....
Just nu har moderaterna förbundsstämma i Lycksele. Representanter från kommunerna håller just nu på att rösta om motioner som kommit in.

Själv har jag varit med i tre motioner, alla inom olika delar av skolområdet. Förskolan, grundskolan och gymnasiet. Två gick igenom, en stöp. Återkommer, i alla fall med innehållet i dem som antogs. ;-)

Just nu debatteras infrastruktursatsningar, med betoning på vägar. Järnvägen är viktig, där den går och bör gå, men Norrland är helt beroende av satsning på vårt vägnät. Partiet till vänster om (S) har just marknadsfört sig som norrlandsräddare. Det man inte berättar är att man vill halvera satsningarna på vägarna.

Måtte deras inflytande bli minimalt. Det är inte minst viktigt för inland och glesbygd.

...

Det var roligt att se årets vinnare av Regions Västerbottens och Länstyrelsens "Västerbottens Grand Pris". Temat var "Talang och kompetensförsörning" och gick till Peter Berggren för hans arbete med att höja kompetens och status inom glesbygdsmedicinen. Där ingår bland annat att se till att man har tillsvidareanställda läkare och inte stafettdito. Det har gått riktigt bra som nu Länsstyrelsen och Region Västerbotten uppmärksammat.

På folkbladet.nu finns den här lilla artikeln och filmen som säger mycket på tre minuter.

Peter Berggren var i farten på Grand i Stockholm redan i fjol och UR har en film från det tillfället där han får breda ut sig och sina tankar lite till.

Norrland, inlandet och glesbygden angår inte bara dem som bor där och därför är valet av pristagare och det som prisas väldigt positivt. Bortsett från huvudsaken, den humanitära nyttan, skulle glesbygdsmedicinen också kunna bli en viktig exportprodukt när hela Europa framöver kommer att närma sig det norrländska inlandets demografi.

VK

 

 

 

 

...
Läste just Niclas Sandströms blogg. Närmare bestämt den här texten: http://blogg.vk.se/nicklassandstrom/2012/12/17/lansstyrelsernas-framtid-1193364

Den handlar om det nya förslaget där länsstyrelserna blir 11 istället för 21. Vi kommer nog att få se mer av samarbeten och/eller rationaliseringar framöver, men det finns onekligen komplikationer i det här med geografin.

En sanning är t.ex. att lilla Skåne län med en par % av Sveriges yta har mer folk än hela Norrland som utgör 58 % av landet. Vi bor onekligen i en glesare landsända. Västerbotten och Norrbotten får kanske slåss om var länsstyrelsens centrala delar ska ligga, annars får man väl dela på gracerna, men det gemensamma administrationsområdet är faktiskt en tredjedel av Sverige.

Alldeles lätt blir det inte att vara konungens befallningsman i det området. Tjänstemännen lär få fara som tättingar. Hoppas att man har gjort fler beräkningar än att bara summera invånarna.

...
Vice ordföranden i Södermalms S-förening oroar sig över att Gamla stan håller på att drabbas av glesbygdsproblem i takt med att stadsdelen blir alltmer turistinriktad. Biblioteket är nedläggningshotat, liksom Systembolaget.

Jo, visst kan man förstå att det blivit förändringar för de boende, saker som försvårar särskilt för äldre. Men, jag hoppas att det dröjer innan man föreslår att Gamla stan blir stödområde. Kanske kunde S-föreningarna i Västerbotten ordna en "kalibreringskurs" för mer centralt placerade partikamrater där man tar upp saker som geografi, glesbygd och avstånd?

Kursen kunde med fördel hållas "på distans" i den meningen att man fick bo en vecka på en rad småorter i Västerbottens inland. Där kan det ibland vara flera kilometer till både biblioteket och systemet och dessutom väldigt långt mellan tunnelbaneavgångarna.

Känns det långt att resa finns det trakter även i utkanterna av Stockholms län som kan piffa upp förståelsen av ordet glesbygd en smula. ;-)

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/den-nya-glesbygden-gamla-stan

...spelas inte alltid på Stockholms stadion, Hammarbyhöjdens BP eller Friends Arena.

Där är åkerlapparna, och följdaktligen redskapen, inte alltid så stora.

