...
Vi är inne i en mycket tuff tid och finansminister Anders Borg döljer det inte. Samtidigt ligger vi mycket bra till i Europaperspektiv. Vissa länder har betydligt mer än dubbelt så många arbetslösa. Vår ekonomi lufsar mitt i stormen på i en takt som de flesta avundas oss, mycket på grund av sådant som Alliansen infört och som håller privatekonomin igång.

Samtidigt försöker många framställa Sverige och vår ekonomi som en stor katastrof på alla plan och låtsas som om om världen utanför inte finns. Även om några har svartmålningen som jobb måste man fråga - hur oseriös kan man vara?

...
Ser en hektisk vecka både framåt och bakåt.

Det är olämpligt att vara sjuk när det mesta av arbetsuppgifterna är sådana som ligger kvar och väntar på en. Då ska man inte ha mer än möjligtvis lite högfärdshosta. Nu har det funnits att göra och det lär fortsätta ett tag.

På hemmaplan finns också att göra. Vår trevlige målare ringde och sa att han gärna kommer på måndag om det går bra. Ska strax gå igång och börja tömma första och största rummet.
Efter jobbet och KF:s gruppledarmöte blev det en snabbtur till tre butiker som våra hantverkare och köksleverantör har relationer med. Det blir spännande att se hur några av de kraftfulla och någorlunda tidstypiska tapeterna ska ta sig ut på lite större yta. Det blir inte lagom överallt. :-)

Nu kräver frun handling. Återkommer. Kanske.

...
Förra året låg Västerbottens nyföretagande på fjärde plats i landet. Det är ingen oviktig siffra och placering, det handlar om morgondagens arbetstillfällen och välfärd. Om kommuners ekonomi och attraktivitet. Tyvärr är många rätt blinda för den betydelse företagandet har. Något jag har svårt att förstå.

Umeå och Skellefteå ligger sämst till i länets företagarliga. "Mitt" Vännäs ligger på nedre halvan, ungas och kvinnors företagande ligger lite bättre till i konkurrensen än totalplaceringen. "Mitt" Bjurholm ligger bäst till i länet totalt sett, något lägre vad gäller kvinnors och ungas företagande.

Det finns utrymme och behov för förbättringar överallt. I dagens VK nämner man att vi ligger dåligt till internationellt när det gäller nya företag. Det oroar, inte minst med tanke på att man allmänt räknar med att mindre och medelstora företag kommer att stå för en större andel av arbetstillfällena framöver. Detsamma gäller skatterna från anställda och företag. Har han en lite enklare världsbild tänker man att det bara är att skruva upp skatterna. Ett problem är att svenska företags kostnader för arbetskraft redan ligger högst i Europa. Det gör inte morgondagens utsikter ljusare. Vi kommer även framöver att behöva en politik som underlättar för företagande, inte en som försvårar.

Artikeln i VK nämner idén med gymnasieutbildning med företagarinriktning. Utformningen behöver nog diskuteras, men det låter intressant. Även om de flesta företag startat på helt andra vägar och premisser.

...
I exempelvis Tyskland sker det mesta av utbildningen till praktiska och hantverksmässiga jobb via lärlingsutbildningar. Där ser det lite annorlunda ut och näringslivet står för en stor del av kostnaden. Utbildningen innebär både praktik och teori.

Här har det äntligen börjat röra på sig vad gäller lärlingsutbildning som, om den organiseras väl, kan vara en kanonmöjlighet många. Lärlingsvux är också en möjlighet som kan öppna dörrar för många som fyllt 20 och av olika anledningar behöver en yrkesutbildning. Kommunernas SYV:ar kan berätta mer om utbildningarna som i regel rullar kring ett år.

Hoppas att lärlingsutbildningarna får uppmärksamheten och intresset de förtjänar. De kan bli något riktigt bra för många.

...
Skulle vilja ha tid att fotografera i detta vackra vinterväder, men det har inte alls blivit tid. Snökristallerna i naturen återger och bryter ljuset i tusen vackra skiftningar som kompenserar oss för kylan. I morse hade det lockat att stanna här och där på vägen till jobbet, men det var inte läge. Har bl.a. haft tre APT idag, det är nytt rekord.

Dagen har varit slitsam men tillfredställande. SFI:ns nya lokaler och omfattning känns riktigt bra, även det framväxande samarbetet inom Umeåregionen. Ett av dagens mer inspirerande och lovande möten var just om den verksamheten. På fredag ska de två lärarna och jag på en nätverksträff med SFI Online, ett projekt inom bl.a. Umeåregionen som syftar till större IT-användning inom svenska för invandrare och mer distanssamarbete SFI-skolorna emellan. Förbättring och effektivisering helt enkelt.

Föreningarnas och församlingarnas engagemang i våra nysvenskar känns också bra. Andelen invandrare som stannar i Bjurholm är osedvanligt stor, större än i t.ex. Umeå. För orter med låg arbetslöshet och relativt hög medelålder kan sådant bli riktigt betydelsefullt.

Dagen har också handlat om fritids och förskola. Det blir kanske lite om det senare.

