Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant. Ålder: 59:a. Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare. Motto: Sök det lands bästa där ni bor. Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt. Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör. Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M). Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore. Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal. Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs. Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant. Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.
Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.
Av Jan Nilsson, tisdag 07 maj 2013 klockan 15:59,
00
...
Idag fanns en delvis missvisande rubrik och artikel i VK och på vk.se, ett referat från måndagens KF i Vännäs.
"Elever avgör skolbygge" löd rubriken på vk.se. I ingressen stod: "Finansieringen av utbyggnaden bygger på att eleverna från de tre, snart nedlagda, byskolorna väljer Vegaskolan." Det stämmer inte. Ca 60 % av byeleverna går i Brån och där flyttas klasserna 3 km till Vännäsby skola. Eleverna från Pengsjö och Tväråbäck erbjuds däremot plats på Vega.
Vidare står om byggnationen: "Den innebär också att Vännäs kommun lägger ner tre byskolor." Nedläggningen av byaskolorna har ingen direktkoppling till Vegabygget. En stor del av lokalerna är sjuka och måste rivas. Elevantalet har ökat kraftigt och det finns behov av fler grupp- och klassrum. Vegaskolans nya del hade blivit lika stor hur som helst. De 50 extra eleverna fördelas ”byavis” på Vegas ca 20 klasser som är relativt små.
Vårt huvudbibliotek är utdömt och måste ersättas. Kommunen sparar ca 5 miljoner på att lägga det på Vega som därmed får ett kalasbibliotek. Biblioteket utgör ca 10 % av totala byggkostnaden. Det blir tillsammans väldigt mycket pengar, men måste ses i ett femtioårsperspektiv. Vi får något bra, ett hus för framtiden.
Vännäs har en bekymmersam ekonomisk situation och måste dra ner betydligt mer på driften än de fyra årliga miljoner man beräknas spara på att minska antalet skolor. Det var ett tungt beslut, men när alla sparbeting förhoppningsvis fördelats klokt och någorlunda jämt tror jag inte att någon vill spara fyra miljoner till.
Av Jan Nilsson, måndag 06 maj 2013 klockan 19:14,
00
...
Andelen sökande till yrkesförberedande gymnasieprogram har tyvärr minskat rätt markant. Det här är ett problem för både individer och samhälle. Programmen ger ofta hög anställningsbarhet, relativt bra lön och samhället och näringslivet behöver verkligen arbetskraften.
En av orsakerna är sannolikt en riktigt välmenande tanke från Alliansen, nämligen att underlätta för många att få en utbildning genom att sänka kraven i svenska och engelska på de yrkesförberedande programmen. Raset i sökningarna till yrkesprogrammen sammanfaller med den reformen.
Att lägga till de poäng som fattas är fullt möjligt för den som vill, men ska då ske utanför ordinarie schema. Förmodligen är det många elever och hem som inte ens vet att det är möjligt. Det kan också ligga mycket psykologi i saken. Fler landar nu istället på teoretiska program. En del elever som kunnat få en bra resa i arbetslivet via ett yrkesprogram hamnar idag på en teoretisk linje med ganska höga och specifika krav och byter efter en tid.
Den här förändringen var enligt min mening välmenad men feltänkt. Man bör kunna välja enklare kurser i svenska och engelska, men det aktiva valet ska göras i den riktningen.
Jag tycker att Alliansen ska ändra det här. Därför har jag skrivit en motion om att utgångspunkten ska vara att även yrkesförberedande program ger högskolebehörighet. Moderaternas länsförbundsstämma höll med och antog motionen för en dryg vecka sedan.
Av Jan Nilsson, onsdag 01 maj 2013 klockan 00:25,
00
...
Verkliga orättvisor kan vara svåra att glömma, i och för sig även inbillade. På den här bilden syns en verklig orättvisa.
Man kan se en skillnad i hållningen mellan vissa barn och det är inte underligt. De mer bemedlades barn hade fått höra att det skulle bli skolfotografering, inte de fattigas. Man kom i samma kläder som vanligt. De andra kom tvättade, kammade och uppklädda. Det var förstås inte de rikares fel, men den ständiga skillnaden blev större och kändes.
Var lärarinnans tanke en förfelad välvilja? Ville hon bespara fattigbarnen och deras vårdnadshavare nesan att i förväg tänka på att de inte hade andra kläder? Jag är rädd att det inte var så väl. Fattigbarnen hade också kunnat få komma i rena kläder, kanske kunnat få hjälp av äldre arbetande syskon att köpa eller låna något till skoltidens och kanske barndomens enda foto.
En av dem som inte fick veta glömde det aldrig så länge hon levde. Men hon slapp bli bitter, klarade sig igenom många svårigheter och fick så småningom vita kragar även hon. Vitt hår också.
Av Jan Nilsson, tisdag 30 april 2013 klockan 23:17,
00
...
Det väntar rejäla utmaningar för kommunerna framöver med ökande behov och kostnader. Just nu räddas svensk ekonomi av att hushållen har relativt gott ställt - genomsnittligt.
Så här ser SKL:s prognos ut för volymerna i olika verksamheter från 2011 till 2020. Grundskolan inklusive förskoleklassen ökar nästan 25 % under den tiden.
Spännande.
Man kan prenumerera på SKL:s information. Klicka på länken och sen uppe till höger på sidan du kommer till.
Av Jan Nilsson, lördag 27 april 2013 klockan 11:29,
00
....
Just nu har moderaterna förbundsstämma i Lycksele. Representanter från kommunerna håller just nu på att rösta om motioner som kommit in.
Själv har jag varit med i tre motioner, alla inom olika delar av skolområdet. Förskolan, grundskolan och gymnasiet. Två gick igenom, en stöp. Återkommer, i alla fall med innehållet i dem som antogs. ;-)
Just nu debatteras infrastruktursatsningar, med betoning på vägar. Järnvägen är viktig, där den går och bör gå, men Norrland är helt beroende av satsning på vårt vägnät. Partiet till vänster om (S) har just marknadsfört sig som norrlandsräddare. Det man inte berättar är att man vill halvera satsningarna på vägarna.
Måtte deras inflytande bli minimalt. Det är inte minst viktigt för inland och glesbygd.
Av Jan Nilsson, tisdag 23 april 2013 klockan 06:58,
00
...
Idag är det bokens dag. Dagen då boken uppmärksammas, då biblioteken på ett särskilt sätt vill inspirera till läsning och skolorna gör detsamma. Du som sällan eller aldrig läser böcker för dig eller dina fina barn kanske skulle börja?
Just det där med läsningen för barnen är viktigt ur flera aspekter. Främst för kontakten och fantasin, men även för personlig utveckling och senare skolresultat. Inget kan ersätta boken.
Min fru hörde förresten härom veckan en föreläsare säga att man bör börja läsa för barnen innan de föds. Det hörde jag en engelsk skolutvecklare säga för ca 15 år sedan, intressant att få höra det igen.
Av Jan Nilsson, torsdag 18 april 2013 klockan 18:05,
00
...
Är på väg hem efter väldigt intensiva dagar på SETT-mässan i Kista. Projektet SFI Online stod för resan och lärare och skolledare som deltar i projektet träffades igår kväll.
Förhållandena är olika mellan skolorna, men det finns behov av utbyte. De som arbetar med svenska för invandrare har oftast rätt få medarbetare, eller inga.
Förutom det som direkt eller indirekt rör SFI har det blivit föreläsningar som rör både gymnasiet, grundskolan, fritids och förskolan. Den sista handlade om en undersökning om hur läsplattornas intåg på förskolorna påverkar lek och lärande. En av de jag påverkades mest av var en som handlade om fritidshemmen och deras betydelse när de nya verktygen sprider sig i skolorna. Ska försöka återkomma till det. Där fritids inte blir ren förvaring är det troligt att betydelsen för lärandet kommer att öka.
Föreläsningarna av svenska och utländska skolledare och skolutvecklare som kommit en längre bit i utvecklingen har också varit intressanta, med något undantag. Man kan inte få fullträffar jämt.
Det är alldeles klart att det finns många misstag att göra, digitalisering är inte bara solsken och möjligheter. Det gäller att lära av andra och komma ihåg att det finns många som vill sälja något.
Av Jan Nilsson, torsdag 18 april 2013 klockan 13:00,
00
Så här såg nyss kön ut in till en föreläsning om läsplattor i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Platsen är SETT-mässan i Kista.
Det är ett SFI-projekt som betalar mitt deltagande här, men jag försöker få med något för alla mina ansvarsområden. Den här föreläsningen tror jag tangerar en del av förskolans område. Den snabba digitala utvecklingen handlar till stor del om pedagogik för de yngre barnen. Där händer nästan mest.
Intressant är det. Om inte annat förstår man efter ett par dagar här hur lite man kan och vet om den stora omvälvning vårt samhälle går igenom och hur den påverkar och kommer att påverka vårt lärande i och utanför den organiserade utbildningen.
Av Jan Nilsson, tisdag 16 april 2013 klockan 07:17,
00
...
I lördags tömde vi ett rum här hemma som bland annat innehöll många foton. Några tittade vi på, bland annat det här från Tväråbäck. Någon menar att det är Stärkesmark, men Tväråbäck "leder" just nu.
Det kommer förmodligen åtminstone något fler till bloggen än det här. Bland annat ett skolfoto som jag faktiskt har svårt att titta på utan att bli arg. Återkommer om det.
Det här kortet har några år på nacken, skulle vara roligt att veta precis när det är taget. Några som här har livet framför sig går inte mer på jorden, några rör sig med svårighet på den och några har fått en frisk ålderdom .Det är inte lika.
Någonstans på bilden har jag faktiskt min svärmor.
Av Jan Nilsson, tisdag 16 april 2013 klockan 00:05,
00
...
Dagens kommunstyrelse var både rolig och allvarsam. Som vanligt fanns både humor och skärpa bland de bitvis ganska stora ärendena.
Några känns alldeles för stora, jag tänker då ekonomiskt. När man ser vad som skulle behöva göras de närmaste tre åren är det inte utan att man blir bekymrad.
Vissa saker kommer vi inte ifrån. Vännäs äldsta förskola, nästan 40 år gamla Torpet, har svåra fukt- och arbetsmiljöproblem. Det har funnits tankar på renovering, men det är trots kostnaderna "skönt" att vi nu fått ta beslutet att riva den. Att renovera för flera miljoner och inte veta om det fungerar känns inte lockande.
Försäljning av skolorna i Pengsjö, Tväråbäck och Brån har det också talats och beslutats om. Först och främst ska de erbjudas byarna. Finns det inte intresse där ska de säljas på marknaden av professionella krafter. Jag, och förmodligen alla andra politiker, hoppas verkligen att ingen skola ska behöva rivas. Byggnaderna borde kunna komma till nytta och glädje för bygderna på ett eller annat sätt. Skulle någon kunna bli ett trygghetsboende för äldre som vill fortsätta att bo i en by? Ett företagshotell eller något i den stilen? Man hoppas på det bästa.
Den nya delen av Vegaskolan kommer även att innehålla kommunens huvudbibliotek. Det blir inte billigt, men det var inte heller den paviljong som är ca 50 år och nu inte längre kan användas. Det blir mycket pengar att låna upp, men jag tror få egentligen ser någon annan möjlighet än att bygga. Det nya huset behövs hur beslutet än hade blivit kring byskolorna. Det ska byggas extremt energisnålt och miljö- och hållbarhetsmässigt bra. Står vår gamla värld ska det här huset kunna användas av de nuvarande elevernas barnbarn, kanske barnbarnsbarn.
I slutet av sammanträdet avslog mötet en motion om "Nuddis" eller annat liknande system onom barnomsorgen. Det innebär att man betalar för den tid som man nyttjar inom förskola, pedagogisk omsorg eller fritids. Ett införande kostar uppåt en halv miljon, sen tillkommer en driftskostnad. Det kan det på sikt vara värt för att bl.a. ha direktkoll på nyttjandegraden, men om man inte först ser över taxorna blir det ganska stort bortfall av inkomster. Där jag arbetar har det fallit bort en halv miljon, här skulle det kunnat bli betydligt mer.
I dagens läge med svag ekonomi och stora förändringar i övrigt röstade därför också Moderaterna nej till ett införande.
Av Jan Nilsson, fredag 15 mars 2013 klockan 17:35,
00
...
I veckan höll framtidsanalytikern Troed Troedsson en föreläsning för IT-pedagoger och andra i Grubbeskolans aula. Så här lyder ingressen till den inspelade föreläsningen på Region Västerbottens hemsida:
"När barnen 1870, 1890 eller till och med 1920, gick till skolan så gick de till framtiden. De gick till en miljö som inte alls liknade deras föräldrars arbetsplatser – men däremot var en försmak av hur arbete skulle komma att se ut i det kommande Sverige. Sedan har åren gått. Världen har kommit i kapp och även de mest progressiva skolor ser i stort sett ut som vilken arbetsplats som helst. Så bör det inte vara, och så behöver det inte vara."
Här finns en del att ta del av, att inspireras och även provoceras av. Men den som har ansvar eller intresse när det gäller utbildningen av våra unga kan gärna se föreläsningen, "Klassrummet - en tidsmaskin".
(Kan även vara något allmänbildande för den som likt undertecknad ändå bra ligger hemma och hostar)
Av Jan Nilsson, torsdag 07 mars 2013 klockan 22:21,
00
...
Det blev en kort mellanlandning hemma innan kvällens månadsmöte med Vännäsmoderaterna.
Med tanke på de utmaningar Vännäs står inför är det nästan konstigt att ett politiskt möte kan kännas så positivt och inspirerande. Först och främst får man komma ihåg att Sverige är ett av världens absolut bästa länder och att det i Umeåregionen och vårt Vännäs finns många fördelar som inte finns överallt. En lokal sak är de många barnen och ungdomarna. Relativt sett har ingen svensk kommun fler. En annan sak är vår landsbygd. Våra 108 stads- och tätortsnära byar som finns inbäddade i landskapet. Flera i högönsklig välmåga, även om tre av dem tyvärr förlorar sina skolor enligt vårt senaste KF:s beslut.
För framtiden tror jag det är mycket viktigt att se möjligheterna som finns, även om man inte kan göra och ha allt man skulle vilja. För att få ekonomin i balans behöver vi på kort sikt göra flera mindre behagliga saker, alla har vi inte sett. Vi behöver även jobba på att få ner kostnadsutvecklingen på längre sikt. Inte "bara för att", utan för att även kunna göra satsningar, för att kunna ta hand om unga och gamla på ett rimligt sätt och för att kunna underhålla det som byggs och byggts upp av tidigare generationer.