Landstingspolitiken är inga lätta saker, det ska vi inte låtsas i oppositionen heller. Frågan om hur jag ser ambulansfrågan kräver egentligen ett längre svar som både berör de ökande medicinska kostnaderna totalt sett och samhällsutvecklingen i stort. Bland annat med ständigt växande administrativ kravbild som knaprar resurser från den kärnverksamhet administrationen ska serva. När nu rikspolitiken till slut kört över moderaterna och beslutat att det nya utjämningssystemet ska genomföras kommer Västerbottens landsting att förlora ca 320 miljoner per år. Vi ska p.g.a. detta snart se nedskärningar av helt annan kaliber.

Sjuktransporterna måste fungera på ett förtroendeingivande sätt även i glesbygdsområdet. Per capita blir det dyrare än i Stockholm och Umeå, men tappar folk i inlandet tilltron till samhället och passerar avfolkningen den kritiska gränsen, då kommer lavinartade kostnader och kanske också dito reaktioner. Saker som få verkar förutse eller räkna på.
Inlandets grundfunktioner måste vidmakthållas och insatser måste ske för att möjliggöra att även "ovanliggande" funktioner ska fungera. Fler unga måste få ett lokalt anknutet framtidshopp och fler med entreprenöriellt tänkande för näringsliv och välfärd måste lockas tillbaka. Svenska politiker måste kanske köpa vidareutbildning om glesbygdstänkande och värdegrund i Norge?

Jag tror inte att Landstingets försök till sparande i Åsele och Dorotea har gett många nettokronor. På den mångmiljardbudget man har ser det ganska feltänkt ut. De som bor i inlandet ger avkall på tillgång och närhet till väldigt mycket offentligfinansierat som vi i Umeåregionens centrala delar anser självklara. För allt de avstår ska de veta att det i alla fall finns en rimligt snabb transport när stroken, hjärtinfarkten eller det livsfarliga allergiska reaktionen inträffar för en själv eller en anhörig. Helikopter och ambulans i Lycksele kan man inte alltid räkna med. Det är stora tidskrävande avstånd som avverkas i många riktningar varje dag.

Man måste ta i beaktande de signaler indragningen sänt och rättmätiga (kanske även bitvis överdrivna) skakningar de sänt genom dem som befolkar inlandet. Dessa människor som förutom att de är människor och svenska medborgare också möjliggör att narurresursområdet fortfarande fungerar och kan leverera till Sveriges helhet.
Tänker man på detta kan den indragna ambulansen i Åsele vara en av de dyrare besparingar som skådats. Den skulle ha fått vara kvar.

Det har blivit ett antal måndagar på Norrlands största marknad. Vissa förändringar kan noteras. S-montern har flyttats till annan plats, så det är inte riktigt lika spännande och debattätt som när vi och V var  närmaste grannar. Jag har en känsla av att de tyngre politikerna på den kanten också lyser med sin frånvaro när det inte är valår. ;-) Någon sa att (S) inte alls var närvarande, bara med sina dekaler i Byggnads monter som jag såg. Nåja, hursom, det är inte min business. Man är ju inte precis på Moderaternas hemmaplan, men det är mycket mindre av synlig irritation och uttalat motstånd än förr. Däremot betydligt mer positivt gensvar. Det är i stort sett tre frågor jag fått diskutera idag. Invandring, opinionsläge och sen ambulans och inlandssjukvård för hela slanten. Jag som inte alls är landstingspolitiker. Några indignerade har varit pensionärer. Andra har varit olyckliga och oroliga för makar eller barnbarn. De yngsta var några tjejer på 11 eller 12. Ambulansen och väntetiderna har blivit en fråga som har gått riktigt djupt i folks medvetande och som  kanske i oväntad grad har påverkat tilltron till samhället eller det egna partiet. "Vilken syn har mitt parti på glesbygden?" Flera har gett uttryck för att ambulansen i Åsele försvann delvis för att det var en entreprenör som skötte verksamheten, men så cyniskt har jag svårt att tro att landstingsmajoriteten tänkt.

...

Det är sorgligt med den ovilja som då och då sticker fram angående vårt naturresursområde och dem som lever och bor där. Som inte bara trivs, utan också i vid bemärkelse får det att rulla och fortsätta leverera rikedomarna som bidrar till att Sverige går ihop och fungerar.

