Jan Nilssons blogg

Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.

Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.

 


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett Indiansommar
Visa träffar från alla bloggar

Ljus i mörker

Jag gick mig en tur längs älven i Vännäsby i afton. I skymningen på vägen tillbaka signalerade en bil och när jag kom upp till kyrkan stod föraren där och väntade. En god vän från ett annat län, en som jag tänkt på några gånger de senaste dagarna och tänkte ringa. Han hade också tänkt på mig och varit inne på bloggen och tittat efter vad jag höll på med.

Han hade lite bråttom och det blev ett kort men glädjande möte med lite småprat och rekapitulering av livssituationen. För oss två som kristna också en påminnelse om att be för varann. En del svagheter delar vi nog, svårigheterna ser kanske lite olika ut.

På väg genom kyrkogården ner mot älven, upplivad och glad, knäppte jag lampan här ovanför. Det är stort med vänner, de kan vara som ljus när det skymmer eller är mörkt.

Jag skulle till älven för att se det stora gåssträck som landat där för en liten stund sedan. De brukar ofta hälsa på nedanför kyrkan i Vännäsby på sin vår- och höstresa. Själv stannar jag kvar och nöjer mig med att ta fram motorvärmarsladden ännu en gång.

Fåglarna som nyss trumpetade i halvmörkret var knäpptysta och osynliga när jag kom ner. Men vackert var det.

Indiansommarkväll

...

Eller kanske Brittsommarkväll.

Indiansommar kan det tydligen kallas lite när som helst när det blir somrigt på hösten. Ska det vara riktig Brittsommar ska de varma dagarna infalla i närheten av 7 oktober då Britta och Birgitta har namnsdag. Sen ska det väl vara ännu lite varmare.

Fina dagar har det i alla fall varit i helgen. Det blev solstol idag också.