...
Inte gick det helt av sig själv att ställa om sig till arbetsdag i morse. Jag drog ut på procedurerna och nyttjade flextid för att inte omställningen från juldvalan skulle bli alldeles för våldsam.

Nu sitter jag på Bävern och smälter en god och sen lunch över kaffekoppen. Tittar ut över Ångermanbalen som svept in sitt huvud i moln. Allt är nysnövitt och vackert, trots att solskenet är bortfiltrerat. De som tillbringar dagen i Agnäsbacken har det säkert mycket bra.

Men det har jag också. Att få börja arbeta när det är lugnt på arbetsplatsen är väldigt skönt. I lugn och ro arbeta bort mailen, börja stoppa in årets daton och annars få ta ungefär en sak i taget, det är en väldigt bra start på arbetsåret.

Vissa saker irriterar en smula, men sporrar mer. Det är när man ser hur vissa bidrag som delas ut per kommuninvånare blir större i städer än i små kommuner, ibland dubbelt så stor, fast verksamheten rimligen blir dyrare i små enheter. Här finns något att bita i framöver. Det finns också en del annat att tugga i sig. Som det ser ut får Bjurholm mindre pengar med det nya utjämningssystemet. Umeå, Bjurholm, Dorotea och landstinget ser ut att bli förlorarna. Resten går plus, förutom vad man kan drabbas av pga landstingets starkt minskade bidrag.

Det är roligare att få mer pengar än att få mindre, men det är nog inte mycket att göra åt. Det gäller att fortsätta leverera en så bra verksamhet som möjligt, men ännu effektivare.

...
Nu gäller det för en och annan att inte slappna av.

Jag har gjort det två gånger för mycket. Då hade det varit väldigt intensivt en längre period och så slog jag bara av alltihop på en gång. Första gången migränen slog till som blixten trodde jag nästan jag fått en hjärnblödning. Andra gången jag provade konceptet förstod jag vad det var. Jag hoppas det räcker med två gånger och tycker synd om dem som får ha det ofta.

En som provat många intensiva perioder brukade säga som så: "Slappna aldrig av, trappa ner". Så här i juletid är det lite lättare med den saken. Det är inte riktigt bara att gå hem och lägga sig.
Om inte annat är det det där med julklapp till frun....

Det är mycket att knyta ihop nu i de olika verksamheter jag fått förtroendet att leda fram till sommaren. Det mesta knyts iofs av självgående och initiativrika medarbetare som mest sköter det hela som om allt var deras eget, men det räcker till åt mig också. Det kryllar av både inspirerande, intressanta och något mindre intressanta uppgifter. ;-)

Förutom medarbetarna får man glädja sig åt stora och små "brukare", dem vi finns på arbetsplatsen för. De små inom förskolorna börjar vara ganska hemma med den skäggige gubben och de på fritids också. SFI-eleverna hoppas jag hinna träffa mer framöver då vi flyttat ner verksamheten huset där projektet "Kraftverket" hållit till.

Just nu vänder vi och vrider på resurserna för att kunna erbjuda SFI-eleverna en allt effektivare väg in i landet och språket. Det är roligt att så ovanligt många invandrare stannar i lilla Bjurholm, de stora städerna brukar locka. Att Bjurholm inte tagit emot ensamkommande har av några tagits som kallsinnighet och rent av främlingsfientlighet. I artiklar som andas anklagelser brukar det inte stå saker som att Castorskolan har 20 % elever som inte har svenska som modersmål. De 50 eleverna behövde också ett hem på jorden och Bjurholm passar kanske nog så bra när man är yngre. 50 grundskoleelever i Bjurholm motsvarar förresten ungefär 2 000 i Umeå.

För er som är bjurholmare och idag har fått Kommunal information vill jag göra en liten rättelse. Under artikeln som tar upp saker som rör Castorskolan och SFI står jag som kontaktperson. Det gäller för t.ex. SFI och barnomsorgen. Rektor för grund- och särskolan är Gunilla Falk.

På bilden en mobilknäppt afrikansk "tändsticksaskkrubba" som står i fönstret på mitt arbetsrum.

...
Tänkte sätta gerotranscendens som överskrift, men hejdade mig. Fast texten ska handla en del om just det.

Idag har jag spenderat mer tid än jag brukar på sociala sidan. Med vårdande människor och vårdens frågor. Anledningen var att Bjurholm ska nyttja pengar från Socialstyrelsen för att validera kunskaperna hos en del av vårdpersonalen. Alldeles utmärkt tycker jag. Vi bör allmänt bli mycket duktigare här i Sverige på att värdera människors förvärvade kunskaper och omsätta dem i behörighetsgivande och bekräftande poäng för arbete och vidare studier. Flera års arbete inom ett område går inte spårlöst förbi.

Min närvaro handlade främst om det som följer efter den här första satsningen på personslen. Nästa steg ska eventuellt tas med vux-resurser som hör till mitt ansvar en tid framöver.

Det blev många intryck, inte minst genom en av dagens huvudpersoner, hon som började jobba för 47 år sedan och som därefter varvat arbete och studier inom vård och pedagogik. Det hon berättade om valideringen för de första 15 som är aktuella lät förtroendeingivande. Det var intressant att höra vad man tittar på i vardagsfrågor som integritet, etik och medbestämmande, hantering av dementas frågor m.m.