Sverige är oerhört beroende av Norrland som till mycket stor del säkrar vår energitilgång och våra exportintäkter och där också mycket kunskapsintensiv företagsamhet gror. Inte bara Sverige utan hela Europa är beroende av våra malmtillgångar. 80 % av dem finns här, 90 % av järnmalmen.

Utjämningssystemen består inte bara miljonerna som helt rätt och riktigt kommer till våra norrlandskommuner från storstadsregionerna. Ett Sverige utan Norrlands utjämnande bidrag till helheten vore inte där vi är idag. Vattenkraften levererar dryga 40 % av vår billiga el och det mesta produceras här.

Från både höger och vänster kan man höra iskalla cynismer som ungefär går ut på att det inte "behövs" människor här. Vattenkraften kan styras från Kuala Lumpur om det skulle behövas. Vackra dagar när inget krånglar och teknik och strukturer inte behöver handpåläggning.

Det finns platser och områden som inte kommer att fortsätta att vara befokade, så är det. Men Sveriges helhet måste leva och fungera. Det ska vara hållbart ekonomiskt och socialt. Även om Sverige aldrig kommer upp i Norges och Finlands nivå när det gäller att värdera och värna de glesa områdena så måste staten se till att lägga verksamheter som faktiskt kan ligga långt från Stockholm, lika väl som kraftverk och styrning kan vara åtskilda. Jag har på Sverigemötet frågat företrädare för mitt parti om man är villig att verka för att regleringsbreven till myndigheterna används för att styra verksamhet till glesare områden. Några har sagt att man ska ta med sig frågan. Jag menar att det börjar vara bråttom att något händer. Avfolkning och avrustning sker bara smidigt till en vis gräns. Det visar även Åsele och Dorotea.

Västerbottensnytt har nyligen lyft småaffärernas situation och betydelse. Det måste tas ett ansvar för både ett rimligt nät av dagligvarubutiker och bränslestationer i naturresursområdet. När det närmar sig extrem glesbygd klarar marknaden inte av varken det eller kommuniationer av olika slag. Inte staten heller, utan ansträngning. Vill vi överhuvud taget ha hela Sverige så måste det vara bebyggda, beboeliga och trygga områden längs hela landet. Innan man säger att man inte vill ha hela Sverige ska man tänka sig mycket noga för och analyserava konsekvenserna. Om man kommer från höger, vänster eller någonstans mitt emellan.

Sorgligast är det när norrlänningar inte förstår det ömsesidiga beroendet mellan stad och land. Där finns det numera en del att säga, men, det får bli en annan text.

Ica om småbutikerna Västerbottensnytt

 

...
Jag försöker förstå vad han menar, men jag lyckas inte riktigt.

Ikväll pratade jag med en av hans medarbetare, men då hade vi ett mer positivt fokus så jag sökte ingen klarhet den vägen. Varken kring vad Lennart egentligen menar eller om det han ger uttryck för angående glesbygd, inland och småkommuner är socialdemokratisk politik.

Jag hoppas det kommer ett klargörande. Om det gör det ganska snart så kan debatten kanske bli mer nyanserad.

För debatt blir det.

...
Jag förstår inte de västerbottningar som lovprisar det nya utjämningssystemet som nu pressas igenom.

Visst rättas några konstigheter till, som t.ex. de orättvisa utjämningsmodellerna för förskolor i städer och småsamhällen. Några av våra kommuner får några miljoner mer. Men totalt sett?

När landstinget förlorar 320 miljoner är både det länsgemensamma och alla våra kommuner förlorare. Det handlar om enorma summor som måste sparas in. Jag vågar nästan inte tänka på vad det kan innebära och vilka konsekvenser det kan få. Kan Lycksele lasarett bli kvar? Hur kommer kollektivtrafiken att se ut efter detta beslut, hur många bussturer kommer vi att ha? Hur många vårdavdelningar och vårdande händer måste bort? Hur slår detta mot stad och hur slår det mot glesbygd?

Jag förstår inte västerbottningar som tycker detta är bra. Inte alls. Jämför gärna konsekvenserna av att landstingsmajoriteten försökte spara ett par futtiga nettomiljoner i Åsele och Dorotea. Det nya utjämningssystemet innebär att det kanske behöver sparas hundra gånger mer.

Med nya systemet blir det lite varmt i byxorna på kommunerna som får en handfull miljoner till. Sen kommer det att bli kallt, strävt och hemskt obehagligt.

