...

Jag hör till minoriteten som firar Kristi himmelsfärds dag. Dagen som firas till minne av att Jesus enligt Bibeln återvände till himlen som människa och "VD" efter att ha sonat synderna och gett sin fullkomlighet och evighet som gåva åt en värld som inte frågat efter den.

Även om jag inte firade dagen skulle jag sannolikt vara glad för att den finns. Den och andra kristet historiska helgdagar som varit en del av vår kultur i ett sekel och som ger året rytm.

På olika håll poppar det upp röster som menar att vi ska ta bort alla helgdagar som rubbar produktionsrytmen, eventuellt ge några som "helgpool" åt varje arbetande. Man understryker också att en helgdag mitt i veckan kostar drygt 500 per svensk i BNP. En del vill ha bort dagarna av kristofobiska orsaker eller nervös strävan att ett av världens mest sekulariserade land ska frånsäga sig resterna av sin kristna historia. Några helt enkelt för att man vill trimma produktionsapparaten. Vissa kan t.o.m. säga att det beror på "lathet" att vi har dem kvar. 

Vi behöver sannerligen producera om vi nu vill kunna behålla välfärd och levnadsstandard, men vi behöver också leva. Helgerna är värda vad de kostar. Vår omvärld och våra konkurrentländer håller sig med liknande inslag. Människor  pressade i privat- och arbetsliv, ibland tyngda av t.ex. undanträngda existensiella frågor, sjukdomsbekymmer eller dåligt samvete för relationer man försummar, många "far väl" av ett par veckor där vilan vinner lite på arbetet. Veckor där ganska många får en extra ledig dag samtidigt.

Själv saknar jag annandag pingst, nu är den helgen mer en helg ibland andra. Vi kan unna oss 30-50 uppsättningar per arbetsliv av våra kristna helgdagar. Och av första maj.

Jag tror de ger mer än de tar.

...

Palmsöndagen är snart slut. Söndagen som firas till minne av att Jesus red in i Jerusalem, hyllad, snart hånad och gripen.

Påsken närmar sig, inte vilken helg som helst. Skärtorsdag, långfredag och påskdag. Synd och svek, försoning och förlåtelse, uppståndelse och nytt liv. Kristendomens viktigaste helg och på ett sätt en sammanfattning av Bibelns budskap.

Sätter in en av texterna för dagen vars namn betyder "ankomst" och syftar på Jesus Kristus. Han som enligt Bibeln kom för att betala för våra synder, brott och brister och ge oss sin rättfärdighet och frid. Vi lever i en tid med mycket andlighet och acceptans för det mesta. Märkligt nog tycks acceptansen för just Bibelns budskap ligga riktigt lågt.

Här nedanför finns i alla fall en av texterna för dagen. Den handlar om när Jesus kom tillbaka till Nasaret där han hade vuxit upp. Den som vill läsa mer kan slå upp och läsa hela kapitlet. Då kommer man att se att det inte var så mycket acceptans för budskapet då heller.


"I Andens kraft vände Jesus tillbaka till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela trakten däromkring. Han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla. Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: "Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet " "och predika ett nådens år från Herren. " Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: "Är inte han Josefs son?"" (Lukasevangeliet 4:14-22 SFB)

...
Får inte alls ihop Skolverkets förbud för bibelberättelser och psalmer i kyrkan till advent, jul- och sommaravslutningar. Får inte ihop det med läroplanen, som inte bara kräver kännedom utan att man kan redogöra för innehållet i de viktigaste berättelserna och psalmerna.

Bästa sättet att lära sig innehållet och helheten i en psalm är nog att sjunga den. Ska man lära sig en bibelberättelses ord och innehåll måste man rimligen höra eller läsa den.