Tillbaka till Vännäsmoderaterna. En sak som lyfte ikväll tror jag är åldersmixen, det diffade 46 år mellan ytterpunkterna. Åldersblandning berikar. Även könsfördelningen var hyfsad och det fanns ingen som satt tyst. Men visst behöver vi fler kvinnor. Och män.
Hör av dig om du vill vara med!
Av Jan Nilsson, onsdag 06 mars 2013 klockan 07:45,
00
På morgonen var det alldeles väldigt vackert att köra "geschwindtvägen" till Bjurholm. Ett litet sportlovsavund kom farande, men avfärdades snabbt. Det blir lite mer gjort när det är sportlov, även om man inte är rektor för grundskolan och även om förskola, fritids och SFI är igång. När det blir lov runtomkring kan det normalt bli lite mer tid till de lite mer långsiktiga funderingarna.
Även utan sportlov och även om det duggar överraskningar även denna vecka och många andra kan njuta mer av vintervackerheten så känns det riktigt bra att vara norrlänning och västerbottningen när det ser ut så här. (OBS, parkerad bil och frigående fotograf)
Av Jan Nilsson, torsdag 28 februari 2013 klockan 17:13,
00
...
Så var första BUN-sammanträdet efter måndagens KF i Vännäs avklarat. Stort och smått i dagordningen, frågor och klargöranden om sådant som hänt sedan början på veckan. Ett bra möte.
Bl.a. fick vi titta på senaste skissen på det tänkta nybygget på Vega. En ledamot lyfte en iofs intressant tanke om ett skolbygge för ett stadium på fritidsområdet istället. Om det finns väl både positivt och negativt att säga. Närheten till natur, bad och idrottsanläggningar är bra. En svår sak med placeringen är att stora delar av tätortsbarnen skulle vara berättigade till skolskjuts på grund av avståndet. Har jag räknat rätt alla väster om Shell och alla ovanför järnvägen. Det känns lite avigt.
Skisserna på Vega såg intressanta ut. När man fått bort de platta och sjuka delarna finns det inte så lite utrymme för att göra en bra och varierad skolgård. Den möjligheten får inte slarvas bort. Möjligheten att förlägga kommunbiblioteket på skolan är i allra högsta grad aktuell och energiförbrukningen låter otroligt låg.
Roligt att se elever som utbildar sig mot jobb som finns på arbetsmarknaden. Tyvärr ser det ut som sökningarna till de ganska jobbsäkra utbildningarna minskar. I en del fall kan det handla om högskolebehörigheten. Den går att lägga till, relativt enkelt. Den saken borde inte hindra någon att gå en utbildning som troligen leder till ett jobb efter gymnasiet.
Sen bör vi släppa på prestigen fortare än kvickt och se till att man kan välja en enklare variant på gymnasiet om man vill. Inte som nu en svårare som ger högskolebehörighet om man vill det. Då tror jag många fler elever kommer rätt.
Av Jan Nilsson, torsdag 21 februari 2013 klockan 22:12,
00
...
Det har blivit en del telefonsamtal, mail och kommentarer innan och efter KS-sammanträdet där ekonomin och byskolorna togs upp. Med något enstaka undantag har tonen varit mycket bra.
Det måste jag säga att den var även på KS-sammanträdet. Visst brände det till någon gång i debatten, men jag märkte inget av ohövligheter, nonchalans och hån som jag såg att någon skrev om.
Härom kvällen blev det ett samtal på vägen hem från Bjurholm med väldigt fin ton. Jag hade önskat att jag sluppit göra eldsjälen som ringde besviken. I synen på byskolor stod vi varann nära, även när det gäller hur (och att!) sviktande ekonomi måste hanteras. Vi såg annorlunda på detaljer i det underlag vi fått, men kunde göra det i full respekt. Båda förstod att den andre ville väl utifrån sin förståelse av situationen.
Så bör den politiska diskussionen drivas, särskilt i de små kommunerna. Nästa gång kan vi stå på samma sida och hur som helst är det viktigt att vi inte blandar sak och person när övertygelserna bryts mot varandra.
Av Jan Nilsson, onsdag 20 februari 2013 klockan 19:08,
00
...
Igår kväll var jag på lärcentret i Bjurholm. Tidigare höll projektet Kraftverket till där och nu används det främst för SFI, Svenska för invandrare.
På tisdagkvällar finns det möjlighet för nyanlända elever från SFI, gymnasiet och grundskolans internationella klass att läsa läxor och öva svenska med hjälp av anpassade program. Igår kom det många.
Det var väldigt roligt att se hur fokuserade man är. Många kommer från länder där utbildning kostar familjerna personliga pengar. De flesta tycks inse att den är en stor förmån, inte ett straff. För några handlar det kanske mest om vuxenstöd hemma och på skolan. Det är hur som helst sällan man får se ambition på den här nivån i så stor grupp. Många har förstås mycket jobb med att komma i fas med sina svenskfödda jämnåriga och klara kommande utbildningar.
Det är sorgligt att en hel del unga idag inte tar vara på det man får. Grundskolan kostar ungefär en miljon kronor från förskoleklassen till nian och är som det låter grunden för senare utbildning och jobb. Gymnasiet kostar sen i runda slängar 300 - 500 000. Vissa utbildningar mer.
I kommunerna skenar kostnaderna för gymnasiet idag. Många små kommuner spräcker budgetarna med flera miljoner och måste spara på annat. Delvis för att ett antal elever inte är tillräckligt förberedda för gymnasiet och/eller för att man ofta uteblir från undervisningen. Följden blir att man måste gå ett eller två år till. A' 100 000 eller 150 000. Det är klart att några har svårigheter eller mår så dåligt att det är fullt förståeligt med extra tid, men alltför ofta finns inga hållbara skäl.
Man skulle önska att ambitionen och arbetsivern hos "tisdagsgänget" på lärcentret i Bjurholm sprider sig. När det gäller språket har man sämre förutsättningar för att klara det krävande kunskapssamhället, men trägen vinner. Många unga som idag frestas att "droppa ut" skulle själva tjäna väldigt mycket på att ta efter de här nysvenskarna. Samhället och morgondagen också.
Av Jan Nilsson, onsdag 13 februari 2013 klockan 22:36,
00
...
Har idag sett programmet Rektorerna för första gången. Hostade mig igenom förra veckans program och "Rektorerna direkt" också.
Förutom ett humorinslag som inte var "kvalitetssäkrat" så tycker jag det var intressanta och viktiga program som angår ganska många. Förutom rektorer, lärare och politiker av olika slag så borde det intressera stora delar av allmänheten och inte minst föräldrar till barn i skolan.
Hur det går med och i skolan avgör t.ex. rätt mycket av om Sverige har förutsättningar att vara ett välfärdsland eller inte om någon generation.
Det låter förskräckande med så mycket omdömeslöshet bland lärare, särskilt när man ser att Aftonbladet trumpetar ut att "Tre procent har haft sex med lärare".
Men, det står att man enligt enkätsvaren haft en sexuell eller romantisk relation. I artiklarna står inget om fördelningen mellan de två varianterna eller om och hur "romantisk relation" har definierats.
Det skulle kunna vara så att det var mycket fler romantiska än sexuella relationer i de tre procenten och att många lärare (om det gått att få de aktuella individernas svar) skulle bli väldigt förvånade över att höra att de skulle ha en romatiska relation med eleven. Jag hoppas det är så.
Det skulle vara intressant att se vad lärare skulle svara på en liknande undersökning. Den fick kanske göras över ett större antal skolor och med stora anonymitetsansträngningar för att bli riktigt trovärdig.
Även om det skulle vara mycket luftpastej över den här undersökningen förekommer det säkert saker ibland som inte borde göra det mellan myndighetsutövande lärare och unga elever i beroendeställning under eller över myndighetsstrecket.Uppstår känslor gäller det för läraren att ta sitt vuxna och professionella ansvar.
Av Jan Nilsson, torsdag 07 februari 2013 klockan 17:54,
00
...
Det har blivit några timmars samtal om Vännäs byaskolor i veckan. Det senaste alldeles nyss. De flesta som ringer är direkt berörda, men åsikterna har sannerligen varierat.
Ikväll har Moderaterna i Vännäs sitt gruppmöte inför måndagens KS där ekonomin, besparingarna och byaskolorna utgör en stor del. Det blir en spännande kväll.
Av Jan Nilsson, onsdag 06 februari 2013 klockan 22:43,
00
...
Blir spännande att se hur det går med regeringens tankar på att ta bort individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen från årskurserna 6-9 och "halvera" IUP:n i lägre årskurser.
Jag tror detta är rätt väg att gå. Det är ingen tvekan om att lärarna i grannländer som aldrig haft dessa saker men där man ändå presterar bättre än vi följer och kommunicerar sina elevers utveckling.
Generellt måste vi börja förenkla mer, inte bara i skolan. Tecken finns på att det kan vara på gång. Min gissning utifrån internationell debatt och viss forskning på Harvard är att vi t.ex. kommer att få se mindre fokus på "mätbara mål" framöver. Vi ska sträva efter god kvalitet i vårt arbete och våra verksamheter, men ibland kan ansträngningarna och kraven bli kontraproduktiva. Välmenande men resurskrävande pålagor tar ibland betydligt mer än de ger och kan göra att viktiga områden, ansvar och funktioner förbises.
Av Jan Nilsson, onsdag 06 februari 2013 klockan 19:48,
00
...
Medlemmar i moderaterna i Vännäs, glöm inte medlemsmötet i morgon kväll, torsdag 1900.
Som vanligt går vi igenom kommunstyrelsens dagordning. Huvudpunkten lär bli den ekonomiska situationen i kommunen, hur vårt parti anser att den ska redas upp. Läs gärna igenom förslaget att samla alla grundskoleelever på Hammar, Vega och i Vännäsby. Förslaget finns på kommunens hemsida under "Möten, handlingar och protokoll". Klicka där på fliken "Möteshandlingar".
Av Jan Nilsson, tisdag 29 januari 2013 klockan 00:20,
00
...
Det händer saker med ritningarna för nybygget på Vega-skolan i Vännäs. Förändringen mot tidigare ritningar är tämligen stor och huset ska nu vara av energisnål "passivtyp".
Hur skolbiblioteket ska utformas och fungera blir också spännande att se. Har det månne tänkts om igen?
Frågan är när saken kan avgöras. Det måste vara pressande för skolpersonal och elever om besluten måste skjutas upp ännu mer.
År 2013 ser ut att bli mycket spännande i Vännäspolitiken.
Av Jan Nilsson, måndag 28 januari 2013 klockan 22:37,
00
...
Ser just att flera skolor som gjort satsningar på IKT och skaffat bärbara datorer till eleverna drabbats av dryga kostnader när leasindatorerna ska lämnas igen. Datorerna är helt enkelt i för dåligt skick för att säljas vidare av leasingbolagen och skola och skattebetalare drabbas av dryga och onödiga kostnader.
Den 15 februari anordnar bl.a. SKL ett frukostseminarium om hur man kan motverka detta. Tyvärr görs det det väldigt ocentralt för några av oss, nämligen på Sveavägen i Stockholm.
Hoppas att kunskapen letar sig ut i riket på olika vägar. Frågan angår många kommuner och skolor som vill göra det bästa för elever och samhälle.
Av Jan Nilsson, torsdag 10 januari 2013 klockan 00:33,
00
...
Det blev lite snärjigt med allt som skulle göras inför morgondagen, en lite speciell dag. Det mesta blev klart, men tid tog det. Nu borde man sova, men det är inte alldeles bara bara att slå av hjärnan när den jobbat hyfsat intensivt lite väl länge. Svårnervarvat.
Trevligt var det i alla fall att höra att frun man inte hann träffa idag har fått sin lärarlegitimation. Det ödet har inte drabbat alla lärare. Lite mer omfattande än hon trott blev den också.
Annars skulle jag önska fler lärare förmånen att få studera lite till efter att man gjort en stor del av arbetslivet. Erfarenheten kan vara en väldig tillgång också när man ska lära nytt eller fylla på. Man kanske kan tänka på den som en klangbotten som svänger med och gör tonerna riktigt fylliga när nya strängar slås an.
Det påminner mig om att gitarren borde in på service....
Av Jan Nilsson, tisdag 08 januari 2013 klockan 19:08,
00
...
Jag och bättre hälften använder likadana datorer. Det är ofta rasande praktiskt, dock inte när man lyckas packa med sig hennes laddsladd en dag när hon ska vara hemma och distansstudera. Då kan det liksom bli rasande på ett helt annat vis.
När jag kom hem var det dock glömt och jag serverades en av dagens klokheter innan middagen. Det är ofta så nuförtiden, dagens små eller stora pedagogiska höjdpunkter serveras som förrätt. Oavsett vem som lagar maten.
Idag var det en professor (tror jag) Börjesson som sagt något osedvanligt klokt: "Det gäller att hitta varje barns sätt att vara begåvat."
Det är väldigt roligt att hitta begåvningssättet hos ett barn, och varför inte hos en SFI-student? Inte minst för den kontakt som skapas och för det flöde som oftast uppstår hos den som får det upptäckt. Särskilt när få sett sättet förr.
Av Jan Nilsson, lördag 05 januari 2013 klockan 14:13,
00
...
Det är tillräckligt mycket som ser mörkt ut i världen, det är det. Men nog känns det att dagarna blir ljusare och längre. Solen har t.o.m. visat sig. Det var efterlängtat.
Idag kretsar tankarna kring olika saker, inte minst en del jobbrelaterat fast jag behöver tiden till annat. Det är mycket som ska på plats närmaste veckorna och månaderna. Inte minst inom SFI, Svenska för invandrare.
Jag tror jag ska ta lite bloggpaus ett tag. Skrivlusten brukar göra sig påmind väldigt snart, vi får se hur del blir.
Av Jan Nilsson, fredag 28 december 2012 klockan 09:37,
00
...