När jag tittade igenom det underlag som äldreomsorgspersonalen fick ta del av frågade jag upp några specialuttryck jag inte förstod. Bland annat gerotranscendens. Förklaringen innehöll en historia från utbildningsledarens eget yrkesliv. Den härstammade från 70-talet när alla gamla på ålderdomshemmen i all välmining och på död och pina skulle till terapin, även de som inte ville. Några behövde förstås en puff för att komma iväg till något de flesta uppskattade och behövde och hon berättade om ett ihärdigt försök hon gjorde med en på boendet.

Mannen ifråga ville stanna på sin säng och sa - som jag förstod vänligt men bestämt; "Flicka lilla, du förstår, jag är inte här..."
Sen berättade den gamle skogsarbetaren att han var ute i skogen och just hade satt sig i gläntan han huggit. Han såg ner över landskapet och hade hällt upp kaffet och tagit fram limpsmörgåsarna med stekta ägg. Och vad var väl terapin emot det...

Alla barn är inte lika och har inte exakt samma behov, inte alla äldre heller. Åldrande är inte bara sjukdom och elände, det kan också vara mognad, reflektion, tankeresor och andlighet - låt vara av olika slag. En hel del av tankarna kring gerotranscendensen tilltalar mig. Även om jag personligen tror det här livet har en mycket högre mening.

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/gerotranscendens-nar-livet-far-mogna/

...
Det är ganska mycket nu. En hel del att slutföra på den korta tid jag har kvar i nuvarande uppgift på Castorskolan i Bjurholm. Detta medan vardagens händelser och krav bombarderar en och samtidigt som man ska sätta sig in i nästa uppgift. Under en dryg vecka blir det dessutom båda jobben.

För övrigt ska det göras en kortare resa som jag bedömer som en av de mer intressanta jag gjort på nyare tider. Den borde också förberedas så att jag, "mina kommuner" och medmedborgare får maximalt utbyte. Mer om den trippen sen.

Nästa tur blir ut i älgskogen, om sju timmar. God natt!

...
Det är alltid speciellt att komma tillbaka till jobbet efter semestern. I mer komplexa uppgifter är det inte enklare direkt. Jag har hört många stöna över jobbstarten så här i slutet av sommaren och har väl inte direkt längtat tillbaka själv. Men...

Som många gånger förr, det känns ganska bra. Faktiskt riktigt bra. Den första arbetsdagen har varit omväxlande och, ja, riktigt rolig. Trots att jag aldrig hann igenom alla mail, däremot hann få förstå att mycket har kommit till och en del har komplicersts sen jag gick på semester.

Enligt en säker källa är det det bästa för människan här under solen om hon kan få känna glädje under arbetet. Och visst är det så. Att rätt ofta få glädjas där man lägger så mycket tid, kraft och energi. Antingen i arbetsgemenskapen, uppgifterna, nyttan för andra, resultatet eller alltihop. Lön och bekräftelse har förstås också sin del i tillfredsställelsen.

Oj vad de här raderna kan skrivas och klankas sönder och samman. Men det bryr jag mig inte om. Om du har arbete eller inte, uppgifter finns. Jag önskar dig riktigt god arbetslust!

...
Har idag släppt det jag måste, borde, tänkte och vill göra. Trots att regnet negativt påverkar flera verksamheter och personer jag bryr mig om så känns det just nu tämligen trivsamt. Det känns ännu mer ok att bara tupplura och ta det lugnt.

Semesterkänslan är inte alldeles given. Några ansvar och överhängande arbetsuppgifter finns som ingen semesterlagstiftning i världen lyfter över på någon annan och en hög viktigheter som kom med från Castorskolan väntar i hallen. I morgon ska jag bland annat tala en och en halv gång, om vad är inte alldeles klart, och på tisdag eftermiddag ska jag jobba ett tag. Var jag däremot jobbar om femtio dagar, om världen står och jag får leva, det är högst osäkert.

Det finns grogrund för viss oro kan en och annan tycka, men idag känns det verkligen som semester. Att allt inte tar "tvärslut" kan också ha sin finess. Man slipper tvärbromsmigrän som jag provat ett par gånger i livet när jag försökt gå från 180 till totalvila på ett ögonblick.

Sen finns ett gammalt tänkespråk med för mig okänt ursprung, men kärt och användbart innehåll:
"Gårdagen är förbi, morgondagen har du inte sett och idag hjälper Herren."

...
Förmodligen blir det ganska tyst här på bloggen ett tag. Jobbet kommer att ta fullt fokus och lite till under en större del av dygnet en tid framöver. Finns mycket att ta igen.

På återhörande.

...
Vi borde satsa mycket mer på yrkeshögskolan än vi gör. När man ser den extremt höga andel som får jobb efter genomgången utbildning måste man fundera på om vi fördelar utbildningsresurserna rätt.

http://www.yhmyndigheten.se/

...
Lägger man ihop natt- och dagsömn så tror jag att den här helgen når pallplats vad gäller mitt sovande detta årtusende. 500 mil och mängder av upplevelser och roligheter från förra lördagens morgon till fredagens kväll tog sin tribut. Förutom kyrkbesöket har dagen ägnats nästan helt åt vila, och det var förresten också vila.

