...
Det är lika obegripligt idag det som hände för ett år sedan. Sextionio plus åtta döda. Att den vridne, hatiske och empatilöse dessutom kallar sig kristen gör det ännu mer groteskt och motbjudande. Han är tyvärr inte ensam extremist om att ta på sig det epitetet.

Jens Stoltenberg har gjort mycket bra under det gångna året och idag. Mycket har varit särdeles statsmannamässigt. Han har inte varit ensam om att göra det bra. Resultatet av att man totalt avstått från att använda dådet partipolitiskt tror jag bl.a. visat sig i detta att alla partier i Norge fått en tillströmning av människor som vill bidra till det gemensamma. Det skulle vi ha behövt i Sverige också.

Men, här har många idag ägnat sig åt att använda minnesdagen till det låga istället. Att använda det skedda till inrikespolitik. Inte så mycket politiker, mer vissa från media. Sådant lockar inte till samhällsengagemang i något parti.

Tack för förebilderna, Norge. Mitt i sorgen och det ofattbara.

...

Om man har en halvtimme över och gillar sånt som är eljest kan man gärna titta på det här:

http://www.svtplay.se/dar-ingen-skulle-tro-att-nagon-kunde-bo

...
Tittade just i "Nordens tidning" som utges av föreningen Norden. Där fanns ett och annat intressant om ofta alltför bortglömda samnordiska frågor.

En liten notis handlar om de mest "EU-lydiga" länderna I Europa. De som infört flest av de 1777 lagar som EU-parlamentet instiftat. Malta leder, enligt artikeln. I länder som Italien och några till är lydnaden ganska måttlig.

Tvåan var oväntat ett land utanför EU, nämligen Norge. De är på det sättet mer EU-anpassade än Sverige. Så, de som ibland drabbas av frustration över det man uppfattar som klåfingrig och svällande detaljreglering måste hitta ett annat land än Norge att fly till.

Det sägs också att vi i Sverige alltid legat långt framme när det gäller att brodera ut och skruva åt regleringarna ett par extra varv. Äras den som äras bör. ;-)

...
De är egentligen riktigt kloka.

Vi borde också införa val vartannat år. Riksdagsval år ett och kommun- och landstingsval år tre. Jag tror både demokratin, känslan och engagemanget skulle fara väl av det. Demokratins konkreta huvudarena, kommunpolitiken, skulle säkert också träda fram mer ur kulisserna.

Gillar också det mesta jag sett av sättet att hantera Utöya-katastrofen. Heja Norge!

...
I Norge pågår en rätt kraftig reaktion mot tidningar som ständigt bär fram massmördarens omopererade och sminkade reklamansikte på sina framsidor.

Jag tycker att det räcker mer än väl med de oretuscherade bilderna från polisbilarna. Idag har Aftonbladet återigen en av hans egna tillrättalagda bilder i mitten längst upp på sin hemsida. Förutom alla andra orsaker att minska exponeringen av honom riskerar massvisningen att trigga fler dårar som skulle kunna ge sitt liv för en tiondel av det mediautrymme hans ansikte har fått.

När han absolut måste visas, ta de skabbigaste bilderna. Det finns ändå inga som visar honom och det han gjorde på ett rättvisande sätt.

...
Det är knappast många sammanhängande dagar på året statsministerparet kan vara lediga tillsammans. De tillfällena är inprickade mycket långt i förväg. Ställer de in en planerad gemensam vecka är det inte säkert möjligheten kommer igen samma år.

Jag tycker att Reinfeldts gjorde rätt om de nyttjade sin förberedda ledighet efter att han kontaktat Stoltenberg, gjort ett pressmeddelande och uttalat sig offentligt. I Norge avböjde man enligt uppgift också utländska statsöverhuvudens närvaro vid minnesstunderna, av säkerhetsskäl.

Det hade varit en helt annan situation om massmorden skett i Sverige. Då hade alla Stoltenbergs uppgifter fått axlas av Reinfeldt och alla egna behov naturligtvis fått underställas landets.

Fredrik Reinfeldt har som statsminister i ett grannland hanterat det fruktansvärda, och sin familj, på ett bra sätt och har inget att skämmas över i detta.

Jag tycker att det är märkligt att människor av kött och blod kan klara att ständigt vara pressade och påpassade i den omfattning de högsta ledarna är. Vi som har enklare liv och kan få flera veckor med våra närmaste, kanske t.o.m. på en tidpunkt vi själva väljer, vi bör definitivt unna statsministern en del av vår rätt.

