Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Mobilen och vågen slår flyget

Av , , 3 kommentarer 10


Miljöberäkningar är vanskliga saker och ändringar sker snabbt. Enligt envisa uppgifter slår dock utsläppen från all världens uppkopplade utrustning, våra IT-vanor och tunga IT-applikationer både flygets och tunga båttrafikens utsläpp. Ökningen som väntas är inte liten.
90 % av världens lagrade data sägs ha kommit till under de senaste två åren. (En liten del från min nya våg, min bil och mina bilder) Från hösten 2018 till 2020 spår några att mängden uppkopplade apparater kommer att femfaldigats.

https://miljo-utveckling.se/statens-206-datacenter-en-miljorisk-nar-ska-regeringen-ta-ansvar/

Den engelska artikeln nedan ur The Guardian är i sammanhanget gammal, snart 1,5 år, men talar om en ”tsunami”. IT- industrin beräknas där ta 20 % av världens elenergi 2025 och stå för 14 % av världens utsläpp 2040.

https://www.theguardian.com/environment/2017/dec/11/tsunami-of-data-could-consume-fifth-global-electricity-by-2025

Saken är att energin som krävs där data lagras sällan levereras av vattenkraft och inte alltid av kärnkraft, sol eller vind. Det handlar ofta om olja eller kol. Några tusen nya kolkraftverk planeras och mycket av kraften ska nyttjas digitalt. Där det är utsläppsfria energikällor kan den energin förstås inte ersätta fossil energi till annat.

Hur kan då ”IT-utsläppen” se ut i praktiken? För 3 år sedan hade den extremt stora YouTube-plågan Gagnam Style härjat ett tag. Vid Umeå universitet räknade Mina Sadaghat ut att all energi som dittills gått åt till att spela upp denna enda låt motsvarade utsläpp från 100 000 genomsnittliga bensinbilars drift under ett år. Om kraften var fossil.

http://etn.se/index.php/61786

Några googlingar uppges kunna värma en tekopp och vissa bedömare säger att ett pappersbrev och en e-postförsändelse går energimässigt ungefär på ett ut. Datorn går kanske på kärn- och vattenkraft, men var står huvudservern?

Man kan göra flera reflektioner utifrån detta. En är att klimat – och utsläppsdebattens fokus på vissa ”enkla” symbolsaker bör nyanseras.
En annan att kärnkraftavveckling verkligen inte är en så enkel fråga som många vill göra den till.
En tredje att det verkligen finns fördelar med att etablera datalagringscenter nära vattenkraftverk i Norrland där vi har elöverskott och mindre exportmöjligheter.
Om vi ska fortsätta använda nätet. Vi måste kanske kolla vårt IT-avtryck?

https://www.vk.se/2732203/skelleftea-kraft-bygger-stort-datacenter

Det omedvetna miljötänket

Av , , 2 kommentarer 16


Härom dagen såg jag något av en relik hemma hos mamma, nyss fyllda 91. Jag blir inte förvånad om den är 45 år. En sak jag skämts mycket för, en av ”shoppingväskorna”. Brunt tunt, starkt tyg med genomskinliga plastslangar över handtagen. En gång var de mjuka.

Skämdes gjorde jag i tonåren. Varför kunde hon inte köpa plastkassar som andra? Hon hörde inte på det örat.
Hon hade en större väska också, när det skulle handlas mer. Den fick åka på pakethållaren på den röda DBS:en, bruna bagen på styret. Hon hade en cykel från 1966 tills, ja nyss. Hon slutade cykla för några år sedan. Det kanske hände, men jag minns inte att hon tog bilen till sin affär ”Litet Bo”, en enda dag. Oavsett väder. När pappa var borta på veckorna stod bilen i garaget. När de skaffade stugan i Österselet blev det mer bilkörning sommartid.

Den gamla shoppingbagen ja. Skulle gissa att den fraktat hem 10-15 ton mat. Lågt räknat. Om hon varit så ”modern” som jag ville och köpt en kasse varje gång hade det kanske blivit 2500-3000 fler.

