Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Bildningsbluff

Av , , 4 kommentarer 10

Man hoppas att det kan komma fram någon bra förklaring till de obegripliga och sorgliga siffror VK presenterat kring ett av Umeås studieförbunds inrapporterade timmar. 

Som så ofta drabbas många hårt när några fuskar med skattemedel. Nu hålls hälften av alla kommunala bidrag till studieförbund inne i Umeå. Det drabbar en hel gammal klassisk bildningsbransch och säkert många enskilda.

Finns det en vettig förklaring bör den komma fram snabbt. Om det VK skrivit är som det verkar, hur tänkte de som visste?

Rysskräck

Av , , 1 kommentar 7

Att vilja vara beredd att försvara Sverige mot ett angrepp eller ett utnyttjande av vårt territorium behöver definitivt inte vara rysskräck. Det ordet används ofta slarvigt.

Att däremot stoppa huvudet djupt i sanden och låtsas som ingenting, det kan behöva analyseras. Att tro att det otäcka försvinner bara vi blundar, att freden för Sverige är självklar eller mena att vi inte ska att rusta upp vårt försvar i någorlunda paritet med Putinrysslands tragiska utveckling – Det kan vara en sorts verklighetsflykt och ett uttryck för verklig och farlig Rysskräck.

När korridoren blir smal

Av , , 5 kommentarer 6

Apropå min näst senaste blogg med överskriften ”Innovation och tolerans” så fick jag en kommentar av en vän till mig som jobbat mycket med utbildning. Jag har tagit bort namnen i kommentaren – men i övrigt skrev han så här:

”Jag bodde i en studentkorridor på Ålidhem under fyra år i mitten av 70-talet när jag läste på universitetet i Umeå. Två färgstarka bröder, flyktingar från Iran bodde också där. De lärde sig svenska mycket snabbt och gjorde båda snabba akademiska karriärer. Den ena är numera en av Sveriges mest erkända cancerspecialister medan den andre satsade på affärsverksamhet och data. Han startade bland annat ett webbföretag och är numera mångmiljonär.

Under korridortiden så pratade vi mycket om vilka skillnader man såg mellan Iran och Sverige. Det mesta i Sverige var bättre tyckte de – men en sak var man oroliga för. ”Ni låser ju in eller drogar ner alla som går utanför normen”, tycktes de se… Det betyder att ”det normala” blir smalare och smalare och i Iran är det ju de som egentligen är långt utanför det ”normala” som åstadkommer nåt som senare visar sig vara banbrytande”, tyckte bröderna.

Rätt tänkt tycker jag!

Jag tror också att vi har en del vi borde justera i vår ofta alltför exkluderande och lätt fyrkantiga kultur. Vi riskerar att missa en massa.

Styr statliga jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

Allt kan inte handla om regionalpolitik när det gäller statliga jobb. Att ingenting handlar om regionalpolitik i styrningen av statliga jobb är nästan lika galet det.

I den här artikeln tar den ofta mycket kloke politiske redaktören vid Hudiksvalls tidning, Patrik Oksanen, upp idén med ett tak för antalet statliga jobb i Stockholm. Om det ska utformas som ett förbud kan diskuteras, men jag är övertygad om att det finns mycket statlig verksamhet som skulle bli billigare och minst lika bra med en decentraliserad placering. 

Och det kan bli mycket dyrt att inte göra något i den här riktningen. Glesare bygder behöver fler sorters jobb och vi behöver att de glesare bygderna fungerar.

Innovation och tolerans

Av , , Bli först att kommentera 5

Det här är en mycket intressant artikel som borde läsas av många. Entreprenörer, lärare, rektorer, skolchefer, ledare, riskkapitalister och politiker och alla andra nyfikna som inte slutat utvecklas.  Det är fler än Microsoft som borde ha nytta av de här insikterna. Länken till kortintervjun med överläkaren Simon Kyaga bör man också klicka på. Definitivt.

Idag bromsar och begränsar vi alltför ofta både människor och organisationer genom en låg tolerans för det som kan betraktas som annorlunda. Vi missar mycket kreativitet, innovation och utveckling genom att bygga en trång ”normalitetskorridor” med lite acceptans för det originella. Många testar vi sönder tidigt och åtskilliga av gårdagens genier hade nog aldrig fått chansen att ge oss sina genombrott idag. Många är de inte fullt psykiskt stabila och de energirika kreatörer som kanske jobbat sig in i väggen som idag styrs in på stickspår och inte längre får chansen att bidra med utveckling i smått och stort. Shame on us! Frågan är vad vi gjort med Einstein. Povel Ramel hade vi kanske medicinerat bort. Det är inte  heller säkert att Ingvar Kamprad idag hade fått chansen om han varit anställd, periodare och allt. Frågan är verkligen hur många dugliga små- och storföretagare, innovatörer och nobelpristagarämnen vi avhänt oss i skola och samhälle de senaste decennierna. Jag är rädd det kan vara många. 