Igår länkade jag till en artikel om Raoul Wallenberg av Olle Wästberg. Idag hittade jag en som Claes Arvidsson i SvD skrivit med anledning av det Wallenbergår som nu avslutas - "Ett Wallenbergår väl värt att minnas"
Det är inte så underligt att våra unga inte känner till denne märkessvensk som räddade tiotusentals liv och därför förlorade sitt. I Arvidssons artikel står det att läsa:
"En läromedelsundersökning som har gjorts visar att Wallenberg bara nämns i åtta av de 23 läroböcker för gymnasiet som har granskats. Bara i två är han viktigare än ett par meningar och endast en ger en mer utförlig redovisning av hans gärning. I högstadiet är han omnämnd i en av nio böcker."
Oj så uselt.Det här handlar inte bara om den svensk som förmodligen uppmärksammats allra mest internationellt i år, det andlar om något mer än honom och Sverige. Som det står i artikelns nästa stycke:
"Men att Wallenberg får ta plats handlar inte bara om att hedra minnet av en svensk hjälte, utan också – och det har också varit ett underliggande tema för minnesåret – att verka för tolerans och mot främlingsfientlighet och antisemitism. I Sverige. I världen. På så sätt tillhör Raoul Wallenberg också framtiden."
Det står mer i den koncentrerade arikeln. Klicka på länken på tredje raden och läs.
Av Jan Nilsson, onsdag 19 december 2012 klockan 23:45,
00
...
Snarast möjligt bör regeringen rätta till ett misstag där man tänkte rätt, men med facit i hand gjorde fel.
Jag tänker på förändringen av de yrkesförberedande programmen. Det finns skoltrötta elever som behöver få chansen att ta en enklare och snabbare väg till arbetsmarknaden. Som i några fall aldrig skulle kunna tänka sig att söka till högskolan. De eleverna borde kunna få söka en enklare variant av ett gymnasieprogram. Även om de "enkla jobben" idag är få. Dagens arbetsliv är krävande.
Att som nu kunna välja att läsa ett utökat program för att få högskolebehörighet fungerade inte som man trott. Många elever väljer istället bort jobbsäkra utbildningar man skulle passa för och trivas med och som näringslivet skriker efter. Statussänkningen tycks ha påverkat negativt. Det händer att företag måste vända sig utomlands för att få tag i yrkesutbildat och yrkeskunnigt folk. Utflyttning av företag handlar inte alltid om lönekostnader, det handlar ibland om svårigheter med kompetensförsörjningen. Som iofs har flera orsaker.
Trenden mot allt större andel elever på studieförberedande program har fler nackdelar. För många har låg motivation och kanske inte tillräckliga förkunskaper och förutsättningar. Risken för fler byten och studieavbrott ökar.
Skrota prestigen och gör snabbt det enklare spåret sökbart istället för det svårare. Den praktiska skillnaden är liten, men skillnaden i resultat för enskilda och samhälle kan vara stor.
Av Jan Nilsson, tisdag 18 december 2012 klockan 01:12,
00
...
Som många vet sjunger vårt bibliotek på sista versen. Det är något vi hört länge, men det blir inte mindre sant.
Inför projekteringen av nybyggnationerna på Vegaskolan har Fp, M och KD lagt en motion om snabbutredning av en samlokalisering av biblioteket med Vegaskolan. Saken togs upp på dagens Barn- och utbildningsnämnd.
Skollagens krav på bemannat skolbibliotek skulle kunna få en mycket ambitiös uppfyllelse om biblioteket sammanfogas med utbyggnaden av skollokalerna. Det borde gå att hitta flera värdefulla samordnings- och samverkansvinster i driften. Låg-och mellanstadieeleverna hör i regel till storlånarna, särskilt om man får ha böckerna på "strumplästavstånd". En god bieffekt av en samlokalisering borde kunna därför bli mer läsning för eleverna, i så fall en mycket önskvärd och utvecklande bieffekt.
Det är stora pengar det handlar om, oavsett om det byggs bibliotek eller inte. Det är summor att bäva inför, men ska det lånas till något så är det de kanske vktigaste och långvarigaste anläggningarna i en kommun. De äldsta delarna av dagens Vegaskola är faktiskt över 100 år.
Det finns viktiga saker som är spännande i sammanhanget. Till exempel tillgängligheten för allmänheten, parkeringsfrågan och att ingen extra skolgårsyta går förlorad. Allra viktigast är att tidtabellen håller. Läget är ansträngt på skolan och de ökande elevkullarna och deras lärare behöver få komma tillbaka in i friska ordinarie lokaler så snabbt som möjligt.
På BUN-sammanträdet kom också siffrorna för lokalutnyttjandet på Vega och Vännäsby. Skulle man bussa elever till Vännäsby så är det ungefär en årskurs med tre klasser som ryms, 80 stycken, beräknar förvaltningsledningen. . Pengarna man skulle spara på att man behöver mindre lokaler i nybyggnation täcker enligt förvaltningen inte riktigt fördyringen med upplägget. Det handlar om resorna och ökade kostnader för t.ex. svenska som andraspråk, hemspråksundervisning och annat.
De ytor som det räknas på ligger kring 10 % lägre än genomsnittesytan för skolor i Sverige. Snittet ligger kring 20 kvadratmeter per elev och Vännäs räknar på mellan 17 och 18 kvadratmeter. Samtidigt ska man veta att utvecklingen inom skolan gör att man använder lokalerna mycket mer än förr då man i regel alltid undervisade i helklass. Det är ingen lyx som ritas in i förslagen, enligt förvaltningen.
Resultatet av överläggningarna i dagens KSAU blir onekligen spännande.
Av Jan Nilsson, torsdag 13 december 2012 klockan 21:26,
00
Det är mycket att knyta ihop nu i de olika verksamheter jag fått förtroendet att leda fram till sommaren. Det mesta knyts iofs av självgående och initiativrika medarbetare som mest sköter det hela som om allt var deras eget, men det räcker till åt mig också. Det kryllar av både inspirerande, intressanta och något mindre intressanta uppgifter. ;-)
Förutom medarbetarna får man glädja sig åt stora och små "brukare", dem vi finns på arbetsplatsen för. De små inom förskolorna börjar vara ganska hemma med den skäggige gubben och de på fritids också. SFI-eleverna hoppas jag hinna träffa mer framöver då vi flyttat ner verksamheten huset där projektet "Kraftverket" hållit till.
Just nu vänder vi och vrider på resurserna för att kunna erbjuda SFI-eleverna en allt effektivare väg in i landet och språket. Det är roligt att så ovanligt många invandrare stannar i lilla Bjurholm, de stora städerna brukar locka. Att Bjurholm inte tagit emot ensamkommande har av några tagits som kallsinnighet och rent av främlingsfientlighet. I artiklar som andas anklagelser brukar det inte stå saker som att Castorskolan har 20 % elever som inte har svenska som modersmål. De 50 eleverna behövde också ett hem på jorden och Bjurholm passar kanske nog så bra när man är yngre. 50 grundskoleelever i Bjurholm motsvarar förresten ungefär 2 000 i Umeå.
För er som är bjurholmare och idag har fått Kommunal information vill jag göra en liten rättelse. Under artikeln som tar upp saker som rör Castorskolan och SFI står jag som kontaktperson. Det gäller för t.ex. SFI och barnomsorgen. Rektor för grund- och särskolan är Gunilla Falk.
På bilden en mobilknäppt afrikansk "tändsticksaskkrubba" som står i fönstret på mitt arbetsrum.
Av Jan Nilsson, torsdag 22 november 2012 klockan 11:20,
00
De första passen på Skolinspektionens dag handlade om den lyftande tilltron till eleverna och om utvecklande granskning.
Just nu har man gått igenom tanke och struktur i SI:s lektionsobservationer. Det är tveklöst användbara verktyg även för den lokala skol- och förskoleledningen. Vi har också fått en webbpresentation av BEO och hennes arbete. (Barn- och elevombudet som prövar och bedömer kränkningar i skolan)
På bilden ett bevis för våra nya tider. Pennan vi fick när vi kom innehöll ett USB-minne med alla presentationer och diverse annat. T.ex. Skolinspektionens dokument för lektionsobservationer.
Man har uppmuntrar twittrarna att twittra under dagen, jag slog till även med en blogg.
I artikeln kommer det fram att de lärarledda lektionerna på lärarutbildningen gått från 24 timmar per vecka 1970 till 9 år 2010. Ett snitt kring 2 timmar om dagen. Att lärarstudenterna samtidigt är de som lägger ner minst egen studietid och är den grupp där det är mest sällsynt att man läser dagstidningen oroar också. Liksom att det blivit färre med utpräglade ledaregenskaper - hur man nu mäter det.
Det är också enligt artikelmakarna en tredjedel som hoppar av studierna innan examen. Om det beror på det som också sägs här, att man i snitt kommer sämre rustade för studierna än tidigare (och jämfört med andra akademiska utbildningar), eller att man tvivlar på yrkesvalet eller tröttnar på ett ineffektivt upplägg kommer inte fram.
Jag har svårt att ta in beskrivningen av läget när jag tänker på ambitiösa nybakade lärare jag mött på slutet. Samtidigt är det uppenbart att vi måste öka lärarjobbets attraktivitet, drastiskt. 1980 hade vi enligt artikeln 10 sökande per plats till lärarutbildningarna, precis som Finland har idag. Nu har vi 1,2 sökande per plats. I början på 80-talet var man inte garanterad att komma in på utbildningen om man hade 3,6-3,8 i dåtida snittbetyg. Det säger inte allt, men ger en fingervisning om att det skett en betydande förändring.
Hoppas att den nya lärarutbildningen som sjösatts blir en markant förbättring. Men framför allt måste det bli mycket mer attraktivt att vara lärare så att många fler söker den.
Av Jan Nilsson, lördag 17 november 2012 klockan 16:09,
00
...
Det var med blandade känslor jag i veckan tog del av Lärarförbundets årliga skolranking.
Dels är det nästan alltid som man undrar över vissa delmoment och siffror i de här "tävlingarna". Dels är det lite speciellt när man har ansvar i flera kommuner. I de riktigt små kommunerna varierar resultaten också särskilt mycket mellan åren. Man får heller aldrig glömma att vi arbetar för eleverna, inte för bästa placering i olika rankingar.
Jag är förstås väldigt glad över att Bjurholm gjort en resa från plats 170 till 79 bland Sveriges kommuner. Det gjorde att kommunen kallades "Årets skolförbättrare" i länet i VK och Folkbladet. Främst är det elevernas resultat enligt SALSA, ställda i relation till föräldrarnas studiebakgrund, som sticker ut. Men det finns fler förbättrade placeringar. För egen del är jag tacksam till alla som bidragit och hoppas den positiva utvecklingen fortsätter.
I hemkommunen Vännäs där jag sitter i barn- och utbildningsnämnden gick det inte lika bra. Här skedde ett riktigt ras. Att vissa akuta saker sänker resultaten är förståeliga, men här måste vi på alla nivåer titta på vad som behöver bli bättre.
Hoppas att de som på Vegaskolan får arbeta under riktigt pressade lokalförhållanden orkar hålla ut tills situationen kunnat åtgärdas.
Stort grattis till Storuman som bedömdes vara bäst i länet och 10:a i landet!
Av Jan Nilsson, onsdag 24 oktober 2012 klockan 13:48,
00
...
Hur ska man tolka saken när man får tips om ett rektorsjobb vid en svensk skola i Peking? Någon som önskar en dit där sichuanpepparn växer? .-)
Nåja, det är av flera anledningar inte aktuellt.
Ibland kan man faktiskt önska mobilerna åt något sådant håll. Med min mobilanvändning - frekvent brukad telefon, kalender, faktasökare, bloggapparat m.m. - ska jag kanske tala med små bokstäver. Samtidigt känns det lite illa när man kommer ut på skolgården en finfin solig höstdag och en rad trevliga yngre elever sitter i skuggan och tittar ner i mobilerna.
En rast när benen ska springa, armarna veva, ögonen glittra och blodet forsa i ådrorna.
Men vad gör man?
Av Jan Nilsson, torsdag 18 oktober 2012 klockan 16:40,
00
Mot slutet av första KS-dagen i Vännäs kom Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Kommunal med sina tankar. Vision var med tidigare, men kunde inte stanna så länge.
Inspelen handlade om ökande arbetsbelastning, stress, känsla av otillräcklighet och om lönenivån, men glädjande nog också om gott samarbetsklimat och arbetsglädje mitt under hög belastning. LR underströk att vi arbetar mot samma mål.
Ett problem som lyftes på skolsidan var att det saknas utbildade vikarier. Ett problem kommunal fokuserade på var varannanhelgstjänstgöringen. Här blev det en ganska spänstig debatt ett tag. Bristen på utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen lyftes under flera punkter under dagen.
Här har vi ett stort gemensamt problem. Får vi leva blir vi alla gamla.
Av Jan Nilsson, onsdag 10 oktober 2012 klockan 06:34,
00
...
Under tisdagen blev det mycket skola. Dels en full dag på jobbet med bl.a. budgetarbete och rundvandring och lokalresonemang på Castorskolan med nämndspresidierna i Bjurholm. Sedan direktresa till ett längre kvällssammanträde med Barn- och utbildningsnämnden i Vännäs.
Sammanträdet handlade om arbetsmiljöproblemen på Vegaskolan och vilken bedömning nämnden gör av situationen. Det finns delar av den lågbyggda tegelbyggnaden med platt tak där vissa får problem av att vistas. För några går det inte alls. Det är konstaterat att det finns mögelproblem och att utrymmena där några reagerar negativt tycks ha blivit fler. Det handlar om ett par lokaler där särskole- och träningsskoleelever har vistats.
Kvällens långa sammanträde mynnade ut i två beslut. Det första att nämnden rekommenderar kommunstyrelsen att besluta om etablering av två nya baracker, eller skolmoduler, så att de rum som inte bör användas kan utrymmas.
Som på så många skolor är det dessutom allmänt trångt på Vegaskolan. Förutom en ökning från ca 270 till 340 elever på några år har vi de förändringar som påverkar flertalet skolor. Det ska numera finnas lokaler för lärararbetsplatser och grupprum, svenska som andraspråk, hemspråksundervisning, specialundervisning, olika delar av skolhälsovården m.m. Antalet elever som nyttjar fritids har också ökat kraftigt, vilket är en nationell trend.
Den långsiktiga osäkerheten om resten av den aktuella tegelbyggnaden och den fortsatta elevökningen ledde till det andra beslutet. Nämnden rekommenderar kommunfullmäktige att besluta om en nybyggnation som kan lösa lokalbristen och osäkerheten kring arbetsmiljön.