I mitt jobb bör man se över och planera en del innan det blir arbetsvecka, särskilt om man varit borta så här, men det får anstå till i morgon. Ett antal bilder till från resan ska ut på Castorbloggen, men det får också bli en annan dag.

En intressant, krävande och rolig tid i Bjurholm går mot sitt slut. Nu är det snart semester och tiden därefter blir inte lång. Den nya organisationen sjösätts i höst och Bjurholms nye verksamhetschef börjar 13 augusti.

Det blir spännande att se vilka saker man ska syssla med till hösten om man får leva och ha hälsan. Mycket verkar meningsfullt och roligt, det är nästan för mycket av högst olika art som intresserar. Det skulle kännas bra om politiken fick plats, men det här året har lärt mig att det inte alltid fungerar.

Någonstans är det i alla fall tänkt att jag ska göra en insats, det vilar jag i. Någonstans där det finns människor.

...
Var nyss på en affär i en solig norrlandsstad och fick hjälp av en solig flicka. Förstod snart att hon inte fötts med riktigt samma förutsättningar som de flesta. Kanske fanns det en kromosom för mycket, men är inte säker.

Trevligt var det i alla fall, mötet. Jag tror vi båda gjorde varann glada. Jag tycker det är så roligt när affärer och företagare ger möjligheter till några som dras med funktionshinder att komma ut i ett social vardagsliv tillsammans med oss normalstörda.

Vi i "offentligheten" borde vara ännu bättre på detta, kunde man tycka, men av någon anledning verkar det sällan vara så.

...
Det är inte bara ca 200 000 fler i arbete sedan 2006, andelen sysselsatta i Sverige har också ökat i åldersspannen 15-24, 25-64 och 65-74.

Andelen människor som är i åldrarna 25-64 har samtidigt minskat, spannet där största andelen har arbete. Denna demografiska förändring gör att den totala andelen sysselsatta kan minska med 0,2 procent trots att andelen ökar i alla tre åldersgrupperna.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/76/40/b634e9ce.pdf

Det kan bli hårdare tider framöver, men många skulle vilja ha Sveriges siffror efter både finanskris och Eurokris.

...
Hade en ensam rektorsdag idag, kollegorna var utlokaliserade. Skulle stänga in mig och vara skolchef på eftermiddagen, men det blev lite si som så med det.

Egentligen är det ganska stor del av charmen med att jobba i den minsta kommunen av dem alla. Detta att man får sysselsätta sig med ett brett spektrum av uppgifter. Det är både roligt och lite halvfarligt när man har ett omfångsrikt intresseområde. Det bjuds både omväxling och risk att man blir duktigt splittrad.

I helgen ska det läsas handlingar och pratas ihop, det är KF i Vännäs på måndag eftermiddag. Dessutom har det ramlat ner en uppgift från mitt förra arbete och jag har också lovat att skriva en liten artikel innan veckan är slut. Jag utgår från att det var kalenderveckan som var deadline och inte arbetsveckan.

Det hade varit trevligt att hinna med lite skidor eller en långpromenad också. Tror det behövs.

...
Läste den här artikeln på morgonen:

http://m.expressen.se/nyheter/dokument/kvinnor-och-aldre-ska-radda-tillvaxten/

Den är ar helt klart läsvärd om man funderar på förhållandet mellan arbete och välfärd i allmänhet.

...
Jag tycker Ola senaste blogg, "Åldrande befolkning och framtidens arbetsliv", är läsvärd. Det är annars gott om alster där man misstolkar Fredrik Reinfeldts ord om möjligheten att jobba längre. Han har inte föreslagit att höja pensionsåldern för alla till 75.

En liten del av oss kan aldrig någonsin arbeta, andra endast en kortare tid. Rätt många stretar på till 65 eller 67 och en liten del kan och vill jobba extremt länge. Samtidigt som vi måste underlätta för unga att få efterfrågade utbildningar och jobb är det vettigt för både välfärd, individer och samhällsekonomi att tilllåta dem som kan, orkar och vill att jobba längre.

Själv har jag ingen aning om det skulle bli aktuellt för min del, men som det känns nu skulle jag gärna vilja arbeta i någon omfattning så länge det går och jag skulle vara efterfrågad och så länge motivationen skulle finnas. Sen är vi olika. Jag minns en vän som vid 22 längtade till pensionen då han skulle få ägna sig åt att läsa de böcker han ville. :-)

När en fjärdedel av svenskarna i en framtid är över 65 borde de flesta inse att det är en fördel för alla om några som kan vill knåpa på lite längre. Det borde inte störa någon alls.

...
I SvD står det att människor över 50 sällan vågar byta jobb och att 25 % av oss råkat ut för att bli åldersdiskriminerade i arbetslivet. Är det så illa?