Knepigt blir det om man hänvisar det halva kyrkoförbudet och hela religionsförbudet till att vi inte ska kränka elever med annan religion. För många av våra nyanlända eller pursvenska med ateistisk eller annan tro är det inget problem med ett kyrkobesök. För andra blir kyrkobesöket kanske något som man ber att få slippa. Precis som kristna kan be att få slippa saker som man betraktar som religiösa inslag av utövande karaktär. (Tyvärr är det nog ofta lättare om man har en annan religion) Men hur ska man som nyanländ rimligen få en chans att lära känna vårt kristna arv och kulturarv, som bl.a. format vår människosyn, om man aldrig får en chans att uppleva det i någorlunda funktion?

En del svenskar tycker säkert det är på tiden med ett förbud och en del kristna sörjer. (Särskilt de som det är olika allvarliga fel på och som behöver kristendomens centrum, Försonaren) En stor del som inte brukar besöka kyrkan vill ändå ha kontakten kvar och några som kanske egentligen inte bryr sig alls ser en chans att nyttja en folklig indignation över det många upplever som uppifrån kommande politiskt korrekta tvångsåtgärder.

Man kan redan se liknande utslag av den här hanteringen. Väldigt oönskad poängplockning från sådana som försöker vinna mark på Skolverkets hantering av saken. Det skulle kunna hända att statliga myndigheter i missriktat nit sätter ett plåster på en skadskjuten främlingsfientlighet.

Bland annat det tycker jag är väldigt onödigt. Vi ska behandla alla nyanlända väl, men akta oss för det som är direkt kontraproduktivt.
Jag tycker också synd om de rektorer som har att ta beslut om kyrka eller inte kyrka och om vilka psalmer som är ok, i år hör jag inte dit. (Skriver förstås det här som politiker och privatperson) Jag har tagit del i ett samtal på ett nätforum i kväll där bl.a. Skolverkets generaldirektör fanns med på ett hörn. Enligt uppgift är det någon sorts gränsland mellan Stilla natt och Bereden väg. Rektor avgör var den går mer exakt.

Det här blev inte bra.

...
I Norge tar uppslagsverket "Store Norske leksikon" bort Kristus ur tideräkningen. Men tar t.ex. bort f.Kr. (Före Kristus) och ersätter det med fvt, före vår tideräkning.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/uppslagsverk-tar-bort-fore-kristus

Det är sorgligt att se hur människor i Norge och Sverige så ofta försöker slå knut på sig för att få bort det namn och den tro som så präglat våra länder. Och som betytt så oerhört mycket, även för dem som inte trott på eller ansett sig behöva den det djupast sett gäller.

Risken är att den här tilltagande kristofobin också drabbar människor med andra religioner. När man t.ex. inte anses kunna vara i kyrkan vid skolavslutningen och tydligen måste ta bort Kristus ur tideräkningen ligger det nära till hands för många att tänka att det är "muslimernas fel".

När det främst är infödd kristofobi det handlar om.

...

Det går inte att fatta och förstå hur tanken och tron ser ut när man kastar in en handgranat i ett "kyrkoskjul" där barn är samlade till söndagskola.Det hände i Nairobi i morse.

Ett barn dog och tre skadades allvarligt. Totalt skadades ett tjugotal, fysiskt.

...

Nu anser även Luleå stift att det är ställt utom allt rimligt tvivel att Alexander Radler i Burträsk verkligen är den "Thomas" som förrådde sina vänner på 60-talet (klicka på länken till filmen i slutet av artikeln) och som därefter rapporterat till Stasi om sina kontakter i den akademiska och kyrkliga världen i Sverige.

Hans sju vänner i Tyskland fängslades för sina flyktplaner, de flesta fick några år, delvis i isoleringscell. För att man ville flytta från Östtyskland. Två bröts ner och tog livet av sig. De som direkt och indirekt dödades genom Stasis verksamhet var många. Det var en organisation som gjorde mycket ont.

