Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Tilltro och utveckling

Av , , Bli först att kommentera 8

Från mobilen

De första passen på Skolinspektionens dag handlade om den lyftande tilltron till eleverna och om utvecklande granskning.

Just nu har man gått igenom tanke och struktur i SI:s lektionsobservationer. Det är tveklöst användbara verktyg även för den lokala skol- och förskoleledningen. Vi har också fått en webbpresentation av BEO och hennes arbete. (Barn- och elevombudet som prövar och bedömer kränkningar i skolan)

På bilden ett bevis för våra nya tider. Pennan vi fick när vi kom innehöll ett USB-minne med alla presentationer och diverse annat. T.ex. Skolinspektionens dokument för lektionsobservationer.

Man har uppmuntrar twittrarna att twittra under dagen, jag slog till även med en blogg.

Många tusen timmars arbete

Av , , Bli först att kommentera 6

…

Så är det då beslutat och nästan verkställt.

Min pappa Tore Nilsson la ner ett oräkneligt antal timmar på sin stora, stora hobby, släktforskningen. I hans lämnade källarrum står fortfarande ett antal hyllmeter med pärmar där resultatet av hans intresse, nyfikenhet och mödor finns samlade.

Innan det mesta här i världen digitaliserades satt han när tillfälle gavs vid kyrkböcker, på Riksarkiv, Krigsarkiv, Landsarkiv och andra ställen och dokumenterade släkter, personer och bygder. Amatörforskningen blev både till material för studiecirklar och några hembygdsböcker. Men framför allt handlade det om ett geniunt eget intresse av historia  och levnadsöden.

Idag finns det fantastiska digitala resurser om man vill följa släkter bakåt, men i de inte alltid så lättlästa pärmar pappa lämnat efter sig finns mycket mer än födelsedata och fastighetsbeteckningar. Levnadsteckningar, uppslag, inte sällan en dikt, en bild eller en bön.

Pappa dog 1998 och Forskningsarkivet vid Umeå universitet ville ta hand om de många pärmarna redan dessförinnan, men det har inte blivit av. Det har funnits olika tankar hos oss och en viss separationsångest. Och sen har tiden flutit iväg. Till veckan kommer man i alla fall från Forskningsarkivet och hämtar pappas pärmar.

Nu har jag en vädjan. Pappa Tore delade gärna med sig och var duktigt på att låna ut material till den som ville läsa om sin by, bygd eller släkt. Vi har anledning att tro att alla pärmar inte kommit tillbaka. Om någon vet om någon eller några Tore-märkta pärmar med släktforskningsmaterial någonstans så är det väldigt tacksamt om de kan återbördas. Ingen skugga faller över den som glömt eller kanske t.o.m. dött bort från sina lånade pärmar. Sånt händer som bekant.

Materialet kommer framöver att finnas på Forskningsarkivet i Umeå och den som vill kommer att kunna ta del av det i original eller kopior.

Rekordsommar i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Det var roligt att se att Slöjdarnas hus fick nästan 35 000 besökare i somras. Nära 300 om dagen under de fyra månader man hade öppet.
Om några dagar öppnar man för julhandeln. Finns som bekant vid E12:an, just ovanför där Ume- och Vindelälven sammanstrålar.

http://www.vk.se/747635/rekordsommar-for-slojdarnas-hus

På tal om slöjd så beslutade vi på senaste Barn- och utbildningsnämnden att tilldela ”Gubben” årets kulturstipenfium. Företaget drivs av Marianne och Roland Fällman i Vännäsby.
Man gör klart sevärda saker.

http://www.gubben.info/

Skolinspektionen

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Imorgon torsdag blir det en dag med Skolinspektionen för min del. Inte som tjänsteman, men som politiker.

Skolinspektionens dag har anordnats sedan 2009 och i år delar man bland annat med sig av sina metoder för tillsyn, klassrumsobservationer och ämnesgranskningar. Allt för att skolor ska kunna använda dem i sitt eget utvecklingsarbete. Jag tycker det är sunt använda skattepengar. Meningen med Skolinspektionen är ju att våra unga ska få bättre skolor.

Här står det om dagen:

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Konferenser–massor/Skolinspektionens-dag-2012/

På Kraftverket

Av , , Bli först att kommentera 9

…
Har ikväll hälsat på i Televerkets gamla lokaler i Bjurholm, eller Kraftverket som huset oftast kallas numera. Det är egentligen namnet på ett ESF-projekt som rullat på ett tag, men det händer också annat i lokalerna.

På tisdagskvällar 17-20 finns möjligheten för våra nysvenskar att plugga extra svenska via datorn, ofta genom ett program som heter RosettaStone. Det använder en kombination av bilder, text och ljud , man använder mikrofon för uttalet och svårighetsgraden ökar allteftersom man utvecklas.

Just nu är de flesta av de 11 datorerna upptagna av SFI-elever eller grundskoleelever som går eller har gått i Internationella klassen på Castorskolan.

I stora rummet jobbar Margot Asplund med läxhjälp till en grupp grundskoleelever. Flitens lampa lyser. Många kommer tidigare än verksamheten öppnar och det går inte alltid att låsa precis när den ska stänga. Det blir en del ideella insatser, men det är väldigt roligt när unga (och medelålders) människor verkligen vill utvecklas.