...

Om man har en halvtimme över och gillar sånt som är eljest kan man gärna titta på det här:

http://www.svtplay.se/dar-ingen-skulle-tro-att-nagon-kunde-bo

...
På ett riktigt välbesökt landsbygdsseminarium på Sverigemötet.

Just nu berättar Lena Roos, en riktig landsbygdsmoderat, om sin vardag med långt till skola och nära till varg. Levande, stolt, varmt och utan självömkan.

Landsbygdsfrågorna är mycket viktigare för oss samhälls- och stadsbor än vad de flesta av oss någonsin kommer att förstå. Jag tror mitt parti är på väg i rätt riktning, men tror inte att något parti riktigt förstår hur viktigt det är att bädda för att landsbygden och naturresursområdet kan bevaras ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart.

För övrigt deltar Sofia Arkelsten, Per Schlingmann och Anna-Maria Corazza Bildt.

...

Man kan divla länge om det som skedde med Norrland och framförallt inlandet på sextio- och sjuttiotalet. Om den högst medvetna avfolkningspolitiken som fördes. Historieskrivningen är ofta både glömsk och fantasirik, som nu när borttagandet av ambulansen och akutplatserna i Dorotea i vissa väderstreck blir Alliansens fel.

Det är kanske inte tycks så meningsfullt att dra allt det där ett varv till, men kanske det då och då skulle behöva påminnas om när väldigt många norrlänningar hamnade i storstädernas förorter. Nya generationer har inte kunskap om det som hände och att det var Socialdemokraterna som då bestämde och drev skeendet.

Men nu är nu. Huvudsaken är den egna lokala drivkraften, men det måste bli lättare och lönsammare att driva, sköta och utveckla naturresursområdet. Det måste bli attraktivare att leva och bo där. Inte minst för svenska och invandrade entreprenörssjälar av typen vi såg några av i onsdagens Uppdrag granskning. Antingen gör vi något eller också kanske vi måste sälja naturresursområdet med skogarna, vattenkraften och gruvorna till Norge? Där har man hanterat glesbygden lite annorlunda och de som tar ut värdena skattar där värdena växer, rinner och finns.

Det vi ser nu i Åsele och Dorotea är bara en stilla västanfläkt av hur det skulle kunna bli om allt bara får rulla på och historiska misstag inte motverkas. Jag skulle kunna måla upp ett par tänkbara scenarier, men avstår i nuläget.

 

...
I morgon kommer det enligt uppgift en del Doroteabor till landstingsfullmäktige i Umeå.

Det blir intressant att höra hur det avlöper. Hoppas att man hittar bästa nivån på kommunikation och protester så att man behåller stöd och förståelse och att majoritetens beslut om indragna ambulanser och akutplatser till slut måste ändras.

...
Jag måste säga att jag förvånas över lojaliteten hos den västerbottniska socialdemokratin i inlandet. Hur acceptansen för indragningen av resurserna i livets yttersta krislägen kan vara så stor.

Utan jämförelse för övrigt, men inom det militära vet man hur viktiga hämtnings- och sjukvårdsresurserna är för allmän moral och motivation att "hålla land". Sätter ledningen inte in de resurserna drar soldaterna snabbt ett par, tre slutsatser om sin och områdets betydelse som varken är kort- eller långsiktigt gynnsamma.

När (S)-företrädare i Umeåregionen försvarat borttagandet av glesbygdsambulanser genom att jämföra framkörningstid i Åsele och Umeå blir man som lekman lite fundersam. Man tycker att körtiden från Haga eller Vännäsby också borde med i jämförelsen.

Är landstingsmajoritetens inlandsåtgärder, som nu uppmärksammas lokalt, regionalt och nationellt, verkligen värda riskerna och kostnaderna, kort- och långsiktigt? Hur läser man signalerna i naturresursområdet, oavsett om man nu hör till de tysta eller högljudda? Vilka slutsatser drar man i andra kommuner en bit bort från NUS?

Jag hör inte till dem som alltid har verklighetsfrånvända universallösningar av typen "sluta att spara". Vill man inte vara där Grekland är så kan man inte ha mer verksamhet än man har pengar till. Men akutplatserna och ambulanserna som majoriteten nu tagit bort innebär enligt uppgift en nettobesparing (uppgifterna måste lösas på sätt som också kostar) på knappa 4 miljoner. Det är i sammanhanget relativt lite.