Alternativet är att bussa vissa årskurser en knapp halvmil från Vegaskolan till Vännäsby skola, något som blir dyrare, mer komplicerat och osäkert än det kan se ut. I vilken riktning elever annars skjutsas, till eller från en mindre eller större ort, är av underordnad betydelse.
En nybyggnation på Vegaskolan innebär en stor investering och betydande kostnader för många år framåt. Projekteringen som har inletts ska bilda ett viktigt underlag för kommunfullmäktiges beslut i november. Då måste det tas om Vegaskolan ska kunna erbjuda delvis nya lokaler vid skolstarten ht 2014.
Vännäsmoderaterna är i grunden ekonomiskt återhållsamma och generellt bekymrade för kommunens klena resultat och lånebild. Samtidigt kan vi inte ta ansvar för att äventyra elevers och lärares hälsa genom chansningar med sjuka hus. Är det något som man med större frimodighet än annat kan och bör finansiera långsiktigt så är det utbildningslokaler. Vi ser i det här fallet ingen annan försvarbar och hållbar lösning här än den som skolförvaltningen förordar, att lösa lokalbehovet centralt och permanent.
Tar KF beslut enligt nämndens önskan blir det också en signal till nuvarande och blivande medborgare och kommande generationer. Barn och unga är viktiga, skola och utbildning är viktigt och Vännäs kommun inser det och tar konsekvensen av det.
Av Jan Nilsson, fredag 14 september 2012 klockan 21:57,
00
...
Det är ganska mycket nu. En hel del att slutföra på den korta tid jag har kvar i nuvarande uppgift på Castorskolan i Bjurholm. Detta medan vardagens händelser och krav bombarderar en och samtidigt som man ska sätta sig in i nästa uppgift. Under en dryg vecka blir det dessutom båda jobben.
För övrigt ska det göras en kortare resa som jag bedömer som en av de mer intressanta jag gjort på nyare tider. Den borde också förberedas så att jag, "mina kommuner" och medmedborgare får maximalt utbyte. Mer om den trippen sen.
Nästa tur blir ut i älgskogen, om sju timmar. God natt!
Av Jan Nilsson, måndag 10 september 2012 klockan 23:46,
00
...
Hon som läser specialpedagogik har läst citat från 20- och 30-talet för mig ikväll. Både av mer och mindre kända läkare och pedagoger. Även makarna Myrdal.
Även om man tänker på att det var i en helt annan tid så är det så ofattbart omänskligt hur man talar om och såg på dem som föddes med lite andra förutsättningar. För en knapp mansålder sedan.
Av Jan Nilsson, måndag 03 september 2012 klockan 20:39,
00
...
Livet förändras då och då. Jag har på gammeldagarna blivit sammanboende med en student i sina bästa år.
Det har gått en halv dag på universitetet och hon ser fortfarande glad ut, trots litteraturlistans längd. Hon är nog på väg att bli vad hon i viss omfattning varit under många år. Samtidigt som hon delvis fortsätter med praktiken.
Vid sena middagen fick jag själv en smula lust att bilda mig, men det gick över till efterrätten. Det får bli i små portioner på fritiden istället. Idag tog jag med en bok från kontoret, en som behandlar ett arbetsområde jag förväntas ta mig an framöver om världen står och jag får leva. Men, efter en arbetsdag som denna tror jag att jag låter den ligga till sig lite.
Det nya jag skrev om i början är förresten inte sammanboendet, utan studerandet. Studentskan och jag har varit både gifta och sammanboende sedan 1985.
Av Jan Nilsson, lördag 11 augusti 2012 klockan 11:02,
00
...
Att gå från semester till att starta skolåret är intensivt, mycket intensivt.
Visserligen är det måttligt med människor närvarande första veckan, men det är mycket att hantera och fundera över. Av både smått och stort. Den här veckan har det varit även andra saker som tagit energi och fokus. Inte på ett negativt sätt, men ändå.
Idag är det andra intressen som odlas en smula. Vi åker strax till Bjurholm (!) och Näsmark Trophy. Där, på en åker vid gården, ordnar den entusiastiske och gränslöse åkaren Stellan Olofsson utställning av fina brukslastbilar från nära och fjärran. Evenemanget brukar samla mer folk än vad som bor i hela kommunen. Stora och små, unga och gamla.
Vissa dagar skulle det kännas lockande även att köra lastbil. Men, hur trivsamt det än verkar så påminner mig min fru då om min sociala sida. Det är ju det där att det är så roligt med människor också. Och att få saker och människor att utvecklas och fungera med varandra.
Av Jan Nilsson, måndag 30 juli 2012 klockan 14:51,
00
...
Idag har tröttvädret tagit sin tribut. Efter semesterresande och därefter en helg i Byske har det varit lågt effektuttag idag. Känns som om molnen kommit med både regn och seghet.
Den sista semesterveckan börjar annars fyllas med saker och ting, den blir inte så fri som jag trott. Ska få göra en del som jag aldrig gjort förr och sånt är ju alltid intressant när man är nyfiken av sig. Något besök på jobbet blir det också.
Tiden i Bjurholm går annars mot sitt slut och det blir spännande att se hur "avrundningen" på jobbet ska bli. Nye verksamhetschefen kommer den 13 augusti och flera saker ligger på och ska hinnas med innan jag städar ut i slutet av september.
Snart tänkte jag börja blogga igen efter en liten semestersvacka. Men det kanske är dumt. Verkar vara fler läsare när man nästan inte skriver. :-)
Förhoppningsvis kan den aviserade jobbpakten hjälpa fler unga att komma in på arbetsmarknaden. Det behövs fler initiativ på olika plan och även att attityden till de studiemöjligheter vi har i Sverige förbättras hos en del av våra unga.
Det sista får man kanske inte säga om man ska vara helt politiskt korrekt, men eftersom jag är övertygad om att det är så säger jag det ändå. Antipluggkulturen förstör mycket för många.
Med ett mått mätt är det ju alldeles rätt. Om man räknar vad kommunen satsar på utbildning per invånare. Ändå blir uträkningen missvisande.
Vännäs är, tro det eller ej, en av de allra "yngsta" kommunerna i landet. Vi har en väldigt stor andel unga upp till 18 i vår kommun. Det här har flera orsaker. Vi har snabb väg till Umeå och ett prisvärt boende. Många barnfamiljer väljer därför Vännäs även om man arbetar i Umeå. Vår barnomsorg och skola, samt övriga möjligheter lockar också till sig unga familjer. Det blir alltså extra många i omsorgs- och skolsystemet efter vår kommunstorlek.
När det gäller barnomsorgen ligger Vännäs kostnadsnivå per barn i mitten bland Västerbottens kommuner. För grundskolan ligger vi näst lägst. På gymnasiesidan ligger vi av olika anledningar högre, bland annat har vi många elever som går lite dyrare program. Vårt lokala gymnasium Liljaskolan håller en hög kvalitet och har många praktiska program som ligger långt framme i anställningsbarhet, men behöver också rätt mycket och dyr utrustning för att leverera detta.
Vissa kommuner har riktigt få ungdomar i förhållande till det totala invånarantalet, Vännäs har alltså många. Räknat per barn och ungdom har vi inte höga kostnader för barnomsorg och grundskola och rimligtvis bör vi räkna så.
De här sakerna kan vara bra att tänka på för både medborgare och oss beslutsfattare.
Av Jan Nilsson, tisdag 26 juni 2012 klockan 00:24,
00
...
Det är roligt att se att svenska nior toppar ELCS-undersökningen som mäter engelskakunskaperna i 14 europeiska länder.
Det gör vi tillsammans med Malta där engelskan är det officiella språket. Det finns andra skolresultat som definitivt kunde vara bättre, men vi ska absolut vara glada åt det här resultatet.
I spanska, det näst största främmande språket i svensk skola, var resultatet sämre. Hur kunskaperna var i t.ex. tyska verkar inte ha mätats. Tyskan, Europas största språk, absolut en renässans. Jag tror att jag ska försöka damma av min, som en personlig liten symbolhandling. ;-)
Av Jan Nilsson, onsdag 30 maj 2012 klockan 20:13,
00
...
Det kan vara väldigt olika hur det upplevs och fungerar när elever kommer ut på praktik av olika slag.
När det blir riktigt bra kan det vara oerhört mycket värt och ha betydelse långt utanför PRAO-perioden för elevens del. Jag tror nästan jag fick se ett sånt tillfälle idag.
Vore jag företagare eller chef i en offentlig verksamhet, särskilt på en mindre ort, skulle jag ta reda på när högstadiets PRAO var. Jag skulle lägga manken till och försöka åstadkomma att det fanns lämpliga handledare för den aktuella perioden. Om möjligt skulle ingen elev gå tillbaka till skolan utan att ha fått känna att man gjort nytta och utan ett positivt omdöme om arbetsplatsen.
Ingen har råd att vara dryg eller ointresserad. Inte den unge, men inte heller företaget. Absolut inte den offentliga verksamheten. Om världen rullar på ungefär som förr och inga stora katastrofer inträffar blir det svårt att få tag i Utbildad arbetskraft när nuvarande åttor är 22.
Av Jan Nilsson, tisdag 29 maj 2012 klockan 23:31,
00
...
Det är något väldigt fint med att vara verksam i skolan. Samma känsla av att göra något meningsfullt hittar man inte i alla jobb.
Idag hörde en elev jag inte träffat på åratal av sig till mig. Det hade varit rörigt och svårt på flera områden när vi sågs sist. Hon ville bara tala om att det gått bättre än jag kanske trodde det skulle. Att hon mådde och hade det bra. Det var inte utan att den gamle grå blev en smula rörd.
Inget ont om att jobba i industrin, ekonomi- eller datasektorerna. Det är sällan en skördare, Volvohytt, årsredovisning eller datorapplikation hör av sig till en efter några år för att säga att man inte ska vara orolig. Att det har gått mycket bättre än det kunde ha gått.
Det är något visst med människor. Inte minst växande människor.
Av Jan Nilsson, måndag 14 maj 2012 klockan 23:32,
00
...
Blev glad flera gånger idag.
Jag brukar inte alltid bli glad av enkäter, särskilt inte dagarna då man fyller i några stycken. Idag öppnade jag en som ett universitet tyckte jag skulle lägga kring 200 kronor av Bjurholms skattebetalares pengar på. Tiden den skulle ta skulle kosta nästan så mycket. Den struntade jag i.
Enkäten jag blev glad över handlade om likabehandling och trygghet på Castorskolan, hur eleverna upplever läget. Det fanns förbättringsområden, bl.a. platser som kändes otrygga för några. Samtidigt var helheten väldigt glädjande. Att Internationella klassen upplevde situationen så bra var särskilt roligt, men helhetsbilden på skolan var att eleverna trivdes bättre och kände sig betydligt mer trygga än jag kunnat tro.
Målet måste vara att varenda elev ska trivas och ha det bra på skolan. Dit får vi sträva, samtidigt som vi gläder oss över att det känns bra för så många redan nu.
Jag tror en viktig sak på våra skolor är att vi vuxna i ännu större grad tar oss tid att se och kommunicera med eleverna. En bra "skolanda" bygger trygghet och självkänsla och stärker förutsättningarna för bättre måluppfyllelse.
Av Jan Nilsson, torsdag 03 maj 2012 klockan 22:41,
00
...
Idag på förmiddagen har vi haft kultur- och utbildningsnämnd i Bjurholm och på eftermiddagen har vi jobbat med målen för verksamheterna. Det känns som ännu en nyttig dag med en del aha-upplevelser till höger och vänster
.
Vi har också besökt "Bitvargen", den enskilda förskolan som ligger granne med "Balsjö konferens och läger" där vi höll till idag, nämndspolitiker och tjänstemän.
Här tar Ingemar Nyman för sig....
Det är ett trevligt "retrostuk" på anläggningen som är inrymd i den f.d. skolan. Maten är hemlagad och fikabrödet hembakt. Rekommenderas!
Av Jan Nilsson, fredag 27 april 2012 klockan 21:10,
00
...
Den här dagen har varit präglad av händelser och möten i ganska högt tempo.
0642 loggade jag in på jobbet och fick en timme i stort sett för eget ostört arbete. Kollegorna berättade därefter om en finfin workshop igår där kommunal och enskild barnomsorg i Bjurholm, förskola och förskoleklass, delade med sig av sin kreativitet till varandra. Sen blev det förberedelser med några arbetskamrater inför årets förmodligen mest speciella och intensiva jobbåtagande. Återkommer till det.
Efter ett möte med Arbetsförmedlingen där skolan hade vissa speciella önskemål blev det ett par olika sorters elevsamtal och färdigställande av en Comeniusansökan. Det är meningen att Västerbottens skolchefer ska göra en jobbskuggning i Finland i början av hösten och tanken är att EU ska finansiera den. Det jag önskar av detta är att få lite insikt i vad finnarna på skolledningsnivå gör och inte gör för att få sina goda skolresultat. Våra skolsystem och skolkulturer är väldigt olika, men det skulle vara intressant att se om man hittar saker man vill och kan tillämpa hos oss. Utan att riva upp skollagen och annat smått och gott.
Sen följde ett möte i Vännäs där jag med blandad framgång fick jobba för att skilja på rollerna. Tjänstemannen mötte i sällskap med Bjurholms kommunal- och oppositionsråd sina politikerkollegor i Vännäs där en idag företrädde länsstyrelsen och staten.
Dagen avslutades med en timmes eget arbete igen innan kontoret lämnades tomt för ett par dagar.
Ikväll präglas tillvaron av låg hastighet och högst begränsad produktivitet.
Av Jan Nilsson, torsdag 26 april 2012 klockan 00:31,
00
...
Vi har faktiskt en som blivit utnämnd till Sveriges mest innovativa lärare på skolan i Bjurholm.
Och för övrigt på skolorna i Risbäck, Sollentuna och Mariannelund. Även i London och Hamburg, som är två byar utanför Vännäs och där det inte finns några skolor. Lärarna finns faktiskt överallt förutsatt att man har någon sorts uppkoppling till Internet där man är.
I måndags var Mediacenter och hälsade på i Bjurholm igen. Det som ägs av kommunerna genom Region Västerbotten, förr hette något annat och då mest levererade diabilder, ljudband och film på rulle. Idag levererar man undervisningsmedia och digitala lärobjekt, på olika sätt, och hjälper skolor att lära sig använda sakerna och utrustningen man behöver.