Att man inte blev skjutsad just någonstans alls har jag ofta tänkt på. Det var inte någon oginhet bakom det, man använde bara inte bilen så. Bilen gick mycket i jobb och ideell verksamhet och bränslet var ju minst lika dyrt då. Det fanns ju spark och cykel! Sen blev det förstås moped då. Bil så fort det var möjligt, eller strax innan.

Inte var familjen några miljöhelgon även om vi flyttade till Vännäs mycket för tågresornas skull sedan pappa kommit in i riksdagen. Få hade sådana tankar överhuvud taget på 60- och 70-talet. Mina föräldrar kom båda från bondhem och hade levt på nästan ingenting i början av äktenskapet. Det var fråga om att hushålla och då kom mycket ”miljö” på köpet. Potatis, morötter och annat skulle man odla och långtidsförvara hos farbror Kjells i Österselet och korttidsförvara bland syltburkar och saftflaskor i matkällaren hemma. Potatis sätter hon än vid sin sommarstuga, lilltanten. En syltburk har hon knappast köpt hittills.

Om vi ska prata miljöavtryck och resurshushållning, och det bör vi, så ska vi inte tro att det är nya uppfinningar.

Från kortutbildningsjobb till chef

Av , , Bli först att kommentera 6


I fredags talade jag med en handlingskraftig och innovativ förvaltningschef i en mellanstor kommun, en som gått en lång väg. Eller ska man säga trappa?

Den första utbildningen var drygt 20 veckor lång. Sen följde arbete där det tjänades pengar och skaffades erfarenhet. Yrkesvalet kändes rätt och det blev ytterligare utbildning på drygt 30 veckor. Efter en tid blev det tre terminers studier till ett legitimationsyrke.
Den styrning som länge utövats efter diverse internutbildning är förankrad i bred och djup erfarenhet.

Idag står vi inför en tilltagande brist på arbetskraft inom viktiga områden. Bland annat ställer teknisk utveckling skarpare krav på utbildning som i Sverige idag helst ska tas i ett steg. Inom vården togs vårdbiträdena bort och man talade länge om att ta bort även undersköterskorna. Sjuksköterskor skulle utföra allt det undersköterskor, vårdbiträden och vårdnära servicepersonal gör idag. Jo, vårdbiträden är nu på väg tillbaka och på plats inom omsorgen i flera kommuner.

Jag ser det olyckligt att ”utbildningstrappan” försvunnit i så hög grad och ersatts av stora, höga steg. Möjligheten att med kort utbildningstid och lite lån komma ut och göra nytta och känna sig för är värdefull på flera sätt. Med stegrade initiala krav har vi höjt tröskeln, ökat utslagningen och dessutom användningen av helt outbildad personal. Att som utrikesfödd eller efter en grundskoletid med diverse svårigheter t.ex. klara en undersköterskeutbildning är inte lätt.

Nu finns det kriterier för vårdbiträdesutbildningen igen, men många kommuner anställer inte vårdbiträden. Däremot ofta ett ökat antal vikarier utan någon som helst utbildning.

Låt oss gå tillbaka till förvaltningschefen som började med en termins studier, men gick vidare. Några studiekamrater stannade säker på första nivån och har gjort ovärderlig nytta för människor. Kortutbildningsyrkena behövs och kan också vara en bra början på något helt annat. De ska inte föraktas, istället ska vi se till att fler utbildningssteg bildar en trappa som sitter hyfsat väl ihop för den som vill gå vidare.

I Finland är det inte ovanligt att civilingenjörerna börjar utbildningen med teknisk yrkesskola. Varför är grannarna så ofta klokare än vi?

Hoppas hett ha helt fel

Av , , 2 kommentarer 7


Funderar över dem som vill att saker inte ska fungera och inte förbättras. Som provoceras när andra försöker göra det bästa av en verkligt problematisk situation. De som suggererar varandra till riktigt svartvitt tänk och vars önskan och strävan verkar vara att mörkerbilden ska besannas. Helst med moms.

Vi ska inte dagdrömma och skönmåla, men låt oss hoppas och jobba på att det går bättre än väntat där det ser riktigt illa ut. Att vi får ta tillbaka saker vi tänkt och sagt, korrigera hållningar och kassera in några prestigeförluster.

Jag har områden där jag vill ha fel. Har du?