Sen har vi människolivets betydelse och hur det måste värderas individuellt, inte bara statistiskt. Jag har själv varit i situationen där jag värdesatte varje sekund jag inte behövde vänta på ambulansen och fick förvånas över deras snabba ankomst. Jag minns när de trygga ambulanssjukskötarna metodiskt, lugnt och empatiskt tog över och vad det betydde för mig och Agneta just då.

Både känslan, tanken och den krassa ekonomiska uträkningen talar för att landstingsledningen ska backa vad gäller ambulanser och akutplatser i inlandet.

...
Jag flexade just ut från jobbet för en stund.

Anledningen är att jag ville följa en bit av dagens kommunfullmäktige i Bjurholm. Ärendet för stunden är kommunens nya ledningsorganisation, en sak man jobbat med länge.

Sveriges minsta kommun behöver se över sin organisation. Man sitter som många små kommuner i sitsen att kommunorganisationens arbetsuppgifter fortsätter att rinna till medan antalet skattebetalare istället minskat.

Just nu är det Barbro Löfgren som redogör för de utredningar och förslag som arbetats fram hittills. För att justera kostymen och öka klarheten har det tagits fram förslag från både majoritet och opposition. Summa tre förslag med alternativet oförändrad organisation.

Spännande för dem som berörs direkt, för kommunmedlemmarna och för den som har intresse av politik och småkommunernas villkor. ... ...

...

Jag hörde delar av programmet "Kluvet land" igår. Har bara hört delar av programmen, men det jag hörde lät tänkvärt.

Jag tror att politiker och allmänhet i måste vara uppdaterade på vad som sker på och kring vår landsbygd. Det finns småorter som blomstrar och som t.ex. har bättre arbetslöshetssiffror än Stockholm, men det finns många fler som har stora "utmaningar" om man vill uttrycka sig försiktigt.

Rullar utvecklingen bara på har vi stora ekonomiska och humanitära konsekvenser att "casha in" framöver. Det största ansvaret ligger förstås på oss norrlänningar och landsbygdsborna själva, men vi måste i alla partier se till att våra ledande politiker inte glömmer frågeställningarna.

Här hittar du programmen. Bl.a. finns inslag från Bjurholm, Sveriges minsta kommun som har 30 olika nationaliteter representerade bland invånarna.

...
I morgon har Moderaterna i Västerbotten länsförbundsstämma i Skellefteå. En anledning att låta bli att åka hem till Vännäsby.

Minns inte riktigt, men jag tror det är första året sen jag "blev politisk" som jag inte har någon motion till stämman. Det blev inte tid helt enkelt.

I fjol fick jag igenom en motion vid länsförbundsstämman som tyvärr ratades av partiet centralt. Den krävde en lindring av Alliansens kraftigt skärpta behörighetskrav för lärare.

Vi ska ha kompetenta, "seende" och väl utbildade lärare på rätt plats, men min uppfattning är att behörighetskraven som nu sjösätts kommer att drabba mindre skolor mycket hårt. Den delen av det nya regelverket doftar tyvärr storstad. Annars finns många förbättringar.

Kraven kommer att mildras om ett tag, gissar jag, men då har ett antal småskolor kanske redan lagts ner. Lärare mest överallt lär ha fått köra många extra mil för att få ihop sina tjänster.

...

Två sammanträden efter ordinarie arbetdag. Det var lättare med 16-timmarsdagarna när man var en smula yngre. Nu blir man onekligen lite trött. Tur att man gillar att köra och njuter av reflektionsmöjligheten.

Tack och lov bara älgspår, inga älgar. Snödjupet, särskilt i norra Västerbotten, verkar driva ut älgarna på vägarna oftare än vanligt. Som väl var hade plogarna gjort ett bra jobb. Kör man vägar som är tomma på trafik kan kurvigheterna vara riktigt njutbara. Ett par långtradare drog dock upp tillräckligt med snö för att det skulle bli väl spännande några sekunder. Gäller att sikta långt fram och låsa rattgreppet tills man ser igen.

En resa i historien blir det också. Har under förra årtusendet åkt kvällens vägar många gånger med min pappa predikanten. Med tyst radio kommer det fram både synminnen, kommentarer och samtalsämnen. En sorts rekreation det också.