Jag tycker att åldersdiskriminering är ett otyg åt vilket håll den än slår. Redan Paulus skrev till sin vän Timoteus i 1Tim 4:12: "Ingen får förakta dig för att du är ung". Bibeln varnar också för att förakta äldre. Människor oavsett ålder är människor och ska inte föraktas.

En av mina nyrekryterade medarbetare är 63 och det fanns äldre alternativ. Snart hoppas jag få anställa någon eller några riktigt unga och nyutbildade. Det finns de som tror på åldersmässiga monokulturer där alla kan gå omkring och liksom spegla sig i varann. Låter mindre bra. Förutom att man missar vissa dimensioner och en hel del erfarenhet på vägen blir ju alla så småningom gamla samtidigt då.

Det finns hur som helst både 50- och 60-plussare som vågar.

...
Ibland blir det mest bara dröm.

Läste igår hur företagen har svårt att hitta arbetskraft. Inte människor, men sådana som har gångbara utbildningar och kunskaper (inte alltid samma sak). Det är inte första gången man hör om detta, men det blir inte roligare ju oftare man hör det. Att några företag står mellan att flytta verksamheten eller att importera arbetskraft när så många är arbetslösa är frustrerande.

Jag tror det krävs mer klarsyn och rakare besked både hemma och i skolan. Det finns många populära yrken där det inte finns plats för så många utövare. Att utbilda sig i riktning av ett sådant kan vara ett stort vågspel.

Nyligen mötte jag en ung man som hade en dröm. Det kändes som om jag lurade honom om jag inte sa vad jag trodde, att möjligheten att ha den drömsysselsättningen som yrke var väldigt liten.
Däremot finns möjligheten att ha den som fritidssysselsättning, det sa jag också.

Vi behöver bli bättre på att motivera de unga att verkligen ta vara på sina möjligheter och utbildningens väldiga förmån. Siktar man dessutom in sig på verkligheten tror jag chansen är mycket större att en hel del drömmar kan gå i uppfyllelse också.

...

Idag har det varit tuffa papper. Många samtal och möten kring stort och smått.  Telefonsamtal där jag bett om att få återkomma, men inte hunnit innan det blev alldeles för sent. Arbetstiden slog nytt rekord idag och då har det ändå varit en del telefon efteråt. Många skratt, men också några besvikelser.

Så här ska det inte vara under normala tider, men nu är det inte så överdrivet normalt. Mycket ska på plats innan eleverna drar in genom dörrarna. Det är för övrigt något jag ser fram emot.

Det hade varit frestande att tillbringa det lilla som blev över av dagen på soffan, men jag har hunnit med både promenad och lite gym ikväll. Tror bestämt att konditionen måste tillta och kroppsvolymen avta om det här ska bli bra.

Kommentarsvaren och bilderna får vänta lite till.

...

Stod och packadei afrikakofferten när jag fick ett samtal här i morse.

Jag fick utan större bedövning ett erbjudande som heter duga för en enkel man som lärt sig det mesta han lärt sig på annat sätt än det gängse. En utmanande uppgift på närmare håll än där det huvudsakliga arbetet sker idag.

Inte lätt. Dummare skulle man inte bli och det skulle inte växa mossa på stenen, men det är ju det där med risken att bli befordrad över sin kompetensnivå....

...

Pratade nyss med en bekanting som i mogna år gör ett riktigt lappkast. Mellan 50 och 60 bara säger upp sig och byter inriktning helt och hållet.

Jag tycker sånt känns uppfriskande.

...
Ju mer man hör och läser om arbetskraftsbrist desto mer funderar man på var det gått fel. Är det av missriktad snällhet vi tvekar att tala med de unga omkring oss om detta med jobb- och framtidsutsikter när det blir dags att välja utbildningar? Eller är det av likgiltighet?

Något som kan oroa riktigt ordentligt är frågan var de nya teknikerna till det högteknologiska samhället ska komma ifrån när stora hopar av de gamla pensioneras. Det är mycket teknik som ska underhållas, ersättas, uppfinnas och nyinstalleras. Det går förstås att importera den arbetskraften, men det känns ganska snett om det ska ske i stor utsträckning.

Här tror jag att det behövs göras breda insatser på flera plan. Nu.

...

Det är trist att höra att så många företag hämmas av brist på utbildad arbetskraft och att flera vänder sig utomlands för att få tag i dem man behöver. Detta samtidigt som så många går arbetslösa. Problemet lär inte minska med de stora pensionsavgångarna, tvärt om.

Alltför många av dagens utbildningar är egentligen utbildning till arbetslöshet. Tragiskt är bara förnamnet. Många gånger har vi vuxna, inte minst inom skolan, också bidragit till lurendrejeriet genom att inte tillräckligt mycket hjälpa ungdomarna att se nyktert på yrkes- och utbildningsvalen. Viktigast är att få ett jobb, drömmarna och specialintressena får kanske framförallt odlas på fritiden. För några kan drömmen bli en födkrok, men det brukar i ärlighetens namn vara sällsynt.

Nu behöver det göras skarpa nuläges- och framtidsanalyser och sjösättas utbildningar utifrån verklighetens behov. Det är inga lätta saker att på olika nivåer göra det på träffsäkert vis, men många enskilda, företag och samhället i stort behöver att det görs.

