Sista bilden från Sävar
...
Sista bilden jag publicerar tog jag på min trevlige läktargranne som var på "stadsbesök" från Seychellerna. Undrar om han fått kepan av Holmlund eller om de säljer dem där han bor?
... 
Sysselsättning: Skolchef och rektor i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.
Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.
...
Sista bilden jag publicerar tog jag på min trevlige läktargranne som var på "stadsbesök" från Seychellerna. Undrar om han fått kepan av Holmlund eller om de säljer dem där han bor?
... 
...
Notera fotografernas och journalisternas surströmmingsburksliknande gemenskap till höger. Alla jobb har nog sina arbetsmiljöproblem.
... 
...
När de stiliga, duktiga ryssarna tågade ut trippade en liten blond flicka längst fram. Förljuget, ett smycke som skulle förhärliga kriget?
På den här tiden, och än mer tidigare, var det inte alldeles ovanligt att några av militärerna hade sina familjer med. Fältprästerna fick väl mest begrava, oftare på grund av fältsjuka än skottskador. Men ibland fick de också döpa. Vilket liv det ska ha varit, vilken barndom, även om själva krigshandlingarna inte var vardag. Knappast luktade håret lika gott och knappast var klänningarna lika rena som de var den här dagen.
Alla liv och tider har sina lidanden.

...
Nog måste ni hålla med om att slaget i Sävar lockade pressfotografer med ganska olika outfit?

...
Stjärnfotografernas trinda, bredbukiga glaskorvar pekade som gevären vid stridens slut i alla riktningar. Det var mycket att skjuta på.

...
Som tur var behövde de inte skjuta.
...

...
Än tröttare var förstås soldaterna, särskilt de hungriga ryssarna. Men generalerna Kamenskij och Wachtmeister och deras beslutsvåndor gestaltades väl av skådespelarna.

...
Wachtmeisters märkliga agerande kan både diskuteras och uppröra. Det förmildrande är väl att kriget redan var avgjort och att det handlade om skademinimering. Den man måste beundra är hur som helst den unge Kamenskij som f.ö. inte hade så länge kvar att leva.
...

...
I början var luften ganska klar.

...
Senare var det tidvid rätt dimmigt. Eller rättare sagt rökigt.
...

...
Soldater och kanoner utgjorde "spelpjäser" som sattes ut och flyttades i förhållande tillvarandra så att det skulle motsvara det som skedde i skogarna kring Sävar. Då var styrkorna bortåt hundra gånger större.
Det var ingen lyx med öronpropparna som delades ut.
...
Det inte är så ofta men ser både helikopter och rovfågel på samma bild. (Ser någon vad det är för fågel?) Helikoptern var säkerligen där för kungaparet, fågeln såg nog ingen skillnad på människorna nedanför.

...
Fast man visste att saken skulle skötas lite taffligt och att svenskarna skulle få stryk så var det roligt att se dem komma in på fältet. Stora delar var förstås finlandssvenskar, precis som när det begav sig.

...
Vad Victoria betytt för flickor med ätstörningar och barn och unga med dyslexi kan knappast begripas. Jag har har mött många barn som varit djupt "långtidssorgsna" för att läsningen inte fungerat trots att man arbetat så hårt.
Några av de yngsta har jag sett lyssna alldeles oerhört uppmärksamt och få en lite ljusare blick när man berättat att t.ex. Sveriges kung och kronprinsessa sliter med samma sak.
I skolan kämpar vi för att få barnen i svårigheter att förstå att man inte är dum för att man har dyslexi eller ett annat funktionshinder. Varje gång man driver med kungahuset och framställer dem som korkade för att det ibland är svårt att stava det egna namnet rätt - då slår man på dessa barn. Då river man ner det vi försöker bygga upp. Jag ser sällan på TV, men det finns kanaler jag absolut undviker för deras "kungaporträtts" skull.
Tack Victoria för det du i öppenhet gjort och gör och är för de barn och unga som delar de problem du fått kämpa med! Jag hade velat få ge dig en kram för det!