...

Hörde just att Moderaternas framgång i Norrland, särskilt i "vissa delar", gör att Norrland och glesbygden kommer att få en större plats i Moderaternas politik. Per Schlingmann bekräftade just detta i 1645-ekot.

Detta gör mig mycket, mycket glad. Gladare än även en okonventionell politiker kanske bör uttrycka.

Jag har inte ångrat min kampanj och personliga satsning, trots generellt svagt resultat i riksdagsvalet. Har arbetet i någon liten mån bidragit till förstärkningen av det statsbärande partiets inställning till Norrland och landsbygden, då hade jag kunnat satsa några sparpengar till!

Schlingmann, du har aldrig gjort mig gladare någon gång förut!

 

...

Gårdagens ärenden förde mig till många intressanta människor med olika bakgrund och livserfarenheter.

Enligt en initierad EPA-förare jag mötte i slutet träffade jag bl.a. traktens bästa polis. En pensionerad generaldirektör mötte jag också.

Ärendet där kunde ha tagit 20minuter, men gav ett par mycket trevliga timmars samtal. Han spelade bl.a. en aktiv roll i införandet av tidsbegränsade chefsförordnanden "i staten". Säkert betydelsefullt för både anställda, skattebetalare och en och annan som hamnat på fel plats. Mannen var född "lusarbetare" (arbetare utan "hemman") och gjorde rättvsent en lite speciell livsresa.

Sammanfattnings en lärorik dag. De som aldrig kommer sig utanför stan kan gå miste om mycket.

...

Han har rätt. Såg idag Aftonbladet påstå att finansministern hade fel om att den rödgröna kilometerskatten skulle kosta som en extra chaufför.

I AB sägs att de tunga lastbilarna går i genomsnitt 5200 mil per år. Lycka till att få ekonomi på ett sådant ekipage! Man måste ha fått med även de avställda i statistiken. Borg bor i glesa bygder och har mer koll på praktiken än storstadsfolket i MP.

Jag kollade idag hur mycket några vänners bilar går. En "stadssopbil" en vän kör går 4 700 mil. Långtradarekipagen går 17 - 18 000 mil, timmerbilarna lika mycket. Då kostar skatten 360 000. Några långfärdare går22 000. Räknar man då 20 kronor milen (rödgrön kilometerskatt) och förarlöner på 21 - 22 000 i månaden så ser vi i klara siffror att Borg har rätt. Samt anar hur Norrlands industri, handel och kommuner kommer att drabbas vid en rödgrön seger.

Men det är klart, de polska och lettiska åkerier som skulle ta över kanske skulle rädda en del av situationen.

...

I veckan vi hört nåt vi gissat

att rovdjur är poppis i stan

Det är nåt som få av oss missat

ibland myrar och furor och gran

 

Stackars allt folk uti Stockholms stad

som bor så hemskt långt ifrån djuren

Sällan där syns en levande björn

förutom på Skansen, i buren

 

Sällan kniper en varg sig en hund

ja, sällan syns rovdjuren rara

Romantiska syner av björn och ulv

det ser man på väggarna bara

 

Tänk om man kunde och våga´ och fick

fånga er djur i en fälla

Ta dem till er, så gått det nu gick

ett gäng djur, så goa och snälla

 

På Djurgårn´ kan ett björnpar få bo

Och kanske ett antal i Haga

I Kungsan en vargflock komma till ro

och pudel och terrier jaga

 

Mildögda nollåttor kunde få se

hur husdjuren jaktlusten väcker

och tålmodigt offret av Putte ge

när vargen ryggraden knäcker

 

Skulle så Djurgårn´ bli överfull

och stan inge´ kul att besöka

björnarna fler än norr om Norrtull

då de sig snabbt kan föröka

 

Då kan nån tycka att det blir nog

och önska flockarna smärre

björnarna bort till avlägsen skog

eller kanske aningen färre

 

Trösta dig med att snart blir det så

att man lokalt får besluta

hur många rovdjur som ska bli kvar

och hur många djur man ska skjuta

 

Här ska vi inte lägga oss i

hur många djur Ni vill spara

Det får ni bestämma, inte vi

Ni som i staden ska vara

 

DN SvD VK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

...

För glesbygd och inland, men även för sådana glesbygder som exempelvis Umeå kommun.