Det som Andreas Skog från Mediacenter i måndags berättade om den digitala utvecklingen och dess konsekvenser för skola och undervisning är både överväldigande, imponerande och bitvis nästan skrämmande. Det finns både plus och minus med utvecklingen, men den går inte att stoppa.
På plussidan finns sådant som detta att alla kan ta del av t.ex. Jerker Porat som nyligen blev utnämnd till Sveriges mest innovativa mattelärare. På Andreas Skogs blogg finns ett inlägg där han har samlat några av de han anser som de bästa svenska Youtubekanalerna för genomgångar i matematik.Klicka på länken och ta en titt.
I skolan ska vi inte känna oss förbigångna och distanserade av allt som ramlar över oss när lärares undervisning plötsligt kan delas ganska gränslöst. Vi ska fortsätta att vara de närvarande människor vi är och ska vara och gå in för att göra skillnad för de elever vi fått förtroendet att leda vidare i livet. En del av det digitala undervisningsmaterial som finns, t.ex. på Andreas blogg och på Youtube, kan vara en hjälp för några av våra elever. Det kan vara en tre eller sju minuters filmsnutt som du väver in i din egen undervisning. Eleverna behöver oss och de behöver inspiration och god undervisning. I talad form, på papper och på datorn.
Man har vägt samman saker som måluppfyllelse, andelen godkända och medelmeritvärden med enkätsvar från totalt ca 60 000 femmor och åttor i riket samt saker som kostnadseffektivitet m.m.
För Sveriges minsta kommun är det förstås väldigt roligt att få det här erkännandet. Vi har brister så det räcker att arbeta vidare med, men en hel del fungerar tydligen väldigt bra när man jämför.
Jag har personligen tackat dem jag träffat av vår personal idag, alla kategorier. Särskilt mycket uppmuntran och erkännande ska förstås lärarna och förskolepersonalen ha. Ett gott totalt skolresultat i mätbara resultat, trygghet m.m. är mångas förtjänst under lång tid.
Eleverna står ju för många av resultaten SKL mätt och nästa vecka blir det tårta för personal och elever. Fjolårets nior är ju på andra håll, men de fick i fjol äta tårta som niorna året innan arbetat ihop till.
Nästan bäst är att jag får skryta hur mycket jag vill. Ingenting är min förtjänst, undersökningen baseras på förra skolåret. :-)
Till sist passar jag på att göra lite Bjurholmsreklam. Här kan man bo naturskönt och inte alltför dyrt med närhet till sådant som t.ex. Agnäsbacken och många fina sommartrevligheter. 50 minuters resväg till Norrlands huvudstad är förortsavstånd med Stockholmsmått. Lägg till detta att den viktiga skolan har bra resultat och gör som människor från både Asien, Europa, Afrika, Sydamerika, USA och övriga Sverige - flytta hit! ;-)
(Undrar om jag får kompanistryk på kommunfullmäktige i Vännäs på måndag? *s*)
Av Jan Nilsson, onsdag 18 april 2012 klockan 13:14,
00
...
Det har varit ett par intensiva dagar på Kompetensforum i Umeå. Kanske årets intensivaste med alla intryck och reflektioner kring både de ungas och samhällets framtid.
Nu efter lunch sätts fokus på ungas navigering i övergången mellan skola och arbete. En sak som redan innan det passet stärkts för min del, det är övertygelsen att vi i grundskolan måste bli bättre på att inspirera eleverna för både studerande och ingången i arbetslivet. Inte minst de alltför många pojkar som prioriterar bort skolan, tidigt.
Av Jan Nilsson, måndag 16 april 2012 klockan 00:33,
00
...
Artikeln "Så får vi unga att läsa" från skolvärlden.se tycker jag bör läsas av många. Både av skolfolk och föräldrar.
Ett av skolans större problem är att vi ofta lyckas för dåligt med pojkarnas måluppfyllelse. Till det kan det finnas många orsaker, men jag undrar om inte språkläraren och utvecklingsledaren Helena von Schantz i Norrköping är något viktigt på spåret i sin artikel.
Även om den kanske inte av alla anses fullt ut politiskt korrekt.
Av Jan Nilsson, tisdag 10 april 2012 klockan 20:46,
00
...
Betydligt fler unga män som vill göra en insats för andra och för samhället borde söka in på lärarutbildningen. Jag känner några som jag skulle vilja få sända ut i högstadier och gymnasier för att berätta om hur lärarjobbet faktiskt kan vara till vardags och när det är som bäst.
Visst behövs fler unga kvinnor också, men eleverna behöver fler män då alltför många fattas idag.
Av Jan Nilsson, måndag 02 april 2012 klockan 22:54,
00
...
Man ska passa sig för alltför tvärsäkra uträkningar om framtiden. Det blir ofta på något annat sätt.
Men, uträkningarna som säger att det kommer att fattas kring 40 000 lärare redan om knappt tio år oroar många av oss. Bl.a. den som vill att Sverige ska kunna behålla ungefär den ställning vi har i världen och den välfärd vi har. För få vill bli lärare. För få pallar "praktikchocken" man får på för många ställen och för få tror att läraryrket är så roligt som några av oss vet att det kan vara.
Det allra viktigaste för skolan framöver är att människor orkar och vill vara lärare. Som en snart pensionerad lärare som nyligen sa, "Det har varit så roligt att arbeta". Lärare som orkar och vill och sänder ut det budskapet, det är något som verkligen gör skillnad och som eleverna behöver. Sen kan man ha kommit kortare eller längre på diverse sekundära områden.
Inom de ramar vi har gäller det att ge lärarna de förutsättningar som behövs för att de ska orka och vilja locka fram utveckling hos elever med de mest olika förutsättningar. Här under solen har de ett av det allra viktigaste yrkena.
Och utan att ha varit lärare på riktigt vet jag att det ibland kan vara ett av de roligaste och mest meningsfulla som finns.
Av Jan Nilsson, torsdag 29 mars 2012 klockan 21:11,
00
...
Den enda skolan i Sveriges minsta kommun ser ut att öka elevantalet med ca 5 % mellan augusti 2011 och augusti 2012. Förskoleklassarna som börjar är lika många som den stora nian som ska in i Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands gymnasier.
Förskolorna är också fulla, vilket både är lovande och snudd på problematiskt. Castorskolan har iofs sett betydligt fler elever än nu, men den nutida skolans grupprums- och arbetsrumsbehov gör att det ofta fattas utrymme. Framöver ser vi ut att behöva "förädla" vissa utrymmen så att de kan användas för undervisning.
Visst ler en och annan när de hör hur små vi är, men vi är generösa och låter dem hållas. Vi gläds över det vi har och vill inte byta med någon. :-)
Av Jan Nilsson, torsdag 22 mars 2012 klockan 20:40,
00
Idag har det varit en Vännäsdag med barn- och utbildningsnämnden. Det uppdraget är ett av dem jag behållit och försökt uppehålla under min period i Bjurholm. Dels pga att jag känner att jag kanske kan bidra en smula och för att Vännäs Tomas Åström är en klippa i skolchefsbranschen. Det finns helt enkelt en del "samordningsvinster" att göra som politiker i ena kommunen och tjänsteman i den andra.
Men det finns också faror. Förr såg jag inte några direkta problem med att arbeta inom samma område som nämnden om det bara var olika kommuner, men det finns saker man måste passa sig för. Även om man inte är chef.
Idag handlade det bl.a. om budget och tilläggsbudget, om trångboddhet på Vegaskolan, om glädjande ökning av antalet barn och de konsekvenser det har med sig. Det blev också debatt kring öppettiderna på förskolorna och om tågpendlingen kräver test med tidigare öppning. Nämnden vill vänta med beslut i den frågan tills perrongen i Vännäsby kommit på plats i höst. Enligt en enkät är intresset för tågpendling drygt dubbelt så stor i Vännäsby som i Vännäs, om man tar hänsyn till invånarantalet.
För övrigt har dagen visat att det kan ha följder att jobba tre riktigt långa dagar i sträck. Hjärnan kan ha gått ner i viloläge i slutet av en sån period och då ska man passa sig riktigt noga och tänka över det man gör. :-)
Av Jan Nilsson, tisdag 13 mars 2012 klockan 20:18,
00
...
Det finns stunder då man undrar varför man utsätter sig för att vara skolledare, men också sådana då man verkligen kommer ihåg varför. Ibland är det världens bästa jobb.
Det kan vara så olika saker som gör skillnaden, stora eller små. Kanske det där mötet som andas utveckling, "bramående" eller nya krafter för någon yngre eller äldre som haft det tungt. Kollegan som hittar en förenklande förbättring eller bara gör ett jobb så mycket snabbare och bättre än man skulle ha gjort det själv. En arbetsgrupp som både hittar utvecklingsområden och får igång utvecklingen. Ibland bara det där avkopplande, smittsamma skrattet med medarbetarna eller kanske en överraskande god måluppfyllelse. Inte minst en klass eller några elever som tar vara på sina möjligheter och börjar jobba så mycket bättre än förr kan få en att må riktigt bra.
Igår var det gott om möten och just innan den korta lunchen satt jag och svarade på mail allt vad jag hann. Jag hörde dörren ut till C-hallen slitas upp, snabba fötter, intensiv knackning och öppnad dörr. Allt ungefär samtidigt. Några ivriga killar i högstadiet med musik som elevens val stod inför hotet om inställd lektion. Läraren var sjuk och det fanns ingen vikarie att skaka fram. Nu tyckte de att jag kunde "spontanta" lektionen.
Det var ett sånt där tillfälle då skolan känns som en väldigt rolig plats att vistas på. Jag tackade för förtroendet, men tvingades att tacka nej den här gången.
Av Jan Nilsson, tisdag 06 mars 2012 klockan 22:40,
00
...
Har tittat igenom bilder från fornstora dagar ikväll. Bilder jag inte sett från resan till Indien för två år sedan och från Mariaskolans bussresor till Europa. Vi mjukade upp med en bastu, som sig bör när man besöker en en österbottning. Han försökte inte alls elda ut mig, det gick mycket civiliserat till.
Stora och små händelser, stora och små ställen och elever med ömsom pigga och ömsom trötta ögon. Elever som lagade mat, städade och sov. Lärande och växande. Elever man undrar hur det går för, vad de gör och hur de har det.
Vackra städer, sorgliga koncentrationsläger, kollegor, gemytliga bussbilder, Helsingfors, Tallinn, Budapest, Wien, Berlin, Bryssel, Amsterdam, Östersjö- och Nordsjöstränder och havet av kors i Verdun. Glad Jan och bister Jan.
Av Jan Nilsson, tisdag 07 februari 2012 klockan 06:39,
00
...
Fast det inte alls gällde rektorerna fick ett par av oss bli riktigt glada igår. Det var en förälder som uttryckte sin stora glädje och uppskattning över sitt barns framsteg och lärare på ett av Castorskolans webbverktyg.
Vi blev glada för arbetet som låg bakom berömmet och för att det uttrycktes. Hårt arbetande lärare är också verkligen värda att få höra ord av uppskattning ibland. Det är inte alltid de får det fast resultatet av arbetet är bra.
Nu är det utbildningsdag igen. Den nya skollagen ska fortsätta att gås igenom ur ett småkommunsperspektiv, vilket kan behövas. Några bedömare säger att lagen passar bäst för de femton största kommunerna i landet och att regelverket kring lärarbehörigheterna borde fungera riktigt bra om man är en stad på ca 90 000 invånare och däröver.
En del av oss har ju som bekant en en bit kvar dit och kan trots ett bra utgångsläge känna en viss oro för hur vi ska få ihop fulla och attraktiva tjänster när vi 2015 tillämpar behörighetsreglerna fullt ut.
Av Jan Nilsson, lördag 04 februari 2012 klockan 13:06,
00
...
I morse mobilresonerade jag fram ett kommentarsvar om reklam i skolan till signaturen lf. Ett svar som blev så långt att jag sätter in det som en bloggtext:
Jo, jag jobbar i skolan, i alla fall några månader till. Sen får vi se. Jag jobbar i Sveriges minsta kommun Bjurholm där vi har en enda skola. Det blir en del information från oss, men reklamen lyser med sin frånvaro.
Jag har också jobbat på icke vinstdrivande friskolor som fått göra reklam för sig, men även där har mycket handlat om information.
Den gymnasieskola som förra året satsade mest på reklam enligt en artikel jag läste satsade en dryg hundralapp i månaden per elev. Det är en hel del, men man vet ju inte om det är mer av en punktinsats eller något löpande.
När det är som det ska tror jag att skolans eldsjälar drivs av en lust att göra skillnad i enskilda elevers liv, alldeles oavsett deras grundförutsättningar, men också av att föra hela skolan framåt. Många mäter hur det går, t.ex. lärarfacken.
Själv tror jag att Göran Perssons kommunalisering av skolan var ett misstag som kan komma att bidra till allt större skillnader mellan växande och krympande kommuner framöver, om inte staten följer och korrigerar utvecklingen.
Jag hade gärna sett en fortsatt statlig finansiering av skolan kombinerat med ett friskolesystem med möjligheter till pedagogiska bidrag från olika håll, men nu får vi nog gå vidare därifrån vi står.
Det allmänna resultatet i svensk skola jämfört med omvärlden har i alla fall sjunkit under längre tid än det funnits reklam i Sverige. Den är näppeligen huvudproblemet.
Den alltför vanliga "upprorskulturen" som tar bort så mycket tid och arbetsro är däremot ett av hindren för våra ungas och Sveriges morgondag. Det mer lyckosamma Finland tycks ha mindre av planer, policys, utvärdering och tumskruvar på lärarna. Men man har generellt en helt annan arbetsro och man kan lägga mycket mer tid, lust, ambition och inspiration på huvudsaken - Undervisningen.
Det är meningen att Västerbottens skolchefer via Region Västerbotten ska få göra en "skuggning" av Österbottniska skolchefer framöver. Jag är nyfiken på saken och hoppas att hinna få vara med och pejla skillnaderna mellan broderfolkens skolor och resultat.
Av Jan Nilsson, torsdag 26 januari 2012 klockan 06:39,
00
Det är cirkus 2500 mattelärare samlade i Umeå under torsdag och fredag för att inspireras och lära sig mer. Den stora matematikbiennalen hålls för första gången i Umeå och besökarna kommer från hela Sverige och nästan halva världen. Det sista är i alla fall sant vad gäller föreläsarna, lärarna är nog svenska.
