Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Minnesdagen och judehatet


Förintelsens minnesdag är över för den här gången, men det rasistiska judehatets sinnes- och samhällscancer får inte ramla ur minnet någon dag.

Nuförtiden smyger detta sig på oss på olika vis. Det är glädjande att det groteska nazistpartierna blev nästan helt utan stöd i valet. Det är samtidigt oroande att starka nationalistiska krafter i Sverige hyllar, stödjer och samspelar med öppet judefientliga regimer och rörelser ute i Europa. Samtidigt som man här säger sig vara Israelvänner. Är det sista månne en del i röstfisket när många reagerar på att få av de ytterst ledande har förståelse för Israels komplicerade situation och utsatta läge?

Människor i den politiska och ekonomiska sfären som råkar vara judar möts av hätsk och tämligen oproportionerlig kritik med högst obehagliga överslag. Vissa toner som var vanliga på 30-talet börjar dyka upp igen från både vänster och höger. Judehat från vissa invandrade grupper accepteras och relativiseras i skrämmande grad. Så till den grad att Obama sände en delegation för att undersöka judarnas situation i Malmö.

Det är viktigt att vi får hjälp att aktivt minnas vad som hände. Förhoppningsvis kan det hjälpa oss att nyktert följa vad som händer.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Bergis

    I Israel har judarna redan lämnat ältandet om förintelsen bakom sig. Det har vuxit upp nya generationer som inte bryr sig så mycket längre. Men här i Sverige fortsätter ältandet om förintelsen. Inte sällan av personer som försöker plocka politiska poänger av det.

    • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

      Lämnat ”ältandet” om förintelsen bakom sig? Vad menar du med det ordvalet?
      Med den krypande acceptansen och förståelsen för mörkare nationalism och antisemitism behöver vaksamheten uppenbarligen vara på topp.

      • Bergis

        Jag såg det själv i en dokumentär om Israel och judarna. I dokumentären satt det unga israeler som inte har någon anknytning till förintelsen längre. De funderade förvånat över att övriga Europa fortfarande var så ängsliga över historien och förintelsen. Ungdomarna i Israel hade för länge sedan lämnat tankarna kring förintelsen och nu var det andra samhällsproblem som stod på dagordningen. Dagens ungdomar i Israel går inte omkring och förfasar sig över något som hände för 75 år sedan. Men politiker i Sverige och övriga Europa tror att ungdomen i Israel går omkring och gråter för något som hände för 75 år sedan.

        • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

          Nazismens djävulska vansinne ska det inte gråtas så mycket över som det ska motarbetas, varnas för och stås emot. Särskilt när dess tryne sticker upp igen i det Europa där det föddes.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.