Jag tänker på nya strandskyddslagen. Det ska bli svårare att bygga där trycket är högt och de tillgängliga strandkilometrarna är få. Lättare där strandmilen är många och långa.

Ofattligt att denna anpassning till skiftande förhållanden inte gjorts för länge sedan. Skönt för Västerbotten och andra glesare områden att det görs nu. Förmodligen är det avundsjukan som hållit tillbaka den här förändringen. I de extremaste kommunerna finns det mer än en sjö per invånare. Klart som korvspad att det går att bygga strandnära på oerhört många områden i en sådan kommun, om man sjulle vilja. Hittills har man inte fått. Samma regel har gällt för Stockholm som Åsele och Arjeplog.

Eftersom stranden ändå ska vara tillgänglig finns egentligen inga förlorare i våra trakter på att göra den här förändringen.

 

 

 

...

Skärgårdens motsvarighet till husbil?

Här lägger småföretagaren till vid sitt hus. Blommor, torkställning, grill, trädgårdsmöbler, parasoll, parabol och timrad stuga. Allt guppandes vid en ö i ytterskärgården. Jag anar ett original och en fixare.

Det är roligt med lösningar som är lite eljest.

...

...

Så här kan det se ut när Barracuda Svets och smide är ute och jobbar. Eller ägaren är väl på väg hem styrandes gräv- och smidesplattformen framför och med lillbåten bredvid.

Det är lite annorlunde jämfört med Nygrens mekaniska eller andra glesbygdsbaserade  tekniska genier jag känner. Samtidigt finns det säkert många likheter också.

...

 

...

I den yttre skärgårdens glesbygd finns det en sorts lokalbussar som tjänar både fastboende och turister. Här korsar vi en av "bussarnas" färdväg.

Det är bra att man inte alls behöver ha båt för att njuta av "Stockholms" skärgård. Man kan t.ex. ta sig runt med olika sorters färjor, cykel och tält.

...

...

Alla kajakpaddlare jag såg på nära och bedömningsbart håll var äldre. Tillfälligheter, eller...?

Det såg väldigt lockande ut.

...

...

Den här macken ligger på Gräddö. Det blir kanske fler kuriosabilder därifrån, men tänkte peta in den här ikväll. 14:49 per liter blyfritt. Hade vi accepterat det i våra glesbygder?

 

...

Det blev sent innan vi lämnade Fejan och puttrade hemåt i segelbåtsfart, till skillnad från vid resan ut. En del använder inte lanternor och skeppar´n vågar inte ta några risker i nattmörkret.

Notera damerna i lågstadieåldern som skådade stjärnor med huvudena vilandes mot bordsskivan.

...

...

Vi råkade vara på rätt plats vid rätt tidpunkt en kväll och fick följa med ut på lite kvällsmat på ön Fejan. För en landkrabba som alltid varit intresserad av båtar var förstås resan ut i en modern 32-fotare en upplevelse, men det gällde även mat och miljö i sena sommarkvällen.

...

Har vistats i glesbygden i Stockholms ytterskärgård några dagar. Det är rätt intressant att vara i ett landskap som i "landsdelarna" påminner om väldigt många andra landskap. Där det mesta är smått och där man kan ha några mil till affären.

Bitvis påminner det även om Västerbottens inland. I Sörmland och Uppland är t.ex. bondgårdarna i regel rätt stora. Här är de gamla gårdarna vanligtvis små.

Härom dagen mötte jag en lite äldre kvinna som bor i sommarstugeland året runt. När stockholmare och andra åkt hem, då har hon det ganska lugnt och skönt. Hon behöver inte se några mänskliga livstecken en vanlig vecka, om hon inte vill.

För ett antal år sedan flyttade hon in från en ö där hon och den framlidne maken levde. Där hindrade vädret ofta resandet och de fick använda hydrokopter vår och höst. Nu tycker hon att hon bor rätt centralt.

På bilden syns en gammal fin segelbåt, gissningsvis från 30-talet. Det är rätt intressant med båtars ålder jämfört med många andra kommuniktionsmedel. I en liten hamn här ute kan flytetygen härstamma från 7-8 decennier utan att det anses märkvärdigt. Så är det inte på en bilparkering. Kommunikationsmedlet mobiltelefonen ska vi inte tala om. De blir gamla på ett kvartal.

...