland håller på att halka lite efter sina landsmän och de rikssvenska eleverna har kommit betydligt längre bakom. Detta oroar lite i Österbotten. För att inte tala om Sverige.

Vid PISA-undersökningen 2009 fanns ett frivilligt inslag som mätte digital läsförmåga. Sverige deltog med 18 andra länder, men inte Finland. Svenska elever presterade bra, men inte bland de allra bästa. Undersökningen är intressant, bl.a. för att den visar att de som tillbringar "lagom" mycket tid på nätet är bäst på digital läsning. Titta gärna på vad Skolverket skriver om saken:

http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/2.1612/svenska-elever-bra-pa-digital-lasning-1.148078

Det finns en liten detalj jag funderat på vad gäller PISA, bredvid de stora dragen. I Finland tar skolor och elever PISA-testerna på stort allvar. Från svenska skolor finns berättelser om hur man inte alls gjort det, kanske för att resultaten inte haft någon individuell betydelse. Lärare som varit med och sett elever lämna in proven i förtid och utan större allvar har ställt frågan om den hållningen funnits på flera håll och eventuellt gjort avtryck. Är det så tål det att tänka på hur vi ska stimulera eleverna att ge rätt bild av svensk skola. PISA påvisar och påverkar.

Uppdaterad: fredag 21 september 2012 klockan 22:09