Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Ulf Kristersson med flera…

CB3D7519-4160-4FB5-9B9C-AB87CA7E1B03
Det blev en bra eftermiddag idag med Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Linda Frohm och Gunnar Strömmer som alla sitter i Moderaternas partistyrelse. (Fick tyvärr inte med Linda på bilden)
Bara att en är från Lycksele, en från Järnäsklubb och Övik och en från Kalix borgar (!) för något särskilt. Han från från Strängnäs var sannerligen inte dum han heller. 🙂

Allvarligt talat var det intressant att vara med vid eftermiddagens förmöte. Vi var några moderata företrädare från de nordligaste länen som inbjudits att vara med och få lyfta nationella och norrlandsanknutna frågor på en rad områden och prata val. Det vädrades många viktiga saker kring stad och land.
Själv uttryckte jag tillfredställelse över att partiledaren så tydligt angett att Moderaterna ska vara ”den vuxna rösten” och lyfte också tankar kring migration, integration och utbildning som jag anser att vi inte får tappa. Linda Frohm är ”i det civila” verksam i hotell- och restaurangbranschen där ca 60 % både av arbetande och näringsdrivande har rötter i andra länder. Vi kan inte undvara de arbetade timmar våra utrikesfödda gör. Det är en viktig sida av myntet.

Vid det öppna mötet där alla fyra medverkade enskilt och gemensamt i en fullsatt sal fick många åhörare hålla till godo med ståplats. Det svarades på många frågor från publiken, även om allt inte hanns med. Där kunde jag inte vara med hela tiden då jag hade ett annat engagemang inbokat sedan månader tillbaka.

Starten blev för övrigt lite speciell. Jag gick in på Rex samtidigt som en bunt tunga socialdemokrater och undrade om jag missuppfattat något när Hans Lindberg, Mikael Damberg m.fl. hälsade på mig. Det hände uppenbarligen olika saker i huset…

När jag kom in i rummet med det moderata tunggunget höll Ulf Kristersson just på att fråga lite om en Moderat riksdagsman från Vännäs. Han hade hört talas om en som en gång röstade mot partiet och fällde borgerligheten i fråga om utbyggnaden av en älv (Sölvbacka strömmar) och undrade vad han hette. Gösta Boman hade blivit vansinnigt arg.
Mitt i steget klämde jag snabbt ur mig att det var min pappa. Tänkte att det är lika bra innan samtalet kanske skulle ta en knepig vändning. 😉 Det blev bullrande skratt och frågor kring hur det gick.
Boman förlät pappa Tore rätt snabbt i alla fall och Ulf sa att han mitt i allt ansågs rakryggad och ståndaktig. Det var förmodligen en tid då sådant var lite mer möjligt.
Hade inte väntat att höra pappa nämnas idag, så här 20 år efter hans död.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Karl-Gustav Sjöström

    Måste ha varit kul för dig att höra din pappa omnämnas för något så positivt, men då väldligt negativt för så många.

    • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

      Idag är det mest ett roligt minne, då var det förstås ett beslut med enorm vånda att rädda forsarna åt eftervärlden. Det blev inte gratis att köpa ut exploatörerna heller. Det sved förstås också i honom som ville hushålla med skattebetalarnas pengar.
      Pressen var massiv ända fram till voteringen och vreden inte liten efter, men sorgen över barndomens ”döda” forsar där hemma lämnade aldrig älvmannen och naturvännen. Den annars mycket lojale ledamoten kunde inte rösta med de sina.
      Jag vet inte om man kan bli förlåten för liknande saker idag, men jag har hört tre moderata f.d. partiledare som också var med då säga att de högaktade honom som person. Både Carl Bildt och Ulf Adelsohn använde ordet hedersman om jag minns rätt. Gösta Boman och pappa hade senare i livet en ganska nära kontakt.

      Det var både ris och ros när det begav sig, mest ros från allmänheten. Jag minns att han fick ett vasst hatbrev, men bokstavligen en liten tunna beundrarpost. Att stå för en stark övertygelse stack ut redan 1980.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.