Nu, som sagt.

...
Den här dagen blev intensiv och lång. Alldeles rationell blev den inte. Det blev två tur-och-returer mellan "mina" skolor som ligger med en mils mellanrum. En räcker.

Några betydelsefulla saker föll tydligt på plats, några större processer fick en början. Ett par extra viktiga samtal ägde rum.

Det är inte alla dagar man kan se så mycket synbara resultat av arbetet i skolan. De viktigaste sakerna där är ofta långsamma och till stor del dolda processer som man ser resultatet av först efter många år. När det blir tydligt att "helheten" verkligen fungerar när skolans huvudpersoner kommer ut i stora världen.

...

Strax innan jul fick jag en förfrågan om att bli rektor för ett par mindre skolor under en termin.

Det var definitivt inte det jag tänkt eller sökt. I kväll har jag ändå tackat ja till en lite speciell rektorstjänst under den här tiden. Jag börjar nu på tisdag.

Det hade med tanke på övriga uppgifter känts lämpligare att styra bussar än skolor, fast det finns fördelar även med skoljobbet. Först och främst kontakten med ungdomarna, men också samspelet med personalen och utmaningen i att få skolans helhet att på ett bra sätt möta elevernas kort- och långsiktiga behov. Vilket inte alltid är samma sak som deras omedelbara önskemål. :-)

Eftersom jag den här perioden även ska hantera frågeställningarna i Vännäs Barn- och utbildningsnämnd kan direktkontakten med skolvärlden vara en tillgång. Inte minst då det handlar om olika kommuner.

Jag hoppas få fortsätta ha kontakt med Göstas Buss och lever man till hösten kanske det blir mer av bussresor igen. För mig är sån körning ett både stimulerande och avkopplande arbete med trevligt samspel, omväxling, krav på total närvaro och tid till reflektion.

Mitt livs första månader som relativt arbetslös har varit nyttiga på flera vis.  Jag har fått erfarenheter och insikter som jag hoppas att både jag och andra kan få nytta av.

 

...

 

...
Efter en lång dag kom vi för en stund sedan hem till Västerbotten och Vännäs igen. Just innan traktorgrannen gjorde sitt svep. Det blev perfekt att backa ut bilarna och se honom ta det mesta med storskopan.
Det finns tillräckligt mycket kvar framför garaget och mellan broarna för att få lite kvällsmotion om en liten stund. Det är väl att det är pudersnö.

Har suttit i samtal med en eventuell arbetsgivare ikväll. Ska under veckan åka och titta på det arbete de vill ha utfört. Man blir inte dummare av att göra det.

I morgon är det valfullmäktige i Vännäs. Vad man kan förstå kommer det att inleda en mandatperiod med betydande förändringar jämfört med den tidigare.

 

...

...

Två halvgamla makar är uppflugna med arbete i var sin soffa. Hon som läser landstingshandlingar sa just något som oroar.

Inom de närmaste åren räknar allianspartierna med att det fattas 200 specialistläkare i norra regionen. Det är många viktiga mantimmar som inte kommer att bli gjorda.

Undrar hur många specialistsköterskors platser som kommer att gapa tomma?

 

...

Nu gör jag kanske en och annan ledsen, även av mina unga vänner. Det är inte illa ment, tvärtom.

Ett nutids- och framtidsproblem är att så många unga utbildas till arbetslöshet. Det är något som främst drabbar de unga själva, men som också kommer att drabba samhällsekonomin, branscher och pensionerna negativt. Även arbetsmarknaden i stort kommer att drabbas. Utbildade och arbetande människor ger nya verksamheter som ger nya jobb. Dessutom skatteintäkter och välfärd.

Olika grupper inom olika områden, inte minst vården, står infor stora och snabba pensionsavgångar. Bristen på t.ex. sjuksköterskor kommer snart att bli akut. Främst utanför storstadsområdena. Mycket snart kommer vi att tvingas "importera" sjuksköterskor om inget förändras snabbt och drastiskt. Vi tvingas redan ibland dra ner på vården p.g.a. arbetskraftsbrist. Nu talar vi inte om människor i allmänhet, utan människor med efterfrågade utbildningar.

Det är tragiskt att vi utbildar så många ungdomar till arbetslöshet. De som mer eller mindre förleds att ta en rätt lattjo utbildning som kittlar för stunden, men som för de allra flesta inte kommer att leda till ett arbete. (Ändå sämre läge är det förstås för dem som festar och/eller skolkar bort skoltiden eller faller igenom av andra anledningar i en tuff värld)

Under många år har vi lockat många unga att rätt enögt "satsa på sin dröm". För en del har det blivit hyfsat rätt, men för alltför många har det fått trista långtidskonsekvenser. Nu tänker jag mest på gymnasieutbildningar där det "bär iväg" bort från verklighetens arbetsmarknad med snabba steg. Jag har mött exempel även i senare utbildningsled.

Jag skulle vilja uppmana er som har ungdomar som snart ska välja till gymnasiet - försök göra en insats för deras framtid, inte bara för deras "nu". Försök att ge realistiska förväntningar och att hjälpa era barn, släktingar eller unga vänner in på en utbildning som kan leda till arbete och fylla ett behov.

