Jan Nilssons blogg

Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.

Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.

 


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett Stockholm
Visa träffar från alla bloggar

På SETT och vis

...
Idag och imorgon befinner jag mig på SETT-mässan i Kista. Det är en skandinavisk mässa om teknikomvandlingen inom utbildningsområdet.

Vårt samhälle förvandlas mycket snabbt och det gäller att även skolan följer med, samtidigt som man sållar agnarna från vetet. Inte lätt. Här krävs både information och intresse och vishet att lära av andras misstag. Det går inte att bara blint "haka på" och definitivt inte att sätta klackarna i backen och längta tillbaka till tider som aldrig kommer tillbaka. Information och lärande är och blir i högsta grad en digitalt kopplad fråga och små kommuner har inte råd att bli efter på vägen.

Jag reser i egenskap av SFI-rektor, men räknar med att hinna ta del av saker som berör både förskola och skolan som helhet. Två mycket intensiva dagar väntar.

Längdåkning i Sth

Lata är de inte, stockholmarna. Enligt hyfsat pålitlig släkting har många efter ett antal snövintrar både skidor och långfärdsskridskor och sen avgör snötillgång och kyla.

Banan på Rönningesjön är 4,5 km och tidigare på en så här fin dag är det ganska folktjockt. Lite tätare än på många av våra längdskidspår.

Och så stadsnära. Till vänster i fjärran Rönninge gård med djur och närproducerat.

Alla stockholmsbilder stämmer inte.

Ska klara mer än Stockholm

Trots förkylningshuvudvärk och måttlig arbetslust på Fågelstigen fortsatte snön att falla ikväll. Mot slutet av dygnet gick jag ut en andra gång för att få undan den tunga snön innan regnet skulle göra den ännu tyngre.

Jag hade inte skottat länge förrän en granne dök upp med ett fordon som klarar ganska mycket i snöväg. Det var inte riktigt läge, men när ens mentala ålder är begränsad på vissa områden var det svårt att låta bli när det erbjöds provtur.

Den här inte är något direkt typiskt nyttofordon, men kvantitet och nivå vad gäller snöröjningsutrustning, snöfordon, trafikintensitet och ytor att lägga snön på ger oss ett försprång framför t.ex. huvudstaden när snön vräker ner fort och länge. Vi ska helt enkelt klara lite mer.

 

Stödområdet Gamla stan

...
Vice ordföranden i Södermalms S-förening oroar sig över att Gamla stan håller på att drabbas av glesbygdsproblem i takt med att stadsdelen blir alltmer turistinriktad. Biblioteket är nedläggningshotat, liksom Systembolaget.

Jo, visst kan man förstå att det blivit förändringar för de boende, saker som försvårar särskilt för äldre. Men, jag hoppas att det dröjer innan man föreslår att Gamla stan blir stödområde. Kanske kunde S-föreningarna i Västerbotten ordna en "kalibreringskurs" för mer centralt placerade partikamrater där man tar upp saker som geografi, glesbygd och avstånd?

Kursen kunde med fördel hållas "på distans" i den meningen att man fick bo en vecka på en rad småorter i Västerbottens inland. Där kan det ibland vara flera kilometer till både biblioteket och systemet och dessutom väldigt långt mellan tunnelbaneavgångarna.

Känns det långt att resa finns det trakter även i utkanterna av Stockholms län som kan piffa upp förståelsen av ordet glesbygd en smula. ;-)

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/den-nya-glesbygden-gamla-stan

Vita träd

...
En del träd jag passerar skulle platsa på julkort.

Hur var det nu, i vilken riktning flög jag?

Bluffar polisen i Stockholm?

...
Det här låter verkligen inte bra:

http://www.dn.se/ledare/signerat/polisen-fifflar-med-siffrorna

Först verkar det behövas en rejäl revision av uppgifterna man lämnat. Sen kanske lite PRAO i våra grannländer?

http://www.etableringutomlands.se/finland/finland/item/bostadsinbrott-stora-skillnader-inom-norden

Bloggat från mobilen Fotboll i Stockholm...

Från mobilen

...spelas inte alltid på Stockholms stadion, Hammarbyhöjdens BP eller Friends Arena.

Bloggat från mobilen I Stockholms glesbygd

Från mobilen

Där är åkerlapparna, och följdaktligen redskapen, inte alltid så stora.