...
Fortsätter att lägga in några bilder från Sävarslaget. Även om evenemanget var igår så var det 200 år sedan huvudsaken hände, då kan man nog komma med lite bilder dagen efter också.
Efter att man fått titta runt i "lägret" och på den lilla marknaden kom så kungligheterna bortåt 14-tiden.
Själv blir jag allt mer rojalistist känns det som. Det fortsätter nog bara man inte ramlar ner i slafs och skandaler som en del kungahus gjort. Och tänk vilka smutsigheter man slipper när de mer symboliska och ceremoniella positionerna innehas av ett kungahus. Tänk bara på förmånen av att slippa en ytterligare valrörelse. Det är förmodligen inte bara mycket billigare, det är också så ovanligt och härligt otidsenligt med ett kungahus. En kung får i nio fall av tio mer publicitet än en president enligt en livvakt jag talat med. Det kommer Sverige till godo.
Bakom kungen och drottningen av Sverige skymtar vi kungen och drottningen av Umeå. Ibland kan man nästan tro att de också omfattas av någon sorts succesionsordning, men i det fallet förespråkar jag tveklöst så fria och traditionsbefriade val som möjligt.
...
Har inte tid att blogga nu, men kastar in ytterligare en "kringbild" från gårdagen i Sävar till kaffekoppen. Det kommer förmodligen fler i kväll.
Här har kungaparet och Kronprinsessan anlänt och fotograferna i diket framför celebriteterna har börjat jobba. Runt vissa nackar hänger kring en halv miljon. Inga nätta små saker. För någon lätt fotointresserad hade det varit roligt att få välja sig ett par pjäser ur den samlingen.
Man kunde tro att fotograferna, med VK:s prisbelönte Torbjörn Jakobsson längst fram, står efter rang och värdighet. Men de står nog i "kronologisk ordning", De alertaste och tidigaste kniper helt enkelt bästa platsen.

...
Anders Ågren skred fram vid sidan av röda mattan. Vet inte om det hade med färgen att göra.
När han såg mig uppflugen på läktaren undrade han om jag inte borde vara ute och värva medlemmar istället. Ja, det är mycket man inte har lärt sig när det gäller det politiska rävspelet. Man är nog för lite taktisk.
Tack för omtanken i alla fall, Anders. Jag räknar med din röst. *s*

...
Det var inte bara 1809 och dessförinnan vi litade till finnarna för vårt försvar. De får nog sköta rätt mycket av det även idag. Här har vi några av dem på plats i Sävar. Ganska välutbildade för sin uppgift vad jag förstår. Även språkligt. Jag hörde dem skratta åt ryska skämt och sånger.

...
Alla soldater i Sävar hade inte tidsenlig klädsel.

...
När det begav sig var nog tälten inte lika fina och luktade nog inte riktigt likadant. Förhållandena var säkert ofta helt omänskliga.
Det verkar som om soldaterna sovit i sina tält, men jag kanske tar fel. Flera av föreningarna som odlar det här intresset bevistar olika historiska minnesslag varje år.


Det var inte bara svenskar och ryssar på fältet och i härlägret. Här har vi några entusiastiska norrmän.
De färggranna uniformerna fyllde minst två funktioner den här tiden. Man visade motståndaren att man minsann hade råd att klä soldaterna tjusigt. Det var ett sätt att spänna musklerna helt enkelt.
Sen ville man begränsa antalet som dog av "friendly fire". Med dagens kamouflagekläder kan det vara svårare att se skillnad.
Det fanns många gamla "fina" vapen att titta på.
...
Förutom skeendet på själva slagfältet kunde man i Sävar se ett härläger och vandra omrking bland en del stånd på en liten marknad.
Här två av det 60-tal ryssar som fanns med. Han till höger är en f.d. överste som tidigare spelat Kamenskij i olika sammanhang. Nu var det en svensk i lämpligare ålder som gestaltade den huvudpersonen. Originalet var 32 vid det som förhoppningsvis blir "Sista slaget". Han hade då två år kvar att leva innan han togs av en feber, inte någon kula eller bajonett.
Damen i mitten med ditsminkade luckor i tandraden var helsvensk och slagfärdig.

...
Den här skulle väl ha varit med i förra inlägget, men kommer här istället. Den här apparaten medverkade nog till att min jacka nu luktar avbrunnet svartkrut. Det var mycket pang idag.