SpecialIntressen, läggningar, förmågor, experimentlust och drömmar kan utvecklas ändå. Det kan t.o.m. gå mycket lättare om man har ett arbete att försörja sig på.

...

 

...

Har fått höra att jag ska få komma ut på äventyr nästa helg.

Det där med branschtillhörighet är inte lättdefinierat. För mig har det funnits en viss parallell variation mest hela livet. Det som händer i helgen representerar ytterligare en yrkesroll. Jag gissar att jag skulle kunna trivas riktigt bra med uppgiften.

Den skulle också kunna låta mig fortsätta med en del av annat jag gärna fortsätter att göra. Saker som andra utvecklingsvägar skulle sätta P för.

Ett annat alternativ jag spekulerat kring ser ut att kunna stoppas av de rödgröna på riksplanet. Ett tredje och ganska otippat skulle vända upp och ner på det mesta och förvåna de flesta. Sen finns det några till

Det är lite småspännande ibland, livet.

 

...

Fick ett samtal av en tonåring idag. Hon hade ett litet ärende, sen ville hon höra hur det gick för Nilssons.

Jag berättade lite om det vi har och ser framför oss just nu.

Hon hade läst om sådana som byter arbete och tar något enklare som ger tid över. Utifrån det gav hon några goda råd som hon tyckte vi skulle tänka på för framtiden. Det var inte dumt alls och omtanken värmde.

Sen tror jag inte att det är så lätt att hamna i situationen där man får tid över. Den här månaden har vi inte haft tid med mycket alls.

Föreläsningarna kring centrala företagsfrågor satte igång många funderingar. Tankarna studsade mellan mycket olika områden.
Har inte fått något gensvar på ansökningarna till de mer avgränsade och översiktliga arbetena. Självklart inte heller från de som kräver mer tankemöda och engagemang och har "stoppdatum" längre fram. Å andra sidan har det inte gått många dagar.
Privat kommer det in förslag, senast nyss på rådhustorget. Det tycker jag är trevligt.
Avtalat tid med en tjänsteman nästa vecka för att få svar på frågor kring ett speciellt intressant område. Har ett annat möte med en kollega till honom nu på fredag.
Första samtalet med min handläggare ligger drygt tre veckor bort. Det hade varit roligt om någon annan kunde få sin väntetid kortad genom att få den tiden. Vi får se.

Idag halkade Agneta och jag in på ett par föreläsningar kring företagande. Förmiddagen var bra.
Just nu finns tankar på både statligt, kommunalt, privat och "eget" arbete. Några av sakerna vi funderar kring innebär ett eget företag. Det är inget vi är främmande för. Vi har knogat en del både i mammas och vårt eget företag. Arbetet i Mariaskolan var också mycket företagsliknande.
Vi har ett företagsförslag på lut, men också ett förslag som innebär företagande i den sociala sektorn.
De jobb jag hört mig för om pendlar mellan nästintill kroppsarbete, sådana man inte "tar med hem", och sådana som kräver massor av engagemang.
Svårt med lagom.

...

Fick just ett angrepp från en som just brukar sköta om det där att angripa mig. Den här gången insinuerades det om moderat skattefusk och att moderater per definition är rika. Ja, ja.

Mötte nyligen en hantverkare som är så väldigt nöjd med ROT-avdraget. Inte minst därför att han slutat få de ständiga frågorna om det gick att betala svart. Dessa frågor kom inte sällan från dem som enligt utanskriften tycker att det är så häftigt att betala skatt.

När det gäller RUT-sektorn är skillnaden säkerligen ännu större. Får politiken som till alltför stor del verkar vara avundsdriven makten igen så ska stora delar av de "hemarbetande" (i andras hem) mista sina jobb. De som blir kvar får till stor del gå in i den svarta ekonomin, utan försäkringar och trygghet. Jag är övertygad.

Det finns ett säkert sätt att undvika den utvecklingen.

...

Det finns många som nu gör en betydelsefull insats som anställda, självverksamma eller ägare i RUT-företag.

För många nutidsmänniskor kan några timmars hjälp i månaden göra skillnaden som gör att man håller näsan över vattenytan. För många barn kan RUT betyda mycket, därför att mamma och pappa får en liten avlastning. Det kan ha betydelse långt utöver det akutuella antalet timmar man köper. En del som nu gör den här vitt avlönade samhällsinsatsen var tidigare arbetslösa.
Ett av Ohlyansens vallöften är att få bort RUT. Det är en av områdena där SVMP menar sig veta bättre än människorna. (18 av deras egna riksdagsledamöter har själva nyttjat RUT, även Schyman) De rika kommer att kunna köpa tjänsterna hur som helst. Många blir arbetslösa och några får börja jobba svart. Jag hörde igår om en RUT-arbetande som var rädd för valutgången. Hoppas verkligen att den här arbetaren får ha kvar sitt nya jobb.

RäddaRut, rösta inte rött!

Att få ett jobb.

