Jan Nilssons blogg

Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.

Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.

 


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett grupphat
Visa träffar från alla bloggar

Min släkting i Bjästa

...

Hur tokigt det än kan bli på en ort kan aldrig en hel befolkning hållas skyldig.

Jag har inte sett Uppdrag granskning om det som skett i Bjästa. Jag vet inte mycket om det som hänt eftersom en intensiv vecka gett lite tid till nyhetsbevakning.

När folk ger uttryck för att ett helt samhälle bör utplånas eller mordhotar släkt till en ung våldtäktsman så har gränsen passerats för ett bra tag sen. Oavsett vilka katastrofala felbedömningar som gjorts av alldeles för många i ett samhälle. När man ser den gruppidioti som kan gripa om sig i vissa idrottsammanhang kring våra större städer ska man kanske ändå inte bli så förvånad över missriktade reaktioner.

Jag har en moster på dryga 90 i Bjästa. En tant som naturligtvis varken har del i det ena eller det andra. Jag skulle önska att hon sluppit se hoten och hatet mot Bjästa som samhälle. Kan riktigt se hur hon vrider händerna och hur hon brukar se ut när oron griper henne.

Man ska reagera på det som är galet och fel, men det måste finnas nyanser även då.