Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Övervikt pensionärer


Det här med tidig morgonträning är inte min normala tekopp. Men, med stigande ålder och visdom kanske det kan bli?

Tidigast på Friskvårdscenter i morse var faktiskt en ung man. Men sen dominerade pensionärerna med uppskattningsvis 60-40. Vi i de 40 procenten var inga åldersmässiga dunungar heller.

Träning av kroppen är inte allt, men visst ser man på de morgonmotionerande pensionärerna att den lönar sig.

Etiketter: , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Tomas Johansson

    Hej
    Jag tänkte skriva om ett av dina gamla blogginlägg, från april 2011.
    Det var jag som kom med idén att göra föreställningen Storbrodren på Västerbottensteatern.
    Du skrev om den då efter att den visats i Umeå.

    Nu efter kulturhuvudstadsinvigningen har jag tänkt på att den bild av oss som sprids över världen inte blir så bra, bilden av det kluvna folket, som egentligen inte är så kluvet.
    Jag har hört någonstans att det är bättre hitta gemensamma drag mellan människor i deras tro än i deras språk eller annat, som lätt kan ändras eller bytas.
    Läseriet förenade norra Skandinavien, oavsett om man kallade sig svensk, finne (tornedaling) eller lapp (same). Laestadius kom från läseriet i Västerbotten.
    Så nog vore det bättre hitta det som förenar oss än det som splittrar oss.
    Vad säger du?
    Problemet är väl att vår gamla byatro (norrlandsläseriet) ändå till slut dog med det förtryck som statskyrkan innebar.
    Efter läsarrättegångarna (den 1819 var bara en av många) så lyckades ändå staten tills slut via kyrka och rättsväsende (länsmanskåren) få tyst på de oliktänkande norrlänningarna, tyst på oss!
    Kamplusten kom åter med arbetarrörelsen, men det tystnade fort igen när vi insett vad kommunism och socialism har för följder.
    Nu står vi här, utan tro och hopp, kyrkan har de flesta slutat gå till och socialismen är död.
    Det behövs verkligen hopp, ibland önskar jag att vi kunde få tillbaka Larsson och Gerhardsson, i modern tappning, så församlingen kunde återförenas.
    Tomas

    • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

      Intressant. Roligt att du hör av dig. Den gjorde stort intryck den föreställningen.
      Vi ser kanske olika på var gränsen går mellan kärna, följder och betydelse av de här rörelserna, men jag skulle gärna samtala vidare om saken. Kanske över en kopp kaffe någon gång. Finns du i trakterna?
      Det är få som fattar vad kyrkan och framför allt väckelserörelserna betydde för läskunnighet, personligt ansvarstagande, demokrati och allmän utveckling av Sverige. Nykterhetsrörelsen nämner du inte, men väckelserörelserna innebar också att det blev mindre superi och mer arbete i landet.
      Orättvisor och övergrepp från makt och överhet gör det lätt att förstå framväxten av socialism och kommunism. Tyvärr är det gott om diken och även om rörelserna kommer att finnas kvar menar jag också att det inget finns att hämta av framtidshopp där.
      Människan och samhällsbygget behöver framtidstro och den kan förstås ha olika grund.
      Även om de allra flesta ättlingarna till väckelsernas folk har lämnat fädernas tro på kärnan, på Bibeln och Jesus, så finns tron här och där. Vi som tror är sämre vittnen än någonsin och skymmer och skämmer ofta ut den vi tror på. Men där tron och trons Herre finns, där finns ”framtidstro”.
      Där kristendomen bara blir något inomvärldsligt, där blir det däremot något annat.
      Hör gärna av dig igen.

      Men Laestadius var från Norrbotten. 😉

Lämna ett svar till Tomas Johansson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.