Jag har mött kristna som förföljts, fängslats och torterats av kommunistiska säkerhetstjänster i flera olika länder. Även kollegor till en präst som mördades av KGB. Kommunismens hat mot kristendom som inte bara är inomvärldslig är svår att begripa sig på och fatta vidden av. Vi har alla våra djupt liggande och ständigt medföljande brister, jag har mina. Men hur en människa som bekänner sig som kristen under 24 år kan tjäna en blodbesudlad  kommunistisk säkerhetstjänst, det är för mig helt obegripligt. Lika ofattligt som om man skulle ha tjänat SS.

Här har Expressen gjort en betydelsefull grundinsats.

 

För drygt 900 år sedan byggdes delar av den här kyrkan av 12 bönder och deras familjer. Byggarnas vardagsbekymmer och vardagsglädje har slutat betyda något för ganska länge sedan.

Kyrkan är en av Norrlands äldsta. Det har gått drygt 30 generationer sedan ursprungsdelen stod klar, om man räknar 30 år per generation. Förmodligen är det inte så mycket vi bygger idag som kommer att stå i närmare tusen år, det är min gissning.

En annan reflektion är att kyrkan byggdes ungefär i halvtid mellan nu och det Bibeln berättar om  Kristi födelse, liv, död och uppsåndelse. Fram till 1500-talet lästes det på latin här, förhoppningsvis talade prästerna åtminstonde delvis på svenska. Sedan kom reformationen och budskapet om att evangeliet är gåva och inte krav kom tillbaka. Så kom den svenska Bibeln, katekesen och psalmboken in i hemmen och som biprodukt utrotades analfabetismen.

Tänk om de som trott det som sagts här inte har blivit lurade eller tagit fel?

Kyrkan står på Alnö utanför Sundsvall.

 

...
Det är inte alltid jag håller med Jan Guillou, men i dagens krönika i Aftonbladet har han flera poänger.

Det är dels sannolikt att vi inte varit lika "sansade" om den kyligt förvirrade Anders hetat Ali. Han har också rätt i att det finns väldigt lite att göra mot den, förmodligen, ensamagerande och våldsfixerade som är så smart att han undviker att blanda in någon annan i sin svartvita vi-och-dom-värld. T.o.m. under lång tid medvetet aktar sig för att komma i kontakt med någon kvinna, för att inte "uppdraget" ska äventyras. Med all respekt för FRA:s nödvändiga arbete, sju sådana verksamheter med alla resurser de kunnat önska hade knappast ringat in Anders Behring Breivik.
(För övrigt är det, om uttrycket tillåts i sammanhanget, nästan lite lustigt att Jan G tänkte i islamistisk riktning när han hörde om smällen)

Däremot måste säkerhetspolisen i våra länder hålla koll på sådana som uttalar hot och talar i termer av väpnad kamp mot etniska, politiska och religiösa motståndare. För Sverige blir knappast den verksamheten mindre omfattande framöver.

Massmördaren i Norge har kraftigt motverkat sina syften på flera vis, det är jag övertygad om att framtiden kommer att visa. Han har också handlat helt emot den kristendom vars "utsida" han förvirrat tycks ha velat försvara med sprängdåd och mord på oskyldiga unga. Min mening är att det han gjort är bokstavligt djävulskt.

Jag tror att våra nordiska länder kommer att fortsätta förändras av kristendomens uttåg, men det uttåget har lite att göra med andelen muslimer. Kristendomen började och växte i länder och befolkningar där andra religioner dominerade fullständigt. Nya testamentets böcker skrevs i dessa blandade miljöer. Det finns definitivt inga önskvärda och på något sätt försvarbara våldsåtgärder för att motverka avkristningen. Kristendomens existens och avtryck i ett samhälle avgörs över tid och i det lilla, på det personliga planet.

SvD DN

...

Har haft en helgdag i Vännäsby. Efter dagens gudstjänst blev det "kyrkkaffe" på pizzerian, som det ofta blev i yngre dagar. Nu hade de som var unga då barn i varierande åldrar med sig.

