…
När LO producerar en film med budskapet att lönen sänks med 30 % för dem som arbetar, att man förlorar jobbet, inte kan få barn eller bli gammal om Alliansen vinner ”med Moderaterna och SD i spetsen” – då passeras några gränser.

Felaktigheterna är redan så sågade att jag inte kommenterar dem. Möjligen kan man påminna om att när Åkesson senast friade så var det till LO:s hemmalag.

Filmen riskerar att baktända. Det finns tecken på det när aktiva socialdemokrater i enrum kan säga att man skäms för den.
Några tror att osanningarna och överdrifterna rent av är positiva för Moderaterna och Alliansen.

Så kan det kanske bli, men det finns sorgliga risker.
Övertramp och ”trumpismer” som genomskådas spär på politiktröttheten för många, samtidigt som några förstås eldas. Demokratin i Sverige har inte råd med att medborgarna tappar respekten för politiken och inte vill delta i den. Särskilt i ett läge då partimedlemskapen ligger på en systemkritiskt låg nivå.

För mig känns det tungt när människor jag uppfattar som stabila och omdömesgilla delar låga och uppenbart osanna debattinslag. Sånt äter förtroende, samarbetsklimat och politiklust.
Är det så här politiken ska se ut?

En professor i arbetsrätt uttalar sig om LO-filmen.