Jag tycker kanske att man använder orden ohälsa och sjukdom lite vårdslöst i artikeln. I de flesta fall handlar det nog mer om funktionshinder. Men att vi bör bli bättre på att ta vara på särbegåvningarna, resursbärarna med funktionshinder, de egensinniga autodidakterna, de outtröttliga autisterna och sådana som periodvis även är psykiskt sjuka – det är jag övertygad om. 

Vi talar om väldigt olika profiler, men att ta vara på de kreativaste ”tvärtom-tänkarna” blir knappast mindre viktigt ju snabbare och mer innovationsberoende samhällsutvecklingen blir.

Klicka och läs artikeln nu…

Jobb och utbildning för dig?

Av , , 2 kommentarer 8

Artikeltexten nedanför har skrivits av VK:s Anders Wynne och finns i dagens VK. Den handlar om en stor och växande näring jag nyss skrev om här på bloggen, hotell- och besöksnäringen. Då blev det lite fel. Jag påstod att det var drygt 300 000 gästnätter på Umeås hotell i fjol. Det var 320 000 året innan, i fjol var det 400 000.

Jag gillar jobb av nästan alla slag, och i dagens läge inte minst enklare och mer praktiska och dit det är låga trösklar. Om de dessutom kan innebära riktigt goda utvecklingsmöjligheter tycker jag det är väldigt bra. 

”Enkla” är kanske fel omdöme om de här jobben. Det krävs en mycket stor social kompetens, inte bara på papperet. Bemötande och lust att hjälpa de många människorna msn möter är det mesta av jobbet.

Sen skriver jag förstås för att Eductus i Umeå startar en komvux-utbildning för området 17 augusti. Det blir fler starter under året, men till den första ska man söka senast 13 maj hos Viva Vägledning om du bor i Umeå, annars kontaktar du din hemkommun.

Läs mer här och läs gärna artikeln:

  

UMEÅ. En helt ny vuxenutbildning för dem som vill arbeta inom hotell och turism startar i Umeå.
– Det här är en fantastisk grej för oss. Alla som går den här kursen får ju jobb, säger hotellkungen Hilding Holmqvist.

Hotellbranschen växer och har gått om både stålindustrin och fordonsindustrin i Sverige.

– Det här är en framtidsbransch, säger Hilding Holmqvist, som planerar för ett lågprishotell med 216 bäddar vid Renmarkstorget i Umeå.

Den nya komvuxutbildningen i Umeå startar i höst, men sista ansökningsdag för första intagningen är på onsdag nästa vecka.

Gunnar Bäckström, vd för Hotell Uman, säger att dilemmat är att många av de anställda inom hotell och restaurang är unga och gärna flyttar.

– Mycket duktig och kompetent personal försvinner från stan och det behöver fyllas på, säger han.

Vuxenutbildningen genomförs av utbildningsföretaget Eductus på uppdrag av Vivakomvux.

– Om det blir tryck vill kommunen att vi ska sikta på fyra intag per år. De har inte satt några begränsningar, finns det sökande ska vi göra plats, säger Jan Nilsson, Eductus.

Grundkursen är fem månader lång, varav två dagar i veckan är arbetsplatsförlagt lärande på hotell. Inriktningen är frukost- och våningservice eller Hotell och konferens.

– Jag blir tokig när man ser ned på städpersonalen. Det är inte bara att gå in på ett hotellrum och börja städa. Det finns en teknik för hur man städar ett hotellrum och hur man bäddar. Därför behövs det utbildning, säger Hilding Holmqvist.

– Det är viktigt att de kan känna stoltheten. Det är de praktiskt lagda vi pratar om. Alla ungdomar vill inte bli professorer, fortsätter han.

Hilding Holmqvist och Gunnar Bäckströmsäger att personalen ska vara praktiskt lagd och kunna ta emot människor på rätt sätt. Bemötandet är A och O.

Amanda Backe har 14 år i branschen och är nu husfru på Hotell Uman.

