…
En mig närstående anlitade hjälp med en sak inför förestående husförsäljning. Hjälpen kom idag och beskrevs med orden:
”-Det var en trevlig pojke kring 40.”
Mycket är relativt. 🙂
Onödigt och tragiskt
…
Vilka är det som får sina saker och värden förstörda i Husby? Förutom polisen och räddningstjänsten är det de som bor där. Intressant att se många av invånarna i Husby ropa på resolutare tag från polisen. Medan skrattande unga som förstör ibland möts av revolutionsromantiska yttranden från vissa mediakommentatorer.
Så onödigt och tragiskt alltihop. Det som behövs i området är definitivt inte detta.
Energikickar
Idag kom jag hem ganska trött. Det mesta har känts meningsfullt och bra under dagen, men den blev lång. Under kvällen skulle jag hinna vara på två ställen, men det blev förskolan Örnens trevliga grillkväll som fick det mesta av tiden.
Där blev det samtal med både barn, föräldrar, morföräldrar och personal. Några föräldrar jag pratade med gladde sig särskilt över inflyttningen av unga i byarna där de bor. För mig är det lätt att förstå och dela den glädjen. Även om de stora flyttströmmarna i världen går in mot städerna så finns det helt klart en ström den andra vägen också. Det märks i Bjurholm just nu. Sverige behöver levare och brukare på sin landsbygd. En någorlunda fördelad befolkning.
Jag vill säga ett tack till alla som gjorde den här kvällen, inte minst till föräldrarna som bidrog med en del av sin eventutrustning. Både hoppborgen och sockervaddsmaskinen, ovanlig gäst i vår sparsamt besockrade verksamhet :), gav kickar åt de yngre. Några av våra nysvenskar hade inte sett något liknande. Hade gärna satt ut en bild på sockervaddsfolket, men det skulle bli många att fråga om lov. Det blev en distansbild istället.
Själv fick jag en kick när jag kom in i huset här hemma. Konradssons måleri hade fått upp tapeterna i kammar´n. En originell och klassisk engelsk tapet som inte passar överallt, enligt många inte där den nu gläder oss heller. Själva tycker vi den passar alldeles förträffligt.
Kommer nu bara köksinredningen från leverantören och byggmästare Palm hem från semestern så ska det bli åka av i köket också. Det blir förmodligen mer mödor och energikickar om man får leva och ha hälsan.
Nu ska jag sova en stund. God natt!
När sagan går in
…
Min fru har arbetat mycket med sagor i sin klass i år. Olika sorts sagor. Folksagor, sådana som inte alla nyare svenskar har hört, konstsagor, fabler och egna sagor.
Idag gick en etta förbi henne och såg henne titta i en sagobok. Eleven frågade om det var en folksaga. Då vet man att undervisningen har landat någonstans där inne.
En stor lycka kan det vara när elever med annat språk upptäcker att mamma eller pappa läst samma saga som de möter i klassrummet. Fast på ett annat språk.
Som ni minns var sagor Einsteins recept för excellens. Först sagor, sen sagor. På det ännu mer sagor.
Majkvällens musöron
…
Så här såg björken inte ut i går kväll.
Det är försommar
…
Det är ett ovedersägligt faktum.
Att få både börja och sluta dagen med en promenad i detta väder är alldeles underbart skönt. Och det har hänt mycket i naturen denna härliga norrlandsförsommardag.
Förskolans dag
…
Idag skulle jag ha fått vara på någon av ”mina” förskolor. Tredje torsdagen i maj brukar man fira förskolans dag, så också i år.
Jag firade i och för sig lite förskolans dag igår då jag fick skjutsa Dalabos sex sexåringar till ”brandkåren” för tittande, prövande och lagom undervisning. De modigaste fick prova att spruta brandslang, bland annat enda tjejen i gänget.
Under min sista tid i Bjurholm kommer det att vara ”förskolans dag” tämligen ofta. Som många andra kommuner upplever vi ett högt tryck inom barnomsorgen. Vi måste helt enkelt få fram fler platser. Riktigt, riktigt roligt med sådan tillväxt i Sveriges minsta kommun, men inte hur lätt som helst när det måste ske på kort tid.
Grattis Bjurholm!
I Vännäs
…
Har suttit med några andra vännäspolitiker och smält lunchen. Idag är det Barn- och utbildningsnämnd och ett par av de mest intressanta inslagen hittills har varit vår kostorganisation och dialogen med en representant för vår nya revisor.
Kostorganisationen är inte så enkel när man ser lite grundligare på saken. Det var en bra diskussion kring frågan idag.
Så var det även med samtalet med revisorn. Vi hann bland annat beröra frågan om varför Vännäs med sina fina förutsättningar inte har bättre råd än vi har. Jag hoppas att vi kan fortsätta den dialogen och komma djupare i frågan.
En gobbe
…
Bakom oss i bönhusbänken i Tväråbäck satt idag en bekant familj där minstingen är en charmig och pratsam solstråle kring två år. Han har hört mitt namn ganska nyligt och någon i familjen frågade honom om han visste vem jag var.
Högt och tydligt svarade han ”-En gobbe!”
Sen kom namnet också, men den objektiva sanningen kom först. 🙂
Det politiska våldet
…
Politiker av alla färger utsätts för hot och våld, statistiken är ovärdig en demokrati. De som arbetar för det gemensamma i vårt land skulle definitivt vara fredade för sådant. Alla andra också förstås.
Ett klarlagt direkt politiskt mord har skett i nyare tid då ett par unga nynazister mördade fackföreningsmannen Björn Söderberg 1999. Sen har folk från det hållet mördat fler, men det har ibland handlat om tidigare vänner eller inte så klart politiska offer. På så sätt leder de rasistiska extremisterna våldsligan stort.
Idag anstränger sig dessa organisationer för att verka hyfsat rumsrena, i alla fall då kamerorna är på. Man lockar regelbundet och framgångsrikt "antirasister" att göra dem till offer genom att nazisterna söker tillstånd och demonstrerar fredligt medan vålds- och avgrundsvänstern kastar sten och bråkar med dem och polisen. Det verkar fungera som nazisterna hoppas varje gång.
Aktivt våld drabbar också SD i en hög grad. De sista två åren ska SD ha polisanmält hot och misshandel av sina medlemmar 150 gånger. Det har skett både misshandel och mordbrand och barn till SD-politiker har hotats. Ordföranden i Ängelholm har anmält hot, trakasserier och misshandel tio gånger i år, senast brändes hans kolonistuga ner.
Sådant här kan aldrig försvaras, aldrig bli ok, inte heller om det skulle drabba "järnrörs-demokrater" som dem vi sett på suddig mobilfilm. Alla demokratiska krafter måste ta avstånd från våld och hot som politiska medel. Att revolutionära och nazistiska grupperingar ibland inte gör det ligger i sakens natur, men legitimerar vi våld, hot och skadegörelse blir vi demokratins dödgrävare.
Sådant har ingen plats i det politiska arbetet, oavsett motståndare.
Senaste kommentarerna