Förändring

...
På väg till Arlanda ser jag några nya särpräglade huskroppar jag inte sett förut och tänker på livets benägenhet att förändras. Förr om åren rände man, om inte som ett tätting, så i alla fall mycket oftare i Sth än nuförtiden.

Saknar både min far och min pappa.

120 000 per kvadrat

...
Såg just att buden på en tio kvadratmeter stor (?) lägenhet i Birkastan i Stockholm för närvarande ligger på 1,2 miljoner.

Man får vara tacksam att man är norrlänning och att man har det förstånd man har. Vårt hus hade blivit väldigt dyrt med det priset per kvadrat. Man måste säga att det finns hyfsat prisvärt boende häromkring om man jämför.

Vi har provat att bo på 26 kvadrat. Icke att jag givit 3 miljoner för den lägenheten.

Nu förlovade vi oss

...
För 26 år sedan alltså. Det slog mig just att jag "varit förlovad" med Agneta halva mitt liv. Hon med mig det mesta av sitt.

Vi har ätit en god middag och rekapitulerat vårdagen i Stockholm då det plötsligt kryllade av människor vi kände på platsen vi valt ut. Det blev istället prins Eugens Waldemarsudde med utsikt mot vattnet. Det gick bra det också, vi blev förlovade.

Livet har vi också gått igenom, en liten smula. Det händer onekligen en del på ett drygt kvartssekel. Det känns bra är att vi är överens om att vi kört ett varv till om vi fått börja om därifrån stenen.

Skador för tusen miljoner

...

En miljard kronor och mer. Det är vad klottret kostat i Stockholm sedan millennieskiftet. Mer än tusen miljoner.

Jag har svårt att tänka mig mycket som är mer meningslöst. Det hade gått att göra mycket bra för vad den skadegörelsen kostat.

Snökaos i hela Sverige?

...

Det påstår SvD med stora bokstäver att det är just nu - "Snökaos i hela Sverige". Man blir lite lätt matt när man än en gång ser Stockholmsmedia basunera ut vädersvammel utan täckning.

Har du snökaos, du som bor i norra Sverige? Här i Västerbotten syns inte en flinga i luften och i gräset är det lite drygt rimfrost. Snökaos har vi sett, men inte den här säsongen. Absolut inte idag. I södra Sverige snöar det inte heller.

Man kanske ska vara försiktig med journalisten, han skriver inte riktigt detta, men rubriksättaren skulle få lite geografiundervisning på komvux. Det får vara måtta på  navelskådandet. Förmodligen är det bra mycket mindre än halva Sverige som alls har snöfall för närvarande.

Bloggat från mobilen Umeå breder ut sig. På väg från Gbg stannade...

Umeå breder ut sig. På väg från Gbg stannade vi till i Stockholm. Ville inte göra en bilnatt till. Nu sitter några av oss (de som inte har barn i Sth) och smälter maten på Restaurang Drottninggatan. Vi blev omhändertagna av en ung servitris som var mycket pratsam och välkomnande. Sanna, som hon hette, klagade dock på M-märket på min slipover. Jag erbjöd henne att få det, men hon avböjde. Vänligt, men bestämt. Jag berättade då ett citat för henne. Jag står inte för båda leden, men i alla fall. "Den som inte är vänster i sin ungdom har inget hjärta och den som inte är höger när man blir äldre har ingen hjärna". Trots sina politiska preferenser var hon som sagt mycket trevlig. :-) Jag hade föraningar och frågade var hon kom ifrån. Umeå! Visste väl det.Hade dessutom gått högstadiet väldigt nära Mariaskolan. Tror hon kommer att gå långt.

Rovdjuren i Stockholm

...

I veckan vi hört nåt vi gissat

att rovdjur är poppis i stan

Det är nåt som få av oss missat

ibland myrar och furor och gran

 

Stackars allt folk uti Stockholms stad

som bor så hemskt långt ifrån djuren

Sällan där syns en levande björn

förutom på Skansen, i buren

 

Sällan kniper en varg sig en hund

ja, sällan syns rovdjuren rara

Romantiska syner av björn och ulv

det ser man på väggarna bara

 

Tänk om man kunde och våga´ och fick

fånga er djur i en fälla

Ta dem till er, så gått det nu gick

ett gäng djur, så goa och snälla

 

På Djurgårn´ kan ett björnpar få bo

Och kanske ett antal i Haga

I Kungsan en vargflock komma till ro

och pudel och terrier jaga

 

Mildögda nollåttor kunde få se

hur husdjuren jaktlusten väcker

och tålmodigt offret av Putte ge

när vargen ryggraden knäcker

 