Det här evenemanget har hållits vartannat år sedan 1980, på slutet med en "matematikbienette" på de ojämna mellanåren. När man lyckats samla dryga 3000 deltagare i storstäderna med deras stora lärargrupper på lokalbussavstånd är det inte lika imponerande som när Umeå nu samlar 2500. De flesta har långt hit.
Antalet märks i Umeå. Hotellrummen är slut och man bussar besökare till både Vännäs och Övik.
Jag hade inte möjlighet att vara med under de "skarpa" dagarna, men däremot på invigningen igår. Det blev inte bara tal av Marie-Louise Rönnmark och Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet (på den suddiga och mörka bilden). Jag fick ett intressant samtal med en föreläsande forskarna från sydligaste Sverige som sysslar med små barns matteinlärning. Att han hade en fru som arbetade som lärare gjorde samtalet ännu mer intressant då han också gjorde en hel del nedslag i dagens praktiska vardagsverklighet. Det blev också samtal med företrädare för Skolverket och kärntrupperna från RUC som sliter med att hålla hela arrangemanget rullande.
Det blev också lite skolchefsprat kring kommunaliseringens påverkan på skolans villkor och hur svensk skola i stad och på landsbygd ska kunna locka till sig de lärare eleverna behöver. Det var förresten meningen att skolcheferna i Västerbotten skulle göra ett studiebesök i Finland i maj, men det skjuts på framtiden. Med tanke på de skillnader som tycks finnas mellan finsk och svensk skolas resultat är det flera av oss som ser fram emot den resan.
Under de här två dagarna kommer mattelärarna från Bjurholm att vara med på olika föreläsningar man valt. Hoppas att det blir inspirerande. Nu satsas det en hel del på matematiken och det behövs verkligen. Man ska ändå inte glömma att en stor del av matteproblemen beror på att elever av olika anledningar har svårt med läsförståelsen.
Vi ska satsa på matten och aldrig sluta satsa på elevernas läsinlärning och läsfärdighet.
Invigningen av biennalen i all ära. Min höjdpunkt blev ändå promenaden tillbaka till bilen. På halva vägen mötte jag en tidigare elev som jag haft mycket att göra med under grundskoleåren. Märkligt var att jag just innan mötet gick och tänkte på ett syskon till den här eleven, en som nu går lärarutbildningen. Det blev en längre pratstund, många minnen och mycket glädje.
Det är mycket glädje kring skolan och eleverna, det ska man inte glömma bort för möda och bekymmer.
Av Jan Nilsson, fredag 20 januari 2012 klockan 20:45,
00
...
Två kursdagar ganska tätt inpå två semesterveckor, det har man inte ostraffat. Segt har det varit att jobba ner mail- och ärendehögen idag och på måndag kommer nämndssammanträde och andra trevligheter som krävde förberedelse. Arbetsdagen blev för lång, liksom ogjortlistan.
Ikväll ska jag titta igenom ett par pärmar jag fått låna av en av mina medarbetare. En kusin till pappa Tore samlade tidningsurklipp och två pärmar innehöll artiklar om honom. På bilderna ser jag honom i min barndoms och ungdoms upplaga och jag hör honom i vissa citat. Några sådana ska jag återge, bl.a. ett som visar att han nog inte var enklast att ha i riksdagen. :-) Det var väldigt roligt att få ta del av de gulnade bladen.
Idag har jag också fått glädja mig åt elever som har mognat väldigt mycket på kort tid. Det nästan syns hur de växer medan man pratar med dem. Om ett drygt halvår är det meningen att de ska börja nya skolor och faser i sin utveckling. Måtte de orka ta vara på undervisningen hela vägen fram så de både kommer in i och ut ur gymnasiet. I tid och allihop.
Av Jan Nilsson, torsdag 15 december 2011 klockan 19:17,
00
...
1998 försvann ordet daghem, eller "dagis", för att ersättas med förskola. Förskolan fick en egen läroplan och namnändringen var en markering av en tanke.Dagisfröknar blev förskollärare. Utbildningen till lärare och förskollärare har varit lika lång ett bra tag och lönerna är ofta likvärdiga.
Men ordet dagis verkar vara mer än svårutrotligt. Det dyker upp där och när man minst väntar det. Inte minst i media.
Man kan förstås tycka att dagis är ett fint och nostalgiladdat gammalt ord, men enligt de dokument som stat och kommun tillhandahåller till styrning av omsorg och utbildning finns helt enkelt inga dagis. Det borde i alla fall vi som är politiker lära oss.
Av Jan Nilsson, onsdag 14 december 2011 klockan 23:59,
00
...
Imorgon torsdag är det barn- och utbildningsnämnd och jag blir Vännäsbo igen, även på dagtid. För en vardag i alla fall.
Det är en och annan sak att lägga pannan i djupa veck inför, men inte den allra fylligaste dagordningen. Det vore kanske bättre att vara på jobbet och beta av saker, men jag försöker att ha kvar en del av mina förtroendeuppdrag också under min tjänstemannatid i Bjurholm.
Ikväll blev det kvällsjobb med mina två kompetenta rektorskollegor. Det är otroligt vad som kan hinnas på några timmar då det är stilla och tyst i huset för övrigt. Då ingen telefon ringer, inga konflikter uppstår och då det inte rasslar så mycket i mailboxen.
Av Jan Nilsson, tisdag 06 december 2011 klockan 22:59,
00
...
Det gick inget vidare att läsa Skolverkets allmänna råd om nyanlända elever på träningscykeln. Jag kom två sidor, sen var det bara att ge upp. Ljuset var lite för dåligt och konkurrensen från Aktuellt var för svår. Man ska nog inrikta sig på att träna när man tränar.
På tal om nyanlända så är det roligt att det ramlar in både stora och små elever på Castorskolan. Både från när och fjärran. Statistiken säger ju att antalet skulle kunna vara stabilt alla sex år man kan överblicka, men ännu roligare är det förstås när elever kommer till. När unga sen överraskar både sig och andra med sina framsteg är det riktigt, riktigt roligt.
För övrigt har jag varit grymt huslig ikväll. Har klättrat runt och hängt upp julgardiner. Agneta har hotat att komma med en avslöjande kommentar om jag så mycket som försöker skryta med denna sällsynthet, men jag gör ändå ett försök.
Av Jan Nilsson, tisdag 22 november 2011 klockan 17:44,
00
...
Att en vardag ha hunnit både laga mat och äta den redan vid femsnåret, det hör inte till vanligheterna.
Det beror på att jag idag bytte sida, från tjänsteman till politiker. Det var barn- och utbildningsnämnd i Vännäs och vi nyttjade inte dagen till riktigt sista minuten.
Det fanns flera intressanta ärenden och beslut som innebär förbättringar på flera områden, men få divergerande meningar.
Efter maten såg jag fram emot en lugn kväll med hyfsat tidig träning, men då hade jag inte tagit in min lagvigda i beräkningen. Eftersom jag är herre i mitt eget hus har jag beslutat att göra som hon säger och hänga med på hälsoföreläsning kl 1830. Det hade jag inte hunnit en vanlig dag, inte en matlagardag i alla fall.
Av Jan Nilsson, torsdag 17 november 2011 klockan 23:40,
00
...
I går ringde en lite stressad dam med ansvar för att skrapa fram ersättare till regionfullmäktige. Jag hade tittat på dagordningen och särskilt en av de bifogade handlingarna, men inte mer.
Hon sa att jag var hennes sista möjlighet och undrade om jag kunde ersätta Johan Söderling i dagens fullmäktige. Jag bad om 30 minuters respit, men meddelade sedan att jag inte kunde. Dagen var för full med saker, både på kommunhuset och Castorskolan.
Dels var det genomgång av rekryteringen till verksamhetschef i Bjurholm, det var kommunens ledningsgrupp där jag hade några ärenden jag ville ha svar på och en hel del ogjorda uppgifter för övrigt. Inte minst var det Kenyabilderna som skulle visas för Barbros 6:or nu när de läst färdigt Afrika. Det blev nej till regionfullmäktige.
Om några tycker att jag prioriterade fel så kan jag i alla fall säga att jag drog en lans för samhällsengagemanget i sexan. Det var ganska lätt utifrån bilderna från skolan i Mombasa där en stor grupp elever hade "parlamentsdebatt" kring den veckans kontroversiella påstående, "Landsbygdsliv är bättre än stadsliv". Man skolade sig för att kunna argumentera och ta samhällsansvar under ordnade former. En hel del gick just i sexan.
Jag ställde den retoriska frågan om det kanske satt någon framtida Bjurholmspolitiker, något kommunalråd, någon riksdagsledamot eller statsminister i klassen och några tjejer och killar sträckte leende på sig.
Om dagens föräldrar och vuxna vill ha några som tar hand om dem och samhället i framtiden bör man nog uppmuntra sina barn att bry sig och ta ansvar för det gemensamma också. Det kommer inte att hålla att bara slentriangnälla på "politikerna" samtidigt som man menar och tror att allt ska fungera även i morgon. Liksom av sig själv.
Slentriangnället har för övrigt inte med sig något gott någonstans.
Av Jan Nilsson, onsdag 16 november 2011 klockan 21:56,
00
...
Sexorna på Castorskolan har läst om Afrika på slutet. Deras lärare fick höra att jag besökte en skola i Kenya i maj och har bett mig visa bilder och berätta i morgon.
Ikväll har jag gått igenom en del bloggar och bilder. Många minnen, tankar och känslor har kommit farande. Även det riktigt skrämmande som jag aldrig bloggade om eller visade, varken här eller i Norra Västerbotten. Tänkte visa de bilderna för eleverna i morgon.
Fler skolor borde få ha en systerskola i ett "utvecklingsland", både elever och lärare kan vidga perspektiven högst väsentligt på det sättet.
Man kan hoppas att glädjen, stoltheten och kunskapshungern jag mötte på fattigskolan i Mombasa också smittar av sig till eleverna på Bruks- och Björkskolan i Skellefteå som på olika sätt jobbar för att hjälpa eleverna på sin systerskola. I ämnen som engelska och matte låg eleverna på skolan vi besökte betydligt längre fram än motsvarande årskurser i Sverige. Trots att bara ungefär varannan hade råd att ha en bok, de som hade råd lät en annan titta i sin.
Hoppas att inställningen till skola och undervisning blir lite smittsam på Castorskolan också. Samtidigt som man tycker det är lite roligt att en resurssvag skola i ett av Mombasas fattigare områden "kör om" oss så är det ju lite skrämmande också. Med de ekonomiska, tekniska och personella resurser som vi lägger på skolan borde vi ligga ett litet snäpp före, inte så litet heller.
Samhälls-och demokratiengagemanget är jag också lite "avis" på. Eleverna på Bethania Academy i Mombasas utkant är långt på väg rustade att gå in i både "kommunfullmäktige" och "riksdag" när de går ut åttan. Då har de utan direkt vuxenmedverkan och i storgrupp övat parlamentsdebatt med skarpa debatt- och etikettsregler varje måndag i flera år.
Av Jan Nilsson, lördag 12 november 2011 klockan 13:02,
00
...
Det blev långhandling på ICA i Vännäs igår afton. Inte storhandling, det skötte Agneta om lite senare, men just långhandling.
Det var en massa människor på affären och jag hann språka med bekanta, företrädare från de flesta av partierna i Vännäs KF samt ett antal tjänstemän. När man inte är på hemmaplan så ofta som förr finns ett visst uppdämt behov av att höra hur landet ligger.
Ett av de roligaste samtalen var med ett par pensionärer som ingår i (kanske t.o.m. organiserar?) gruppen som hjälper ensamkommande och andra invandrarelever på LIljaskolan med läxan. Minns jag rätt är man nästan 20 personer, många lärare, som hjälper eleverna med studierna några kvällar i veckan. Fantastiskt bra!
"Extern" läxhjälp kan vara till väldig nytta också under grundskoletiden. Det kan finnas många anledningar till att det kan bli skralt med hjälpen hemma. Föräldrar kan tycka att deras kunskaper är för grunda, modersmålet är ett annat, man jobbar sent eller i skift eller orken kan tryta av många andra förståeliga anledningar. Kanske är det pubertetens ofta konfliktfylda tid som gör det svårt med samarbetet hemma.
Frivillig läxhjälp skulle kunna vara nyttig på flera sätt, både för givarna och mottagarna. Den kan organiseras på flera olika vis under någon fast hand. Nya ideella initiativ som det här i Vännäs, eller kanske av etablerade föreningar och organisationer? Kanske finns det föreningar som har insatsvilliga medlemmar, t.ex. pensionerade lärare, som skulle vilja göra en insats en eller ett par kvällar i veckan? Kanske kan läxhjälpen sponsras med lite fika från något håll?
För några barn och unga, kanske med svårigheter som ingen utomstående vet om, skulle ett sådant initiativ kunna betyda oerhört mycket för hela livet.
Av Jan Nilsson, lördag 12 november 2011 klockan 11:00,
00
...
Jag vaknade strax efter att vi skulle ha varit på pass i morgondimman och det kändes riktigt skönt att vara där jag var. Sällan har sängen varit så behaglig. Jag kollade klockan, vände på mig och slumrade bort.
Faktum är att jakten hade blivit avblåst igår. Jag lämnade inget pass tomt så min sovmorgon var inte alls oansvarig. Bara skön.
Två dagars inhämtande av koncentrerad och kvalificerad information tar sitt, man blir rätt mör. Jag tänker gå igenom anteckningarna från "Rektor och lagen" idag, mellan varven av annat, för att få upp så mycket som möjligt på "minnespiggarna".
Rektorsutbildarna och de centrala tänkarna säger ibland att ca 20 % av rektorernas arbetstid ska utgöras av påfyllning, läsning och reflektion. Jag har aldrig mött en svensk skolledare som kunnat ha det så. Uppdraget är för komplext och många vardagliga chefsuppgifter är för påträngande för att man ska kunna ägna sådan tid till laddning för förbättringsarbete och inspiration.
Nu har det lagts på ytterligare administrativa och juridiska krav. Ska det leda till verklig förbättring måste det finnas bra stöd för rektorerna. Samhället och skolans alla kategorier har inte råd att vara utan ledarna (och lärarna) som kan, hinner och orkar inspirera.
Av Jan Nilsson, onsdag 09 november 2011 klockan 23:20,
00
...
Det blev en lång dag idag.
Lite för att det är utbildning de två dagarna som är kvar av veckan och jag ville få bort en hel del innan dess. Den andra orsaken var kvällens föräldramöte, det sista för min del i höst. En av terminens tråkigaste erfarenheter har haft det goda med sig att jag nu fått träffa föräldrarna i alla klasser i Bjurholm.