Så här står det i början av Apostlagärningarna om den här dagens begivenheter enligt  den kristna kalendern:

"Löftet om den helige Ande

1 I min förra skrift,* käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde,* 2 fram till den dag då han blev upptagen till himlen, sedan han genom den helige Ande hade gett sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt. 3 Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar lät sig ses av dem och talade med dem om Guds rike. 4 Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. 5 Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande."

Jesu himmelsfärd

6 När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne för dig att återupprätta riket åt Israel?" 7 Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt. 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." 9 Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 10 Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem. 11 Och de sade: "Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen." "

...

...

Som jag nämnde tidigare så blev det lunchteater på Folkets Hus i Umeå när Kulturberedningen var samlad under fredagen. "Storbrodren", en berättande enmansföreställning med Greger Ottosson från Bjurholm.

Anders Larsson hette en ung pojke från Norrlångträsk. Han fick vara med om hemska händelser under krigsåret 1809 då han tvingades att skjutsa ryska soldater och sedan blev vittne till hur fem andra ryska soldater mördas, halshuggs, i en grannby. Efter de här skeendena försökte han bli en helig man, en som gjorde som Gud ville. Men det ville sig inte. Han blev inte av med synden, det blev ingen skillnad på insidan och i kyrkan fick han ingen som kunde hjälpa.

Föreställningen visade hur Anders fick kontakt med "läsarna" som själva läste Bibeln och Luthers postilla och själva la ut och förklarade texten. Något som var strängt förbjudet under konventikelplakatets tid.

Säkert fanns det flera präster som hade fått se vad kristendomen egentligen handlar om, men det var också alltför många som inte alls hade förstått. De tjänade förmodligen mest staten och sig själva. Man hade ett arbete och många privilegier, t.ex brännvinsförsäljningen, och man läste kanske lagen för människorna, men det blev inte mycket mer. Några var också rationella barn av upplysningstiden och hade litet intresse av andliga frågor.

Anders Larsson, den blyge och försiktige, fick själavård hos läsarna, han blev omvänd, fick frid och blev "född pånytt". Han blev en av nyläsarnas främsta ledare och fick gåvan att tala till hjärtana om att man blir salig genom tron på Jesus, inte genom det man gör och är.

Greger Ottosson lyckades visa en del av "insidan" av väckelsekristendomen och läseriet  under timmen som "Storbrodren" tog i anspråk. Det är ovanligt att höra, jag har  aldrig sett en film eller en teaterföreställning som träffat så pass rätt när man ska beskriva kristendom. Även om jag inte håller med om allt och inte delar alla slutsatser Greger gör. Överdrifter och missgrepp från både präster och läsare kom också med i berättelsen.

Det blev allt skarpare strid mellan nyläsarna, kyrkan och statsmakten. Anders Larsson blev åtalad för det hemska brottet att samlas till gudstjänst utan ledning av präst, för ohörsamhet mot kyrkan och lagen. Han hotades av landsförvisning eller dödsstraff när kungens rättsskipare kom seglande till Ursviken 1819 då Anders var 25 år.

Mot slutet kom Greger Ottosson in på Maja Lisa Söderlund, en kvinna som var lika gammal som Anders Larsson och hörde till nyläsarna. Hon jagades också av länsman ibland för att hon "föreläste" om Luther utövade själavård. Hon blev senare till stor andlig hjälp för en man som hette C.O. Rosenius, född i Nysätra. Han blev en av Sveriges mest namnkunniga evangelisk-lutherska predikanter och skribenter. Hans tidning Pietisten hade en tid fyra gånger så stor upplaga som tvåan, som var Aftonbladet.

Greger påtalade väckelserörelsernas betydelse för samhällsliv och demokratiseringsprocess, särskilt i Norrland. Han undrade varför han aldrig fick höra om det här när han gick i skolan.

Storbrodren? Uttrycket anspelar på Jesus, Gud som blev människa som vi för att ta på sig synden och straffas så att människan kunde gå fri. Föreställningen började och slutade med Gregers ord om att Storbrodern kommer.

