...
Idag var det KS-dagar för Umeåregionen på Nolia. Kommunstyrelseledamöter och en del tjänstemän var på plats för information och meningsutbyte om Kulturhuvudstadsåret och en del annat. Bl.a. frågan om gemensam marknadsföring av Umeåregionen, vilket borde vara en självklarhet. Alla delar behöver varandra. Umeå har boende, restauranger och mycket annat - vi andra har upplevelser för både vinter, vår, sommar och höst som absolut behöver vara med i marknadsföringen om den ska "sticka ut".

Förberedelserna gör Kulturhuvudstadsåret går vidare. För våra mindre kommuner hoppas jag att det blir många livaktiga gräsrotsinitiativ, kanske med oväntade samarbeten geografiskt och verksamhetsmässigt. Det går inte att vänta att initiativ och pengar ska komma flygande från andra håll. Det var intressant att få ta del av Estlands erfarenheter från 2011.

Det gäller att göra det bästa av året.

Det känns bra att färjetrafiken mellan Vasa och Umeå är på väg att bli värd att nämna igen. Öster- och Västerbotten hör nära ihop på tal om marknadsföring av Umeåregionen. När jag var på skolchefsskuggning i finska svenskbygderna i september var det många som talade längtansfullt om de gamla tider när färjorna gick till överkomliga priser och man kunde ta del av Västerbottens utbud av friluftsliv, kultur och annat. Samt fick ha rikssvenskar på besök. ;-)

Det blev inte så mycket av hantverksrundan för oss i helgen. Delvis beroende på annan prioritering, delvis på att vi inte hittade det vi sökte.

Något vi hittade var i alla fall "Gubben" i Vännäsby. Stället har visst funnits 5-600 fågelmetrar bort från oss, på Vårdhemsvägen 5 i Vännäsby, i cirkus 13 år. Så det var väl på tiden man hittade dit. Intressanta och välarbetade hantverksalster av olika slag och härkomst.

Trevligt att både Nordmaling, Bjurholm, Vännäs och Vindeln var med på hantverksrundan den här gången. Nu har Umeåregionens kranskommuner ett år på sig att öva och samköra så att man är på bettet till kulturhuvudstadsåret 2014. Ett utvecklingsområde är skyltning och kanske en detaljerad "kulturkarta" med inskrivna adresser för GPS:er.

Ett café där det ser ut så här där man ska ställa disken är ju svåremotståndligt.

Då finns många andra charmdetaljer också. Förutom allt gott. Sommarcaféet i Järnäsklubb startade i något som liknade en friggebod, men växer lite eftersom i sin somriga enkelhet.

Ett tag igår kväll var alla vid borden längs den solvärmda vågbrytaren bjurholmare (mer eller mindre) och det blev en del snack mellan borden. Annars kan det talas lite olika språk. Ibland förtöjer båtar som är långt hemifrån.

Det finns ju massor av dem, men skärgårdscaféet i Järnäsklubb är definitivt ett. Kanske inte så mycket smultron, mer räkmacka, havs-, skärgårds- och västerbottenstallrik. Det går att äta gott och nyttigt. Skulle ha sänt det här igår när motorcykeln tog mig dit, men då fungerade inte tekniken.

Jag tänkte ju inte blogga nu, men det blir några bilder från Olofsfors i alla fall. Här en lite del av vindkraftsparken vid gabrielsberget.

Sjätte eller sjunde masugnen som byggdes mellan 1762 och slutet på 1800-talet står kvar. 1894 stängdes den. Några brann upp, några rivdes.

En bit utanför Olofsfors låg Umeåregionens första kommersiella flygplats. Ja regionen fanns förstås inte, men DC3:or och annat landade på åkrarna här. Första gången jag såg pappa flyga var det härifrån. Jag var inte många år.

 

...
Ett av Umeåregionens mer dynamiska kommunalråd fick härom dagen en explosiv kanonidé om situationen i Nordmaling.

Vi åkte förbi Karlskoga för ett tag sedan. Hade man passerat en vardag kunde man ha hört om Bofors haft någon demokörd haubits eller något annat användbart som man kunde ha dragit upp när man ändå åkte.

Men, det gäller nog att inte bli indragen i drastiska konflikter kring det kommunala självstyret. Lennart är säkert tillräckligt operativ för att skaffa det han anser sig behöva på egen hand. ;-)

...
Politik är inte lätt. Inte i Nordmaling och inte i pressen heller.

Just nu skriver en länstidning att Nordmalings kommunchef är sparkad medan den andra säger att han inte är det.

Vi får väl se när dammet lagt sig.

...
På väg söderut passerade vi just Nordmaling. Blir intressant att höra hur det går där idag.

Man skulle önska denna fint belägna kommun med alla sina trevliga havs-, älvs- och sjönära byar en smula lugn och arbetsrro.

Vad använder man en regnig dag i Agnäs till?

Tja, man kan t.ex. köra ett antal hundra Fredrik Reinfeldt till Nordmaling. Jag tänker på hans lilla bok "Framåt tillsammans" som skulle till moderaterna där. När jag var i Nyåker tänkte jag att min nätbekant Pelle i Brattsbacka hade kunnat behöva något att läsa så jag tog en tur åt det hållet. Lennart Holmlund har också sommarviste där så jag tänkte ge honom en bok också om jag skulle komma åt.

Problemet var att jag bara känner igen deras fordon, inte deras hus. Ingen Volvo BM, ingen Renault Clio. Jag fick ge upp. Jag har inte varit härikring  sedan jag var liten och pappa predikade i bönhusen i trakten. Men jag kom nästan ända till Jerusalem. 

Titta på kartan lite till vänster uppe i Nordmalings nordvästra hörn. Inte visste jag att Jerusalem låg där.  

Det ska bli spännande att se utvecklingen längs kusten framöver, när  Botniabanan börjat ge effekt. Nu läggs de sista händerna vid stationen här i Nordmaling. 

För Norrland kan vi bara önska och arbeta för att järnvägen "dras hela vägen". Vi och hela Sverige kommer att behöva Norrbotniabanan när dagens oljepriser är ett minne blott. 

På väg till ett ärende i Nordmaling stannade jag till i Nyåker för att se om en bekant var hemma.

Här jobbade mamma en tid på Handelsbanken, även Föreningsbanken fanns representerad. När pappa började åka till Stockholm så var det oftast från järnvägsstationen i Nyåker. 

Så fort jag kom ur bilen fylldes näsborrarna av den omisskännliga doften av nygräddade Nyåkers Pepparkakor. Blev genast kaffesugen. Tyvärr var bekantingen inte hemma.  

Tänk när Nyåker förutom banker, affärer och "pepparkakshuset" också hade ett eget tingshus. Det var tider. Det är domstolsbyggnaden som syns på bilden.