En del av föräldrarna verkar nästan lite förvånade inför den sista tidens vittnesbörd om goda elevresultat på skolan. Sådant går ju upp och ner, särskilt på en mindre skola, men är glädjande ändå. I dag fanns ytterligare ett sådant i Västerbottens Folkblad. Artikeln var inte positiv rent allmänt, den handlade om sjunkande resultat i länet, men förra läsårets avgångselever på Castor hade i alla fall största andelen godkända betyg av de kommuner man fått med i tabellen. (Här är artikeln, tyvärr utan tabell) VF hade olyckligtvis glömt Vännäs, hur man nu kan göra en sån sak. ;-)
Idag har jag också varit vikarie då det inte gick att uppbringa någon till en av högstadieklassernas svenskalektioner. Det är alltid roligt att få komma in i klasserna, inte minst i högstadiet. Denna dynamiska brytningstid där behovet av vuxenkontakt är lika stort som den skenbara strävan att undvika den. Lektionen blev kanske lite eljest, hoppas att eleverna får nytta av den. Någon kvardröjande aha-upplevelse hoppas jag att det blev.
I morgon blir det "Rektor och lagen", en nationell konferens i Umeå om skolledarskap, juridik och myndighetsutövning. Jönköpings kommun (!), Karlstads och Umeå universitet samverkar under ledning av Rektorsutbildningen på Centrum för skolledarutveckling. Föreläsarna tjänar normalt sitt levebröd på Skolverket, Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet.
Av Jan Nilsson, söndag 06 november 2011 klockan 22:11,
00
...
Har kommit hem till Vännäsby igen och har ögnat igenom nyheterna. Det är knepigt för lärarutbildningarna att få sökande skrivs det, än en gång.
Att allt färre vill bli lärare och att de förstahandssökande är riktigt få, det säger någonting som vi bör försöka snappa upp. Det är ett mångfacetterat problem som bara måste lösas om Sverige ska stanna kvar ungefär där vi är vana att hålla till på den internationella stegen.
Skolan kanske inte kan förstatligas igen, det skulle knappast bota så många av orsakerna till bristande sökintresse heller. Jag tror ändå att staten måste finnas med i insatsen för att få till en rimlighet för lärarna i jämförelse med andra och en likvärdighet mellan kommunerna.
Man rankar utifrån ett föräldraperspektiv på områdena Måluppfyllelse, Pedagogisk personal, Övriga hälso- och studiefrämjande resurser samt Fritidshemmen.
Det är intressant att på Föräldraalliansens 15-i-topp-lista är en majoritet Norrlandskommuner. Det gynnar förstås även våra storstadsområden eftersom vi exporterar lite för många utbildade ungdomar dit. ;-)
Av Jan Nilsson, torsdag 27 oktober 2011 klockan 06:32,
00
...
Den här veckan har jag delat mellan Bjurholm, Vännäs och Umeå.
Barn- och utbildningsnämnden i Vännäs har haft kvalitetsdagar som jag tagit tjänstledigt för att vara med på. Bra förberedda dagar med centralt innehåll utifrån nya skollagen. Därifrån kom man laddad och upplyft, trots intensivt arbete och nya insikter om hur mycket nytt som landar på rektor. Det blev mycket gjort, mycket beroende på fantastiskt fint samarbete och hög trivselfaktor. Det är svårt stt överskatta betydelsen av att en grupp fungerar bra ihop. Högt i tak, generöst, prestigelöst och effektivt.
Idag på eftermiddagen är det KS-dag i Umeå och ny tjänstledighet. Kommunstyrelsefolk och tjänstemän från Umeåregionen träffas. Jag hoppas på en liknande effekt.
Långsiktigt kan liknande dagar ha mycket gott med sig. Kortsiktigt hopas det vanliga arbetet och jobbmailen i högar. Det är baksidan när man "fyller på". För närvarande finns egentligen inte tid att blogga alls, men jag tänker återkomma.
Av Jan Nilsson, måndag 24 oktober 2011 klockan 00:45,
00
...
Idag har jag varit på besök i min barndoms skola som nu vikarierar som bönhus. Förutom många andra fick jag träffa en av min barndoms lärare. Hon som var vikarie under en del av terminen jag gick i skolan vid älven i Agnäs. Hon sa jag var väldigt snäll, men jag misstänker att det beror på att hon själv är väldigt, väldigt snäll. Alternativt glömsk. ;-)
Nio elever var vi, sju i ettan, en i tvåan och en i trean. En av klasskamraterna i ettan, som förresten döptes i samma vatten som jag, har jag fått som medarbetare på Castorskolan i höst. Vi var fyra Agnäsbarn som döptes samtidigt hösten 1959 när mycket i världen såg annorlunda ut.
Några meter från skolans ena hörn flyter Öreälven och ett par hundra meter nedanför ligger byns lilla kraftverk. Det kanske fanns ett staket mot älven på den tiden, jag minns inte riktigt. Säkerhetstänket hörde i alla fall till det som var annorlunda 1959. Att någon alls överlevde kan tyckas märkligt idag.
Vi som tillbringade barndomen bilfärder liggandes på hyllan vid bakfönstret eller ståendes på kardantunneln mellan stolarna minns att det var eljest på sextitalet.
Det gyllene året 1959 var Volvo Amazon annars först i världen med trepunktsbälte som standard och ansågs då som en av världens säkraste bilar. 1969 blev det lag på att trepunktsbälte skulle finnas i framsätet på svensksålda bilar. 1975 blev man tvungen att använda det, från 1986 även i baksätet.
En viss utveckling har man varit med om när man tänker efter.
Av Jan Nilsson, fredag 21 oktober 2011 klockan 20:29,
00
...
En av de mer intensiva arbetsveckorna har nått sitt slut. Upplevelserna som färgat den har inte bara legat på arbetstid. Hoppas slippa uppleva något liknande på ett bra tag. Alla veckor kan ju bli den sista, men den här hade definitivt kunnat bli det.
Har bjudit frun på en god middag och vi har hunnit dela med oss av mycket som inte är sekretsskyddat. Det finns flera fördelar med att inte jobba på samma ställe, som vi gjorde under ganska många år.
Veckans sista dag har till stor del präglats av möten med högstadieelever. Inte klassvis, mer parvis. Några väldigt olika och intressanta människor vars utveckling man skulle vilja följa. Det är något speciellt med den här åldern. Hade jag varit ung hade jag kunnat tänka mig att bli högstadielärare. I svenska och samhällskunskap, eller också bara i SO-ämnen.
Jag skulle fröjdas åt att få utmana, motivera och ruska om dem en liten smula. Locka dem att ta till sig kunskap, öppna upp ett och annat perspektiv, stimulera nyfikenhet, förväntningar, initiativkraft och ansvarskänsla. Och motionera humorn med dem då och då.
När det är dom bäst med högstadieelever är det riktigt, riktigt bra.
Av Jan Nilsson, torsdag 20 oktober 2011 klockan 20:55,
00
...
Har just haft telefonsamtal med några föräldrar.
En del av det sista samtalet hade jag velat spela in och sen låta lärarna lyssna. Det var en mamma som talade om den aktuella skolans förutsättningar. Bland annat sa hon: - "Det finns ju så många bra lärare!"
Det är sällan någon lek att vara lärare idag. Jag tror många bra lärare skulle bli uppmuntrade och ännu bättre om de ibland fick höra några uppskattande ord. Där skiljer vi oss nog inte så mycket, barn, unga och vuxna.
Av Jan Nilsson, onsdag 19 oktober 2011 klockan 00:41,
00
...
Årets kommunstyrelsedagar i Vännäs fick jag tyvärr avstå ifrån. Av de muntliga rapporterna att döma har jag missat något. Att ekonomin går åt fel håll och prognoserna pekar på ett underskott på fyra miljoner istället för det väntade överskottet på sex, tio miljoners diff, är ett sorgligt kapitel. Men att det lyfts fram, tas på allvar och bearbetas brett är positivt.
Igår förstod jag det så att man hade grupparbeten med målet att värka fram förslag på hur man ska komma tillrätta med ekonomin och hitta besparingarna som gör att vi också kan satsa på vissa saker. Enligt vad jag hört var det mycket konstruktiva och prestiglösa samtal utan "poängräkning" i vissa grupper. Där hade jag velat vara med, men man kan inte vara överallt.
Jag gillar omväxling och spänning i tillvaron, men på slutet och sista dygnet har det nästan handlat om "överspänning". Dagen blev inte som tänkt, men det blev i alla fall en tur till Bjurholm på tisdagkvällen. Morgondagen får också delas mellan Umeå och Bjurholm. Inte optimalt, men nödvändigt.
Mitt i allt som sker har jag drabbats av en sorts fördold välsignelse. Webbmailen fungerar varken hemma eller borta, bara på kontoret! Gjorde den det skulle det bli betydligt mer hemarbete, så jag vet inte om jag ska be om hjälp med problemet.
Tanken är att locka toppstudenter från olika områden att undervisa några år är absolut värd att prova. Men det räcker inte med goda ämneskunskaper hos dem man vill värva. Det behövs didaktisk lust och begåvning och en drift att vilja göra skillnad också.
Av Jan Nilsson, onsdag 12 oktober 2011 klockan 20:50,
00
...
Det är väldigt roligt när man får ta en elev lite avsides och berömma för det man hör om honom eller henne från lärarhåll. När någon inspirerats att börja jobba med det som varit svårast, det som kanske hotat framtiden både vad gäller gymnasievalet och det som kommer efter. Man ska ju inte bara in på gymnasiet, helst på favoritprogrammet, man ska ut därifrån på ett vettigt sätt också.
I veckan har jag fått två fina upplevelser med elever som lyft blicken från de korta ögonblickens "kompisbekräftelse" till ett mer moget och framtidsinriktat synsätt. Oj, så roligt sånt är.
Nu är det sällan bara den peppande och berömmande typen av samtal i mitt jobb, långt därifrån. De samtalen ingår egentligen inte i skolledaruppdraget, tyvärr. När det gäller elever ser jag några samtal framför mig där motivationen inte riktigt infunnit sig, eller det som krävs ännu känns för övermäktigt eller urbota trist. Jag tänker ta mig tid till dem, någonstans ifrån.
Av Jan Nilsson, tisdag 11 oktober 2011 klockan 22:58,
00
...
Några av er har läst i tidningarna om Lärarförbundets ranking av kommuner - "Sveriges Bästa Skolkommun". Där finns några siffror som gör mig riktigt glad.
Bjurholm är femma i konungariket Sverige vad gäller meritvärdet enligt SALSA. Det betyder att om man räknar utifrån föräldrarnas bildningsnivå och andelen utlandsfödda m.fl. kriterier så har Castorskolan i Bjurholm det femte högsta betygsvärdet i landet. När det gäller andelen godkända elever ligger vi på delad förstaplats både vad gäller faktiska tal och enligt SALSA. Bjurholm ligger tvåa i Sverige vad gäller lärartäthet, vilket i regel påverkar resultatet.
Jag kan inte riktigt förstå vissa andra placeringar, t.ex. när det gäller "Friska lärare" och "Utbildade lärare", där undrar jag verkligen om man fått rätt underlag. Vi har både goda hälsotal och för en liten kommun på gränsen till inlandet en ovanligt gynnsam situation vad gäller behöriga lärare. Jag har också svårt att ta till mig den låga placeringen vad gäller "Andel barn i förskolan", där låg vi nästan lägst i riket. Hur den siffran ska vägas in i hur bra skolkommun man är kan också diskuteras.
De här sista sakerna bidrog nog starkt till att kommunen totalt inte kom högre än plats 170, vilket ändå är bra med tanke på antalet arbetande och skattekraften. De extremt goda meritvärdena känns ändå väldigt viktiga och jag vill tacka alla medarbetare, föräldrar (och företrädare) som bidragit till att eleverna gjort ett så bra jobb.
Inte minst ni föräldrar har en oerhörd betydelse. Kan ni stödja och uppmuntra era barn och förmedla en positiv hållning till skola och utbildning och hjälpa dem att ta vara på den möjlighet som skolan är, då har ni gett dem en enorm gåva och framtidsmöjlighet.
I våras var jag en dryg vecka på en skola i ett fattigt område utanför Mombasa där det var riktigt uselt med resurser på alla plan. Däremot var det fantastiskt att se elevernas glöd och hur de tog vara på möjligheten att få en utbildning. De två sista klasserna, sjuan och åttan, gick t.o.m. mangrannt till skolan på lördagarna, fast man inte måste. Liksom de brinnande lärarna. Resultaten var bedövande bra. I jämförbara ämnen och årskurser faktiskt bättre än jag upplevt i någon svensk skola. Trots att man fick dela på böckerna.
Min hemkommun Vännäs, där jag också har ett ansvar i barn- och utildningsnämnden, ligger på plats 69 i LF:s ranking. Ett betydligt bättre genomsnittligt resultat, men mer jämna placeringar.
Lycka till, båda mina favoritkommuner och alla elever!
Av Jan Nilsson, måndag 10 oktober 2011 klockan 19:59,
00
...
Idag har det varit en politisk dag, men ändå inte. Det har varit KUN, Kultur- och utbildningsnämnd, i Bjurholm. Innimellan har det för mig varit möte med kommunens ledningsgrupp som består av kommunchefen och en handfull av tjänstemän.
Av dessa har jag redan lärt mycket, bl.a. annat om "kommunal idealitet", om arbetsinsatser som liknar dem man gör när man är sin egen. Jag tror en och annan som odlar fördommar om den kommunala sfären skulle bli förvånade om man fick följa vissa tjänstemän en dag.
Det är en ny erfarenhet att sitta inför sina förtroendevalda uppdragsgivare som ansvarig chef för en verksamhet. Jag är van att sitta på andra sidan bordet och saknar tidigare erfarenhet av att jobba kommunalt. Efter bara 40-50 arbetsdagar på ett nytt och omfattande jobb - under arbetsplatsens händelserikaste årstid - är det också mycket man kan lite om.
Uppgifterna och utmaningarna är många i en liten kommun. Vissa saker i verksamheten går alldeles väldigt bra. Som Salsavärden (återkommer om det) och annat visar görs mycket fantastiskt arbete av lärare och elever på Castorskolan, andra saker kräver sina tankar. Efter en höst med mycket "detaljpet" och saker på volley måste det tas tid till mer långsiktigt tänkande. Vissa områden kräver rektorsdagar utan många överraskningar, avbrott och andra normalt förekommande skolhändelser.