Jag hade inte väntat mig den här berättelsen på Folkets Hus den här dagen.

Jag anar att man helst inte skulle fotografera, men den här bilden tog jag innan jag fick veta det. ;-) Får du tillfälle att se "Storbrodren", så gör det.

Kristendomens ställning. Regeringen har beslutat att kristendomen även i fortsättningen ska ha en särställning i svenska skolan. Skolverket ville inte det, men regeringen avgjorde saken.
Man rangordnar dem inte och det ska undervisas om alla världsreligionerna, men det läggs en särskild vikt vid kristendomen som präglat vårt samhälle på ett alldeles särskilt sätt.
Jag tror att det är gott om både ateister, muslimer och judar som förstår resonemanget mycket väl och inte har några invändningar.
Några kommer däremot att gå i taket.

...

Jag såg i VK att det kan vara ytterligt skralt med kunskapen om varför vi firar den här dagen. En av mina ungdomsvänner som då var skogsarbetare hade i alla fall koll, såg jag.

Som jag förstår Bibeln blev Jesus upptagen till himlem efter att ha fullgjort allt han skulle göra på jorden. Han hade levt ett ställföreträdande människoliv där han var gudomligt god "inifrån och ut" i livets alla situationer. Han hade som ställföreträdare tagit alla synders samlade straff på korset. Han hade blivit uppväckt från de döda som ett tecken på att detta var nog för hela mänskligheten, för alla. Människan är friköpt från synden och döden och domen.

Efter att han visat sig för sina vänner, de var nu syskon och "medarvingar", blev han 40 dagar efter Påskdagen upptagen till himlen. Det är det vi firar idag. Han har satt sig på himlens tron. "VD:n i himlen" är en människa som du och jag som samtidigt är Gud. Han ska komma tillbaka och han vill ha dit oss sedan tiden på jorden är slut. För hans skull passar vi där. (Då är det inte kört!)

Efter himmelsfärdsdagen kom pingsten då Guds Ande blev utsänd för att kalla på oss var och en, för att förklara det som står i Bibeln och skapa tro i hjärtan där den inte finns.

Gud tvingar ingen att tro det här, men jag tror det är sant och firar därför dagen.

...

Jag är glad över Jan Björklunds reaktion på Skolverkets förslag till ny kursplan i religion. Han menar att kristendomen bör ha en mer framträdande plats än andra religioner.

Även KD:s Gunilla Tjernberg framför detta under "Brännpunkt"  i dagens SvD: Kristendomen bör ha en särställning i undervisningen".

Av många olika anledningar är detta alldeles riktigt. Många av oss har upplevt att kristendomen tappade mycket i undervisningstid till förmån för andra religioner eftersom vår ungdoms lärare menade att "det kan vi ju ändå".

Sanningen ligger kanske mer åt det hållet att kristendomen är en av de mindre kända "religionerna" i Sverige. Fariseismen är däremot rätt känd och vältränad.

Vi trampar inte på andra genom att ge våra unga en god kunskap om det som har format mycket av vårt Sverige.

När jag kom till medborgarhuset i Vännäs för KS-sammanträde igår såg jag något som jag inte hört ett ljud om. Riksteaterns "Asylshopping" gick för gymnasiet och skulle även gå på kvällen. Man lockade bland annat med en bild på Migrationsminister Tobias Billström. Ämnet, ministern och nyfikenheten gjorde att jag gick på föreställningen trots att sammanträdet blev långt.

Jag har knappt varit på något som haft så få åskådare. Det beror förmodligen på att svag annonsering, man hade väl fokuserat på skolorna. ("Asylshopping" går även 2 gånger under tisdagen för skolorna i Vännäs. Dock inte ikväll som jag skrev först!)

Föreställningen handlar inte om lätta saker. Inte för dem som ska besluta om regler för invandring och flyktingmottagande. Inte för dem som sköter hantverket, för handläggare och poliser. Absolut, absolut inte för dem det främst gäller, dem som kommer med en bakgrundshistoria som bara de själva känner fullt ut.