...
Lite trist med försöken att nyttja massmorden i Norge parti- och blockpolitiskt.

Några få som menar att vänstern skulle ha ett sorts monopol på respekt för människoliv, andra kulturer och andras uppfattningar har gått ganska långt i svepande formuleringar. Det har också förekommit kraftiga övertramp hos främlingsfientliga företrädare.
De allra flesta tycks ha lagt den politiska "nyttoaspekterna" helt åt sidan, som det verksr vara i Norge.

Sveriges statsminister har fått erkännsamma ord av Stoltenberg, men viss kritik från vissa håll här hemma. Maria Skiddi har här på VK-bloggen länkat till en kort och klar ledartext i Expressen som jag tycker fångar situationen bra.

Reinfeldt har inte stått och trampat framför journalisterna och velat rikta ljuset på sig själv i den här situationen. Han har uttryckt sin bestörtning, sin sorg och sitt motstånd mot terrorn vid flera tillfällen och annars vänt sig till den högste företrädaren för de drabbade. Det tycker jag han ska ha all heder av.

http://www.expressen.se/ledare/1.2512874/reinfeldt-har-skott-sig-bra

...

Det är mitt i all sorg en viss glädje att se att många i både Norge och Sverige går med i ett parti den här veckan. Många verkar förstå att demokratin och vårt samhällsskick inte är självklart och gratis och alla partier sägs öka.

Politiken klarar och täcker inte allt, den hör inte hemma överallt, men partierna är en förutsättning för den representativa demokratin som är det bästa styrelseskick den här världen sett. Bli en bit av samhällstyrningen du också, bli medlem i ett parti. En fin sak är att man har full moralisk rätt att klaga om man själv engarerar sig. Men bättre är förstås att arbeta konstruktivt och långsiktigt.

Helst hoppas jag förstås att du blir Moderat och då kan du hitta ett par enkla sätt att bli medlem genom att klicka här. Bor du i Vännäs kommun kan du ta kontakt med någon av oss lokala moderater så blir det en liten fördel för vår lokala förening.

Nu kommer några felsökare att anklaga mig för att utnyttja tragiken till att värva medlemmar till mitt parti, ett som dessutom inte var utsatt för illdådet på Utöya. Men då får de läsa de två första och två sista styckena igen. Nu tänker jag brett. Jag tänker också som Vännäs nuvarande kommunalråd Johan Söderling sa när han välkomnade mig in i politiken. Han sa ungefär "-Hellre en bra moderat än en idiot". Hoppas att hans intryck består...*s*..

Jag önskar massmördaren i Norge mycken besvikelse när han så småningom får börja läsa tidningar. Hoppas att hans mungipor dras neråt av nyheten att trenden med Nordens krympande partier har vänt och att många människor i alla åldrar har visat att de vill vara med och bära gemensamt ansvar i en svår tid.

I Sverige skulle det sista partiet dö ut på 2020-talet om trenden för något år sedan bestod. Det vore väl om 2011 blev året då utvecklingen trots allt mörkt verkligen vände.

...
Det är fruktansvärda berättelser man läser från massakern på Utöya. Den som vet litegrann om vapen och dum-dumkulor kan också ana hur det bitvis såg ut. Jag kan förstå flickan som säger att hon hör djävulen skratta när skotten faller. Hon ser skjutna vänner och hör skyttens skratt. Det finns ondska och onda gärningar.

På ett par ställen på andra sidan jorden pågår andra massmord som jag läst om ikväll. Mer utdragna och lågintensiva, men med ännu fler döda. Al-Shabab hindrar just nu hjälp till miljoner svältoffer i Somalia och miljoner översvämningsdrabbade i Pakistan. Bland dessa är mängder barn. Man hindrar inte bara kristna organisationer att nå drabbade människor. Man hindrar de flesta, bland andra FN:s matprogram WFP. Organisationen har fått 14 medarbetare dödade i Somalia. Där förnekar det islamistiska al-Shabab helt att det är hungersnöd, men medger "brist på regn".

Hur många av sin egen befolkning som Nordkorea svältmördat vet ingen. Inte heller hur många Stalin och Mao gjorde sig av med genom svält.