Sen är det det där med att komma ner till heltid...
Av Jan Nilsson, tisdag 04 oktober 2011 klockan 00:45,
00
...det är inte så lätt att säga.
Ikväll har jag ägnat mig åt något som de flesta aldrig skulle komma på tanken att göra. Det var jobbrelaterat, oavlönat och tog rätt många timmar med alla kruxigheter. Har ganska nyligt kommit hem. Det blev en del mil också.
Å andra sidan har jag själv den största nyttan av det hela och jag ser riktigt fram emot att få dra nytta av kvällens och nattens möda. :-)
Av Jan Nilsson, måndag 03 oktober 2011 klockan 19:32,
00
...
Ikväll efter "stängningsdags" satt jag och en medrektor och grubblade över en av dessa enkäter som skolan ofta servar omvärlden med. Det är i regel försvarbara och vettiga saker, om man betraktar dem en och en, men sedda i klump kan man nästan bli allergisk.
Min företrädare gissade att Castorskolan i Bjurholm får relativt mycket av varan därför att man ofta vill ha med största och minsta kommunen i en undersökning.
Det må vara universitet Si och universitet Så, kulturella institutioner eller de som arbetar för barnens väl och ve - jag har varit med om dagar då enkäter och undersökningar tagit 10 % av arbetstiden och det är inte ok. Ibland kan det handla om studenter eller forskare på någon sorts nivå som ringer och låter som det vore självklart att man ska använda den arbetstid som sällan räcker att ge dem ett underlag att jobba med.
Ja, ibland går det bra, men andra gånger inte. Den som ringer eller mailar om en enkät i morgon bör be snällt och jag är inte säker att det hjälper.
Av Jan Nilsson, fredag 30 september 2011 klockan 15:35,
00
...
Har fått nya påminnelser om att det är mycket man inte vet. Det har varit skolchefs- och presidieträff i Lycksele, i mitten av länet ungefär.
Jag har försökt pumpa en och annan skolchef på information jag behöver och tycker jag har lyckats rätt bra. En av dem jag hört mycket positivt om hoppades att jag skulle gå i min företrädares fotspår och ta vara på tillfällena att tala för de små kommunerna. Det gör jag gärna och med lust, men bland de ärrade veteranerna väntar jag nog ett tag. Nilsson har varit ovanligt tyst idag.
Det är marknad i stan och jag har just köpt kaffeost och några ullstrumpor. Jag kommer kanske hem före Vännäs skolchef ändå. Han cyklar nämligen.
Det var intressant att läsa om skolan och den närmast extrema delaktighet som präglade den. Jag tror inte att den kan kopieras och misstänker att någonstans finns en eller några personer som betyder väldigt mycket för det unika konceptet.
Det fanns några rader i artikeln som jag tänkt på de sista dagarna, några ord om lärare som en av rektorerna sa:
”Jag vill ha dem som lär ut av lust, som valt skolan framför andra attraktiva jobb.”
Vilken lärare som helst kan förstås bli nött och trött under olika tider i livet, liksom vi alla, vad vi än gör. En klass som hamnar i en nedåtgående spiral med en eller flera pedagoger kan förstås också påverka en lärare mycket negativt och suga musten ur den bäste.
Men visst rörde rektorn vid något viktigt. Man måste i grunden vilja vara i klassrummet om man ska orka och lyckas som lärare. Gilla interaktionen med eleverna, sporras av olikheter och längta efter att göra skillnad hos alla, inte minst hos den som inte fått de bästa förutsättningarna i livet.
Gör man det måste läraryrket vara ett av de allra bästa yrkena. När man får den där svårdefinierade kontakten med gruppen, när man känner att det händer saker, att det blir aha-upplevelser, att processer och växande tar fart i unga sinnen. Även om jag bara är rektor på tillfälligt besök i en och annan klass måste jag säga att det är oerhört roligt.
På något vis påminner känslan om att köra motorcykel, men fråga mig inte på vilket sätt. :-)
Av Jan Nilsson, torsdag 15 september 2011 klockan 22:22,
00
...
Ikväll mötte jag en färsk lärarstudent i Umeå.
Jag känner henne, men visste inte att hon skulle bli lärare. Till det roliga hörde att hon gick ut Castorskolan för några år sedan. Nu får jag åka till Bjurholm i morgon och glädja lärarna med att de gjort ett så bra jobb att de fostrat och inspirerat en ungdom att bli lärare för kommande generationer.
Själv blir jag så glad och nästan rörd när någon av mina "gamla" elever växlar in på lärarspåret. Där behövs många kloka, trygga, närvarande och duktiga människor som vill vara med och göra skillnad.
Av Jan Nilsson, onsdag 14 september 2011 klockan 23:15,
00
...
Läste just det nedanstående om en elev som läraren tyckte föräldrarna skulle ta ut ur skolan pga hans dumhet. Det skedde också och han undervisades av sin mamma i hemmet.
"Thomas Edison dagdrömde mycket som skolpojke och han satt sällan stilla i skolbänken. Hans lärare sade att han var för oregerlig och dum för att lära sig något överhuvudtaget. Det är idag svårt att föreställa sig att de syftade på den man vars forskning senare resulterade i hundratals uppfinningar, bl.a. glödlampan och bandspelaren."
Några av morgondagens uppfinnare och entreprenörer finns kanske även idag i delar av skolan där vi inte väntar oss att finna dem.
Av Jan Nilsson, måndag 12 september 2011 klockan 22:32,
00
...
Den lärare jag gillar allra bäst har just köpt hela serien "Fem myror.." till sin F-1:a.
Ikväll satt hon och kikade lite och fnissade en smula åt det nästan 40 år gamla populärpedagogiska programmets ordvrängerier. Man måste ju vara vuxen för att få tag i allt, men kan vara liten och få tag i mycket. Sen sa hon något som jag fastnade för, hon ville "bada dem" i bokstäver. De skulle inte kunna undgå att bli intresserade.
Läsningen har tuff konkurrens idag och har ofta ganska få föregångare och försvarsadvokater i vardagen. Läs för och med barn och barnbarn. Bada dem i ord, bokstäver, fantasi och berättelser. Då växer de på så många vis. Det var också Einsteins recept om man ville att barnen skulle lyckas bra.
Av Jan Nilsson, söndag 11 september 2011 klockan 01:06,
00
...
Vid pratstunden med Ingvar Näslund häromdagen blev det också ett negativt besked.
Eftersom jag nu arbetar för Sveriges minsta kommun, och även kommer att blogga om saker som hänger ihop med det, funderade jag på att få ha bloggen både under Vännäs och Bjurholm. Förr var sådant tekniskt möjligt. De som har örnkoll på ettorna och nollorna på VK har nu kollat och man kan tydligen inte fixa det. Det hade annars känts enklare än att hålla igång två bloggar.
Få se hur problemet nu kan lösas på smidigaste vis.
Av Jan Nilsson, onsdag 31 augusti 2011 klockan 13:12,
00
...
Har lunchat efter en förmiddag med information och gruppmöte inom barn- och utbildningsnämnden i Vännäs. Snart går nämndssammanträdet igång.
Det är väl mindre lämpligt att "dubblera" i längden, även för personlig tid och hälsa, men under det närmaste halvårets visstidsanställning i Bjurholm tänker jag prova.
Det är spännande att få följa och jämföra två kommuners verksamheter så nära. Här och där skulle det kunna bli samordningsvinster, t.ex. vid vissa investeringar. Både större och mindre kommuner behöver hitta vägarna till klok samverkan och möjligheten att lära av varandra.
Jag tror även att det finns mycket "kollegialt lärande" att göra bland lärarna. Vi skulle kunna samordna någon kompetensutvecklingsdag per år mellan två eller fler kommuner. Då skulle vi kunna dela på kostnaden för inspirerande föreläsare och/eller ha workshops där lärarna presenterar egna pedagogiska innovationer och verksamheter för varandra.
Av Jan Nilsson, måndag 29 augusti 2011 klockan 22:22,
00
...
Vill inte alltid ha sådana här dagar.
Måndagarna är veckans längsta arbetsdagar och ibland blir de längre ändå. I morgon förmiddag är det kommunstyrelsens au i Vännäs och den här gången tog handlingarna några timmar. Hittills. I morgon efter jobbet blir det några till med barn- och utbildningsnämndens handlingar inför onsdagen. Jo, jag vet, man får skylla sig själv som engagerar sig.
Kvällens träning rök, men när man nu får "sovmorgon" med jobbstart först 0830 tänkte jag försöka mig på morgonträning. Det är annars ingen verksamhet som faller sig riktigt naturlig för min medfödda dygnsrytm.
Man kan fundera lite smått på hur mycket man egentligen bidrar i Bjurholm. Medan jag lyssnade till skolvärldens höjdare och "förståsigpåare" under torsdag och fredag löste mina kollegor och arbetskamrater en mängd knivigheter på Castorskolan. Det var riktigt trevligt att komma tillbaka och ta del av det som hänt.
Av Jan Nilsson, torsdag 25 augusti 2011 klockan 21:17,
00
...
Sitter och gör en sammanfattning av "skoldagen" på Medlefors.
Dagens bästa föreläsning tycker jag var den professor Monica Vinterek höll om elever som lyckas och konkreta pedagogiska insatser som kan ge framgång.
Hon har följt en lågstadieklass under tre år och håller på att sammanställa sina rön kring den. En klass i ett tufft område och med en sammansättning som indikerade svaga resultat, men där resultaten stack ut som förbluffande goda.
Jag gillar när alla rimliga förväntningar överträffas flera gånger om av elever med svaga förutsättningar. Har inte renskrivit anteckningarna än, men hade gärna tryckt in dem i en jätteblogg i morgon. Men så ska man kanske inte göra med opublicerat material.
Alla pedagoger hade kanske inte gillat det som sades, men inget passar alla.
Av Jan Nilsson, onsdag 24 augusti 2011 klockan 23:55,
00
...
I morgon bitti blir det avfärd till Skellefteå och Medlefors. Skolpolitiker och förvaltningschefer i Västerbottens kommuner är inbjudna till konferens kring aktuella frågor som rör skola och förskola.
Programmet är intressant och det föreläsande startfältet respektingivande. Det är mycket erfarenhet och kunskap man samlat ihop. Dessutom med bakgrund från olika delar av skolgeografin, det är ett plus. Flera av ämnena känns just väldigt aktuella.
Fick i afton höra att jag blir ensam resande från Bjurholm och att Vännäsbilen var full. Fick just en idé på hur det skulle kunna lösas på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. Det är ju allmänna medel det handlar om...
Av Jan Nilsson, lördag 20 augusti 2011 klockan 23:10,
00
...
Efter en dag som innehållit både det ena och det andra blev det en oväntad promenad med doktorn.
Vi brukar ofta se ljust på tillvaron, men nu var det mörkt när vi gick. Jag tror han har tjyvtränat för han hade en hiskelig frekvens och längd på stegen ikväll. Kan också vara att jag tränat för lite.
Vi jämförde våra arbetskommuner och kom fram till att vi trivs i de mindre sammanhangen där man exempelvis får och måste vara lite uppfinningsrik och där man ofta ser resultat av det man gör.
Jag har fått träffa ett halvt dussin arbetskamrater eftersom jag varit i Näsland utanför Bjurholm idag. Ytterligare ett drygt dussin vänner och nya eller gamla bekanta har pratat skola med mig och flera har välkomnat mig till kommunen. Det är glädjande.
Samtidigt kan man fundera hur det blir när "smekmånaden" är över. När det ena eller andra drabbar skolan, man tydligt misslyckas rejält med något eller det är dags att löpa gatlopp i media för något annat. Då kan det finnas baksidor med att ha en relation till en relativt stor del av kommunens invånare.
Av Jan Nilsson, fredag 19 augusti 2011 klockan 20:00,
00
...
Det blev en sen men god middag efter ännu en lång dag i Bjurholm. Det har inte varit den lättaste arbetsveckan, men den har även innehållit väldigt många trevligheter.
Ska man nödvändigtvis bli skolledare bör man kanske inte börja i augusti. Det räcker egentligen med vanliga ny- och osäkerheter och alla normala överraskningar. Man behöver inte lägga till att nästan alla människor, hela verksamheten, kultur och struktur är helt nya. Fast det blir förstås mer sport då.
Idag har jag träffat en av de nyinflyttade familjerna som hittat till Sveriges minsta kommun. Det är roligt att få välkomna nya elever till skolan. Det finns mycket bra saker i verksamheten och väldigt mycket positivt engagemang bland personalen på Castorskolan. Det visar sig bland annat i de höga meritvärdena, även nationellt sett. Vid några möten jag haft idag har jag förstått att det finns grogrund för flera pedagogiska uppfinningar som kan bli till stor nytta för både grundskole- och SFI-elever. Jag får passa på att skryta nu då alla förstår att jag berömmer mig själv. *s*
Trots att vidareutbildning gör att skolan har akuta behov av lite mer arbetskraft känns det bra att få vara både trött, glad, hoppfull och framtidsnyfiken efter en av de tuffare arbetsveckorna man provat.
Av Jan Nilsson, tisdag 02 augusti 2011 klockan 23:18,
00
...
Har gjort min första ordinarie dag i Bjurholm efter introduktionsdagarna i juni. Det känns riktigt roligt nu, fast jag hela tiden upptäcker nya saker jag inte vet och kan. Eller som hanteras helt annorlunda än jag är van vid. Spännande är det.
Jag har blivit mycket väl mottagen i min nya "politikbefriade", men politikerstyrda uppgift. Jag har idag fått lite introduktion av kommunalrådet och kommunchefen och fått tillfälle att ställa frågor och ge synpunkter kring saker och förhållanden jag reflekterat kring. Jag har under dagen hunnit få massor med tålmodig hjälp av henne som är min högra hand och har hunnit möta flera av de andra ickesemestrande tjänstemännen. De som tillsammans med alla andra kommunanställda pch politikerna ser till att verksamheten i Sveriges minsta kommun, med sina 2440 invånare, fungerar så bra som den gör. Trots att lagar och förordningar är skrivna för kommuner som är flerfaldiga gånger större och har betydligt mer skattekraft.
Oavsett vad jag gör om jag lever i mars 2012 kommer jag att få lära mig mycket om mycket här, det är jag övertygad om.