– Det är jätteroligt. Det är väldigt varierande och ofta är de som jobbar på hotell öppna människor. Det är lätt att få en bra stämning på jobbet, säger hon.

Det finns i dag en gymnasieutbildning i hotell och turism i Umeåregionen, på Liljaskolan i Vännäs. Merparten av gymnasieungdomarna väljer inriktningen turism, de vill ut i världen och värmen.

– De vill till Teneriffa, men en del av dem går hotell i stället och vi har en del av dem som praktiserar här. De är duktiga, säger Amanda Backe.

Hon säger att de som har en utbildning ofta visar en särskild trygghet på arbetet.

– Det är väldigt skönt när det kommer folk som gått en utbildning. De har fått grunden, säger Amanda Backe.

Hon hoppas också att utbildningen även ska få andra följder:

– Det kan öka statusen för yrket. I dag är det nästan så att folk ser ned på städet. Så ska det inte vara.

Utbildningen sker i samverkan med branschen.

– Eftersom näringen är inkopplad redan från början kommer vi också att kunna ställa krav. Vi tar oss friheten att säga om en praktikant, som säkert är en jättebra människa, inte passar för ett jobb här, säger Gunnar Bäckström.

– Alla människor vill vara duktiga och vill ha beröm, men man måste vara på rätt plats, säger Hilding Holmqvist.

Kursstart blir 17 augusti för den första kullen. Det finns även möjlighet att fortsätta ytterligare en termin.

– Det kommer diamanter till oss och vi ska finslipa dem, säger Gunnar Bäckström.

– Det här är kanon! sammanfattar Hilding Holmqvist.

Tankar kring hyresrövarna

Av , , 6 kommentarer 6

Om det som skrivs är sant kan man säga mycket om de rövare som i vissa kommuner tydligen kan göra 1000-procentsvinster på lägenheter för ensamkommande.

En sak är vilken oerhörd skada de gör nysvenskarna. En del som redan hatar lär lägga på en hel del procent på sina hatobjekt, trots att dessa inte har något med röveriet att göra. Nya hatare tillkommer förmodligen.

Mindre nogräknade politiker kan också frestas att låta de här avarterna påverka politiken. Dels riktat mot invandrare generellt, dels mot sund företagsverksamhet i välfärden i stort. Hur stor skillnad det än är på 1600 procent i hyresocker och 4-5 i sunda samhällsnyttiga verksamheter kommer säkert några att försöka banka ihop det. Många har flera orsaker att vilja se ett snabbt slut på hyresröveriet.

En annan sak är att den här verksamheten visar hur illa vår bostadsmarknad fungerar. 40-60 000 för en etta  vore ens i yttersta undantagsfall omöjligt om den fungerade någorlunda.

En ytterligare tanke som kommer, hur ser de kommunala tjänstemän eller politiker som skriver under dessa avtal ut? Hur kan de se sina uppdragsgivare  skattebetalarna i ögonen?

Allra sist, nu återstår det för Expressen att ta fram några exempel på otaliga alldeles normala hyreskontrakt för ensamkommande ute i Sverige. För helhetens skull.

Ockrare i välfärden?

Av , , Bli först att kommentera 6

Det är ofta svårt att veta vad som verkligen är sant i medierapporteringen. Ibland kommer sanningen fram först när dreven klingat av och intresset har falnat.

Men är det riktigt att några fastighetsägare tar ut 46 500 kronor i månadshyra för ettor åt ensamkommande unga, då bör den möjligheten plockas av dem väldigt snabbt.

Att kommuner och andra har en rimligt god ersättning för helheten av husrum, uppehälle, undervisning och all sorts omvårdnad är en helt annan sak. Man har kostnader som staten inte är med och täcker och som man bör bidra till, om så i denna form.

Den stämning Expressen och andra piskar upp kring ekonomin för ensamkommande känns inte av godo. Det blir lätt enögt. Krasst ekonomiskt kommer en stor del av dessa ensamkommande kommer att bidra på ett alldeles utmärkt sätt till det svenska samhället. Nog kan det komma olika ”sorter” och flera med trauman, men utifrån mina erfarenheter gissar jag att en oproportionerlig andel resursrika och ambitiösa ensamkommande kommer att bli samhälleliga högpresterare, utan att ha ”kostat” t.ex. för- och grundskola här. Det handlar om stora belopp. Den bilden vill jag ha med när vi talar ekonomi kring detta.

Har vi ockrare i systemet måste vi se över hanteringen.