Alla de här formerna av massmord är präglade av ett sorts vansinne. Vrång- eller vanföreställningar som gör att man inte läser omgivningen tillnärmelsevis som den ser ut och därför orsakar enormt lidande.

Det som sker i Korea, Somalia och Pakistan förminskar inte på något sätt det bestialiska terrordåden i Norge. Alla dessa gärningar är fördömelsevärda och onda, oavsett bevekelsegrunderna och föreställningarna som ligger bakom.

...
Massmördaren i Norge namnger 9393 svenskar som bör "jagas ner" och dödas. Motiven varierar, allt ifrån främjande av multikultur till att man är kapitalist eller är globaliseringsförespråkare. Den som försöker göra det lätt för sig och rätt och slätt kalla honom för "höger" får det svårt. Det verkar sannerligen vara ett lapptäcke av åsikter i detta huvud.

Härom dagen såg jag svenskar önska att han gjort samma sak mot Fredrik Reinfeldt. Oavsett om det gäller höger eller vänster måste olika slags dödshot hanteras med nolltolerans. Även om det för den övervägande majoriteten extremister handlar om att vifta på tuppkammen och få lite självbekräftelse kan det i flocken finnas de som inte fungerar riktigt som andra och som har svårt för att läsa mellan raderna.

Det är läge för att sänka toleranströskeln och ta avstånd från ordens övergrepp när vi ser och hör dem, inte bara när vi är i vår trygga, varma åsiktsgemenskap.

...
Saker i det massmördsren har skrivit tyder på att han ser rättegången som det "stora" i sitt nioåriga projekt. Möjligheten att tala ut sitt budskap för hela världen.

Måtte det bli stängda dörrar. Han har talat, skrivit och gjort nog. Det vi behöver veta kommer fram ändå.

Ser att Storbritanniens säkerhetspolis hittills inte bevakat de högerextrema miljöerna. Det låter märkligt, men en förändring sägs vara på gång. Det kan också vara så att andra organisationer sköter uppgiften. Bekymmersamt även med alla kostnader dårar och extremister påför samhället.

...

(Rubriken som åsyftas har ändrats sen bloggtexten skrevs, vilket jag tror är bra)

Jag tycker att VK:s överskrift "Ingen ensam galning" är lite farlig. Uttrycket kommer från chefredaktören på tidningen Expo. Han menar att gärningsmannens tankar delas av flera och då är han inte ensam. I sin text är han dock mer nyanserad än VK:s överskrift som kan missuppfattas. Så här skriver han bl.a:

"Men, och det är värt att understryka. I den antimuslimska rörelsens idévärld finns förvisso konspirationsteorierna och domedagsprofetiorna. Men drömmarna om terror hör inte till den antimuslimska rörelsens retorik. Någon gång under resans gång har Anders Behring Breivik brutit sig loss och bestämt sig för att gå från ord till handling. Någonstans började radikaliseringsprocessen. Var och när vet vi inte ännu. Vi vet bara att det antimuslimska budskapet låg som en fond för hans ofattbara vansinne."

Många med mig har innan vi visste vem eller vilka som låg bakom dåden haft den utgångspunkten att man inte skulle skuldbelägga andra bara för att de hade personliga, religiösa eller tankemässiga gemenskapsband med de ansvariga. Jag tror att vi absolut måste hålla den linjen.

Samhället ska spana efter möjliga terrorister, från höger till vänster och med alla möjliga och omöjliga religiösa preferenser, samtidigt som vi strävar efter att behålla samhällets öppenhet. Men för galna, hatiska,  gravt asociala och empatilösa våldsdåd kan man inte skuldbelägga hela grupper. Det är vad vi hitintills har sagt när det gällt terrordåd med andra förövare.

...
Det är inte alltid jag håller med Jan Guillou, men i dagens krönika i Aftonbladet har han flera poänger.

Det är dels sannolikt att vi inte varit lika "sansade" om den kyligt förvirrade Anders hetat Ali. Han har också rätt i att det finns väldigt lite att göra mot den, förmodligen, ensamagerande och våldsfixerade som är så smart att han undviker att blanda in någon annan i sin svartvita vi-och-dom-värld. T.o.m. under lång tid medvetet aktar sig för att komma i kontakt med någon kvinna, för att inte "uppdraget" ska äventyras. Med all respekt för FRA:s nödvändiga arbete, sju sådana verksamheter med alla resurser de kunnat önska hade knappast ringat in Anders Behring Breivik.
(För övrigt är det, om uttrycket tillåts i sammanhanget, nästan lite lustigt att Jan G tänkte i islamistisk riktning när han hörde om smällen)

Däremot måste säkerhetspolisen i våra länder hålla koll på sådana som uttalar hot och talar i termer av väpnad kamp mot etniska, politiska och religiösa motståndare. För Sverige blir knappast den verksamheten mindre omfattande framöver.