Roligt att ha fel

Av , , Bli först att kommentera 8

…
Ett tag efter att de flesta ätit middag kom jag gående från planeringen på förskolan Örnen mot Castorskolan, det var dags att checka ut för dagen. När jag närmade mig skolan hörde jag riktigt kraftiga slag mot någonting.

Jag hann tänka att det var några som lymlade sig och snabbade på stegen. Några gestalter stod i mörkret mellan Rubinen och Hus A och tittade på någon som hamrade vilt.

Ingen sprang när jag kom och snart förstod jag varför. Någon var jämngammal med mig, det var kvinnor och män och några var mina nära medarbetare. För kvällen var de klädda i hjälmar, huvor och rätt tjocka kläder.

Räddningstjänsten skulle träna, köra mjölksyraträning och ha sig.
Det är ofta riktigt roligt att ha fel.

Det behövs förresten fler av den här sorten, både kvinnor och män. Träning blir det, nytta gör man och det är inte dumt med en riktigt bra extrainkomst heller.

Från pepparkakeland

Av , , 10 kommentarer 8

…
Ingen snö samarbetar än med månen och vidarebefordrar avlägsna solstrålar så det nordliga landskapet blir hjälpligt upplyst. Inte i mina trakter. Julbelysningen har inte heller kommit upp i någon omfattning. Det är duktigt mörkt.

Men mitt i kallmörkret var det småtrevligt att komma ut från Castorskolan en kväll som denna och känna en gemytlig doft i näsborrarna. Först kändes den mest bara som en trevnad, sen kom igenkännandets glädje.

Väder och vind styrde doften av pepparkaksbak ner över Bjurholms samhälle. Ett gigantiskt pepparkaksbak. Nyåkers pepparkakor, Sveriges bästa enligt flera blindtest i DN, bakas nu både i Nyåker och i Bjurholm. Vad jag har hört rullar det på i tvåskift i Bjurholm.

Nyåkers ersätter inte gnistrande molnbelyst snö, men mig piggar de upp. Både som smak och doft.

Skatteutjämningen

Av , , Bli först att kommentera 11

…
Visst är det tokigt att nuvarande skatteutjämningssystem t.ex. utgår från att det är liten andel barn som går i förskola i mer glesbyggda områden jämfört med i städerna. Det är nästan ingen skillnad idag och det här systemfelet gör att mindre orter får upp emot 40 000 kronor mindre per förskoleplats.
Här behövs förändring.

Det nya system man räknat fram är dock inte bara att jubla över när man ser till helheten. Visst får våra kommuner några miljoner till, men landstinget i Västerbotten förlorar plus minus 300 miljoner. Då snackar vi inte bara en och annan akutplats eller ambulans. Var ska landstinget ta de pengarna? Ska kommunerna betala all kollektivtrafik eller hotas något sjukhus eller 750 anställda?

Skulle vi för åskådlighetens skull räkna riktigt enkelt och fördela bortfallet på kommunerna skulle kanske Umeå kunna förmås ta hälften, 150 miljoner. (Det är tveksamt för de förlorar själva ca 80 miljoner på det nya systemet) Sen fick vi fjorton andra västerbottenskommuner pytsa in resten, i snitt cirkus 11 miljoner var. Jag tycker det verkar måttligt lockande.

Jag tror man måste göra om systemet en gång till eller justera det vi har.

Lärarlösa lektioner m.m.

Av , , Bli först att kommentera 4

…

Även om man inte köper eller delar allt, och förvånas över annat, blir man oroad när man läser den här artikeln i Lärarnas tidning:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/15/lararutbildning-bygge-forfall

I artikeln kommer det fram att de lärarledda lektionerna på lärarutbildningen gått från 24 timmar per vecka 1970 till 9 år 2010. Ett snitt kring 2 timmar om dagen. Att lärarstudenterna samtidigt är de som lägger ner minst egen studietid och är den grupp där det är mest sällsynt att man läser dagstidningen oroar också. Liksom att det blivit färre med utpräglade ledaregenskaper – hur man nu mäter det.

Det är också enligt artikelmakarna en tredjedel som hoppar av studierna innan examen. Om det beror på det som också sägs här, att man i snitt kommer sämre rustade för studierna än tidigare (och jämfört med andra akademiska utbildningar), eller att man tvivlar på yrkesvalet eller tröttnar på ett ineffektivt upplägg kommer inte fram.

Jag har svårt att ta in beskrivningen av läget när jag tänker på ambitiösa nybakade lärare jag mött på slutet. Samtidigt är det uppenbart att vi måste öka lärarjobbets attraktivitet, drastiskt. 1980 hade vi enligt artikeln 10 sökande per plats till lärarutbildningarna, precis som Finland har idag. Nu har vi 1,2 sökande per plats. I början på 80-talet var man inte garanterad att komma in på utbildningen om man hade 3,6-3,8 i dåtida snittbetyg. Det säger inte allt, men ger en fingervisning om att det skett en betydande förändring.

Hoppas att den nya lärarutbildningen som sjösatts blir en markant förbättring. Men framför allt måste det bli mycket mer attraktivt att vara lärare så att många fler söker den.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se