Skulle så Djurgårn´ bli överfull

och stan inge´ kul att besöka

björnarna fler än norr om Norrtull

då de sig snabbt kan föröka

 

Då kan nån tycka att det blir nog

och önska flockarna smärre

björnarna bort till avlägsen skog

eller kanske aningen färre

 

Trösta dig med att snart blir det så

att man lokalt får besluta

hur många rovdjur som ska bli kvar

och hur många djur man ska skjuta

 

Här ska vi inte lägga oss i

hur många djur Ni vill spara

Det får ni bestämma, inte vi

Ni som i staden ska vara

 

DN SvD VK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utjämning

...

De här tänkvärda orden står idag på DN:s ledarsida:

""Skulle landsorten börja fakturera för varje utflyttads skolgång skulle det bli dyrt"

Jens Kärrman i Stockholm City om ekonomiska värden som huvudstaden får men inte behöver betala för"

Vi är väl några som brukar anföra detta och det ska vi sannerligen inte skämmas för. Det är så sant som det är sagt. Utjämningen mellan kommuner och landsändar bör vara statlig, men finnas ska den.

 

SvD1, SvD2

 

Stockholm mot resten?

...

Läste just det som företrädare för Stockholms handelskammare sagt om att huvudstadsborna subventionerar övriga landet. De mest urspårade jämförde vid en debatt idag det kommunala utjämningssystemet med Röda Khmerernas välde.

Man menar att Stockholmarna betalar i snitt drygt 7000 kronor till övriga landet, 5-600 kronor i månaden. Rapportörerna anser att stockholmarna ska vara upprörda och säkert blir en och annan det. Sifforna bör nog synas noga, men även om det skulle dra åt det hållet menar jag att det kan vara helt i sin ordning.

Det är mer än märkligt att tänkande och studerade människor inte begriper att det här landet är en enhet. Överskotten från en mängd verksamheter, t.ex. från våra nyttjade naturtillgångar och vår basindustri hamnar på diverse vis i huvudstaden. Sveriges industriella konkurrenskraft vilar till stor del på billig el som väldigt sällan produceras inom tullarna. Administrationen av både statlig och privat verksamhet i hela vårt avlånga land ligger alltför ofta där. En stor del av Sveriges stora reseindustri och annan servicesektor är koncentrerad till huvudstaden. Liksom de stora kulturutbudet som resten av Sverige får resa långa vägar till. Landsorten betalar ofta för arbetskraftens grund-, yrkes- och högskoleutbildning innan den kommer till Sth och betalar skatt.  Det finns mycket mer att säga.

Samtidigt ska vi veta att landets centrala delar på vissa områden har kostsamma svårigheter som vi slipper. Man har en stor skattebas som är koncentrerad till ett litet område, men inte bara det. Bilden är blandad. Landet ska ses som en enhet!

Ibland får man skämmas för viss argumentation här uppifrån när folk verkar tro att vi skulle klara oss bättre om vi gräver av landet vid Norrlandsgränsen och låter resten segla iväg. Industrier och allt. I det här fallet är det människor på Stockholms handelskammare som verkar tro att Stockholm vore Stockholm om man kapade en bit utanför tullarna. Snacka om sandlådeargumentation.

Det vore lätt att dras med om man skulle uppfatta handelskammarens mening som Stockholms. Tänk om alla ickestockholmare som besöker staden bara skulle försöka att handla så absolut lite som möjligt? Undvika att övernatta så långt det gick?

Där for det ett antal miljarder på ett bräde.

 

Aningen problematiskt resultat

...

Nu borde Nilsson redan sova, men det är inte så långt borta nu. Alla ting för morgondagens äventyr är i ordning.

Undertecknad brukar inte göra tester och "Quiz", varken på FB eller andra ställen. I afton när jag läste en av de "lättare" Stockholmstidningarna på nätet gjorde jag ändå ett. Det handlade om hur mycket 08 man är.

Det känns inte bra att räknas som nästan komplett 08, men jag tröstar mig med att de här tidningarna brukar ha fel. Eller i alla fall överdriva kraftigt.

Nu tror jag i.o.f.s. inte att Birger Jarl, Magnus Ladulås, Stockholms blodbad och året Stockholm grundades (det var där jag hade fel på två år) bara är frågor för 08:or.

Jag tolkar resultatet som att jag är en någorlunda allmänbildad Norrlänning som kanske har "tur" ibland.