Fick nyss ett livstecken från en bekant som gått utan arbete märkligt länge. Trots stor kapacitet och arbetsvilja. Efter vad Sverige och världen gått igenom är det förstås inte konstigt att många drabbats av arbetslöshet.

Läste nyss några rader av en vänsterpartist som lovar Masssormed jobb på kort tid vid en vänsterseger. Finansiering okänd eller halsbrytande osund och räntedrivande. Sverige behöver främst fler arbeten i privata sektorn. Då minskar vi på utgifterna och får in skattepengar till det som behöver göras i den offentliga sektorn.

Jag vill ha fler meddelanden som jag fick nyss, om vänner och bekanta som fått jobb. Jag vill också att de ska vara så hållbara och bestående som möjligt. För den enskilda människans och samhällets skull.

...

Talade med en socialdemokratisk vän som är synnerligen insatt inom ett av de områden där jag kanske kunde ha en del av mitt levebröd framöver. Beroende på hur folk kryssar....

Det är satsning på riksdagen som gäller, men eftersom man är Moderat och står för arbetslinjen så gäller det ju att förbereda sig på olika utfall. Det är riktigt intressant med de råd, tips och erbjudanden som kommit. Vissa saker som erbjudits har varit lite extra lockande då de inneburit att även Agneta haft ett arbete, vi har ju sagt upp oss båda två. Hon är den kompetentare av oss på flera områden, så hon borde annars inte ha så svårt med jobb.

Det var ett intressant samtal, det jag började skriva om. Min vän svarade på min fråga och svarade sedan på flera jag inte hade ställt. Han satte en hel myrstack i mitt huvud och serverade en meny av möjligheter inom "mina områden" som jag inte hade tänkt på.

Det blir en spännande höst det här. Spännande att se vad som är meningen.

 

 

...

Har just lagt ner telefonen efter en rätt intensiv arbetskväll.

Det blir gärna så när man är inblandad i föreningar, hel- eller halvideella verksamheter där andra "medverkande" har andra yrken. Då är det kvällarna som gäller i rätt stor utsträckning. Finns inga alternativ.

En enda gång har jag haft ett arbete som inneburit reglerad och förutsägbar arbetstid. Det hade jag under fyra månader.

Undrar om man får uppleva något sådant igen?

 

...

Gick och åt lunch med min syster på Restaurang Örnen idag. Var inbakad i andra tankar och tänkte inte på skolan alls när jag stötte ihop med en av våra elever i röda kläder, förkläde, handduk och keps.

Han såg inte bara ut att ha det bra med fullt upp att göra. Hon som brukar stå i kassan kom fram och berömde honom kors och tvärs. För både arbetsinsats, uppförande och humor. En av killarna på stället sa att han skulle ha högsta betyg, att han var "Grym"! (Ni som inte vet vad det betyder i sammanhanget kan kolla med era barnbarn)

Skulle inte bli förvånad om han växer motsvarande något halvårs utveckling på sin praotid.

Det finns en del vuxna som inte tar praon på allvar, nästan ser den som bortkastad tid. Har man otur kan det förstås bli så, men det är veckor som ska tas på största allvar upp igenom skoltiden. Av både föräldrar, företag, samhälle och elever. När det är som bäst är det verkligen en sammanhangens, insikternas och växandets tid.

Och så kommer ni ihåg det, företag som bryr sig om framtiden och bemödar sig om att ta emot praoelever ska man gynna!

...

Inte med nutidssvenskans nyans på ordet, mer av gammelsvenskans som femtioåriga gubbar förstår.

Det har samtidigt varit en bra dag.

Har just kommit hem och lagt mig på soffan. Inte färdigarbetat än. Tänkte göra ett par saker så att man hinner träna en halvtimme i alla fall....

...

Bland annat VK och Dagens Industri skriver idag på nätet om att bortåt hälften av de statliga jobben ska omsättas inom fem år. Det är inte utan att man hickar till och får en del tankar.

132 000 jobb är ganska mycket det. Platserna ska fyllas av utbildade, motiverade och kompetenta människor, främst yngre, som ska introduceras och bli hemmastadda på våra statliga verk och myndigheter. Det låter som en utmaning och något i grunden positivt.

Det jag inte gillar är en del av det som det aktuella fackets representant säger i sammanhanget:

"Efterfrågan kommer att bli stor inom en rad yrken. Störst är möjligheterna för den som är ung, välutbildad, vill jobba i en storstad och känner för samhällsuppdraget", skriver ST:s ordförande Annette Carnhede i ett pressmeddelande.

Det finns fog för att den största delen av de statliga jobben hamnar i "storstad", som Carnhete säger i pressmeddelandet. Men långt ifrån alla. Det finns exempel på mindre lyckade utlokaliseringar. Samtidigt måste vi ha en debatt om det rimliga i den nycentralisering som varit på rull det sista decenniet.

Regeringen kan inte gå in och styra och ställa i förvaltningsorganen, men man är fullt beslutskapabla vad gäller regleringsbreven, de som ingår i verkens styrdokument.

Här får vi som bor i exempelvis Norrland inte vara så ängsligt lydiga emot Stockholm och de partier vi företräder. En del av de här 132 000 jobben borde absolut hamna i Norrland och Västerbotten.