Massmördaren i Norge har kraftigt motverkat sina syften på flera vis, det är jag övertygad om att framtiden kommer att visa. Han har också handlat helt emot den kristendom vars "utsida" han förvirrat tycks ha velat försvara med sprängdåd och mord på oskyldiga unga. Min mening är att det han gjort är bokstavligt djävulskt.

Jag tror att våra nordiska länder kommer att fortsätta förändras av kristendomens uttåg, men det uttåget har lite att göra med andelen muslimer. Kristendomen började och växte i länder och befolkningar där andra religioner dominerade fullständigt. Nya testamentets böcker skrevs i dessa blandade miljöer. Det finns definitivt inga önskvärda och på något sätt försvarbara våldsåtgärder för att motverka avkristningen. Kristendomens existens och avtryck i ett samhälle avgörs över tid och i det lilla, på det personliga planet.

SvD DN

...
Har plågat gräsmattan med en klippning "in the midday sun". Inte för att det behövdes överallt efter denna lokalt regnfattiga sommar, men för att i alla fall hålla ner ogräsen. De växer ju alltid bäst här på denna jord.

Tankarna har gått till det onda i Norge. Till de många unga som fick stunden på jorden kortad av en massmördare. Säkert skulle många ha blivit engagerade i arbete för andra på olika vis. Man kan bli medlem i ett parti för vänskap, fester eller karriär. Men de flesta har ett samhällsintresse och en insatsvilja för det gemensamma. Flera skulle förmodligen släppa partiengagemanget för andra samhällsuppgifter. Andra skulle fortsätta i politiken, på hel-, del- eller fritid.

Jag gissar att även Norge har ett underskott när det kommer till dem som är villiga att ta på sig förtroendeuppdrag. Främst i de mindre och mer undanskymda sammanhangen, men alltför ofta tycks gestalterna fattas även på de stora scenerna. Förutom det värsta, alla personliga förluster, blev det förmodligen också en stor samhällsförlust på personsidan. På olika sätt.

Pratade i förmiddags med en ungdomsvän som är kvar i Oslo med sin familj. Han tycker att lokala media i stort har hanterat tragedin nyktert och bra, utan övertoner och överdrifter. Han hoppades att ansvarsfrågor och förebråelser bland de drabbade skulle kunna hållas nere på ett vettigt, mänskligt och uthärdligt plan.

Här är en ögonvittnesskildring.

...

Minst 80 döda på Utöya.

Nu på morgonen anar man inriktningen och den fruktansvärda omfattningen på det som skett i Norge. Det klarnade delvis redan sent i går kväll. De första stunderna innan skjutningarna kom igång och blev kända visste man nästan bara sprängningens inverkan på byggnaderna.

De högerextrema som i buskarna uppmanade till resning mot de muslimska aggressionerna tystnade alltmer i går kväll. Man hade önskat att det blev permanent och att hatet och våldsyttringarna uteblev på alla odemokratiska håll och kanter.

Hur det står till i huvudet på den som under ett par timmar kunde gå runt och skjuta grundskole- och gymnasieungdomar i dödsångest, det kan man verkligen undra. Ett sjukt samhällshat kunde man tänka sig om det bara var sprängningen, men att ta alla dessa barns och ungas liv i förtid? Hur är det då?

Jag kommer att tänka på bibelordet i Matteus 24:12, här i äldre översättning: "Och därigenom att laglösheten förökas skall kärleken kallna hos de flesta." Det kanske inte är riktigt tillämpligt och den unge norrmannen kan dessutom förmodas vara psykiskt sjuk. Men skrämmande, omänskligt kallt är det.

Vi var på väg till Oslo i början på veckan efter några dagar på ett kristet läger i Väsfold, söder om huvudstaden. Oslo är den plats där jag bott längst utanför Bjurholms och Vännäs kommuner. En plats där många av mina unga minnen bor. Därför kryper det ofattliga innanför skinnet på ett särskilt vis. Det blev inte mycket gjort i går kväll och inte mycket sovet heller.

Återkommer till kommentarerna.

 

...

Statsministern och justitieministern i Norge har just nu en presskonferens. De har bl.a. bekräftat att gärningsmannen på Utöya är norrman. Förmodar att man menar att han är etnisk norrman.

För dem som redan sörjer eller har ångest över om det är deras barn som dött eller skadats svårt och hur de i så fall hade det innan de sköts spelar det inte så stor roll. För oss andra och samhället spelar det för närvarande större roll.

Vi behöver inte spekulera så mycket, det kommer snart fram vilka sjuka och/eller genuint onda tankar som ligger bakom det som hänt.

...

Statsministern har på www.regeringen.se gjort det här officiella uttalandet om händelserna i Oslo:

"- Jag beklagar djupt det tragiska som hänt i Oslo och vid de norska socialdemokraternas ungdomsläger. Mina tankar går till offrens anhöriga och till de som skadats. Jag har varit i kontakt med statsminister Jens Stoltenberg för att beklaga det inträffade och vi har erbjudit vår hjälp om detta skulle behövas. Från svensk sida följer vi fortlöpande händelseutvecklingen. Det finns fortsatt stora oklarheter runt det inträffade."

...

Just nu är jag både Norrman och socialdemokrat. Någon skjuter på ett AUF-läger (SSU) på Utöya utanför Oslo. Nu måste alla demokratiskt sinnade stå samman inför det som sker.

Blint våld kan aldrig ursäktas, aldrig någonsin.

På SVT:s hemsida sänds NRK program i direktsändning. Rakt, direkt och initierat.

 

...

Oavsett vilka som ligger bakom sprängdådet så är det som nyss skett i Oslo absolut totalt fördömelsevärt.

Vissa företrädare för nynazister, extremvänster och militanta islamister vädrar förstås morgonluft och hoppas på mer kaos. Jag unnar dem verkligen all besvikelse.

Även om vår lugna nordiska efterkrigssituation inte blir riktigt som förr efter självmordsbombaren i Stockholm och det förmodade bombdådet i Oslo så gäller det att inte drabbas av panik och överreaktioner. Det är terrorismens främsta mål

Tragiskt är att människor är döda och skadade och att rädslan breder ut sig. Även de stigande kostnaderna för ökad övervakning är att beklaga. Det blir olika sorters kostnader för olika sorters övervakning.

 

SvD DN AB EXP

 

 

...
Tyskland slår Ryssland och Norge slår Sverige för första gången. Inte i couronne, utan i hockey.

Ur led är tiden. Det begriper även den som inget förstår.

...

Det blev ingen Norgeresa för mig idag.

Lite trist, hade sett fram emot att få färdas på vintervägar och se fjällen breda ut sig för mitt öga. Även att komma till sjukhuset där min gamle vän ligger kvar. Det blir till att ta den tänkta kontakten på telefon.  Det var ett par år sedan jag var i Norge och ännu längre sedan jag var i Vinternorge.

Istället för grannlandet blir det en tvådagarsresa söderut med början i morgon.

När jag nu var hemma ikväll blev det ett par timmar med partikamraterna. Vi var inte flest, men tio stycken hade trotsat kylan och satt och funderade på Vännäs angelägenheter i form av dagordningen till måndagens kommunstyrelse. 28 punkter, men vi hanterade inte alla. Allvar, reflektion, konstruktivitet och skratt.

Det blev förstås en del om det lokala politiska landskapet också. Vi hoppas än på något bra för Vännäs.

 

Det ser ut att bli en tur via Åre till Norge inom en knapp vecka. Det känns spännande och lockande i vargavintertider.

Jag kommer inte att disponera tiden fritt, men det hela ser ändå ut som en tanke.
En av ungdomstidens vänner flögs härom veckan in till sjukhuset i staden dit jag ska, slagen av en stroke. Efter att ha umgåtts flitigt under både nöd och nåd under några ungdomsår var det nu länge sen vi sågs. Jag hoppas att det är meningen att jag ska få träffa honom.

Det är något speciellt med vännerna från ungdomstiden. Det är lite som med ungdomens kärlek. De åldras inte på riktigt samma sätt. Man har oföränderliga bildminnen från länge sedan kvar på näthinnan och i hjärtat.