En pjäs ska väl vara skruvad, mycket gjorde starkt intryck, men jag hade blivit illa berörd om jag arbetat på Migrationsverket. Att framställa det som om personalen gärna hjälper asylsökande begå självmord kändes billigt och orättvist. En annan sak är att man sett tidningsuppgifter om bekymmersamt uppträdande från några tjänstemän och att risken att man blir alltför härdad förmodligen är stor.

Jag bearbetar fortfarande tankar och intryck, men en sak vet jag. Jag vill inte byta med sådana som av olika orsaker tvingats lämna sitt hem och försöker komma in i vårt land - de invandrare som är flyktingar. Inte heller vill jag byta med dem som av andra orsaker väljer att komma till ett land där de varken har språk eller familj. Inte med dem som arbetar med migrationen heller.

De finns de som menar att invandringen i Sverige ska vara fullt fri. Att vårt samhälle skulle klara och må bra av att dörrarna ställdes vidöppna för alla oavsett skäl. Att Sverige självklart skulle fortsätta att vara välkomnande och bra för dem som kommer. Dit tror jag i stort sett alla politiska ungdomsförbund hör. Jag kan på ett sätt förstå teorin, men tror inte på praktiken.

På andra sidan finns de som tror att det skulle vara rätt och riktigt om man stängde gränserna och kastade ut alla som inte var födda här eller i våra grannländer. De är rätt få, lyckligtvis, men ändå för många. Följden av en sådan mörkerdriven konfrontation och alla dess följder skulle bli ett samhälle som inte är hanterbart och som jag inte skulle vilja bo i.

Det finns mycket att fundera över i spannet mellan dessa åsikter. Särskilt för dem som ska utarbeta rättssäkra riktlinjer som stämmer med internationella konventioner och har plats för barmhärtighet. Det behövs, även för oss svenska medborgare. Sverige, kanske särskilt Norrlands inland, kommer absolut inte att klara den stora pensionsvågen utan "nya svenskar" med de låga födelsetal vi haft de senaste årtiondena. (I Norrlands inland dessutom ungdomsutflyttningen) De "svenskar" som inte finns är ett hot mot välfärden, inte de som flyttar hit och slår rot. En del tror inte det när de ser ungdomsarbetslösheten, men det blir förmodligen obehagligt tydligt inom några få år.

Något som ofta kommer bort i debatten är andelen företagare bland invandrarna. Enligt Nutek är var nionde företagare invandrare,  bland svenskarna är det var tionde. 2002 var hade en femtedel av nyföretagarna utländsk härkomst medan de utgjorde en niondel av befolkningen. Nyföretagandet som helhet är skrämmande lågt i Sverige. Lägst i norden och på plats 38 av 40 i en hyfsat ny undersökning. Vad innebär det för vår framtida välfärd? Får vi sätta vårt hopp till nysvenskarna?

Samtidigt hamnar alltför många i passivitet, utanförskap och bidragsberoende, vi ljuger om vi förnekar det. Vi har, kanske  välmenande, jobbat oss neråt under årtionden och nu måste Sverige bli mångdubbelt bättre på integration. Invandrare som fått permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, med rättigheter och skyldigheter, måste släppas in i det samhälle där de lever. (Vilket inte betyder att etniska svenskar ska utplåna sin kultur och gömma bort resterna som kan finnas kvar av det kristna arvet) I en undersökning från EU-kommissionen som presenterades sommaren 2007 hörde Stockholm och Malmö till de storstäder i Europa där integrationen lyckats allra sämst.

Det finns en del att göra.

 

...

 

 

...

Jag har idag läst en del artiklar om kyrkomötets beslut om ändrat äktenskapsbegrepp.

Själv hör jag till dem som har Kyrkans "klassiska" tro att det kristna äktenskapet vilar på ord som 1 Mos 2:24: "Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött." Det rubbar på intet vis min tro vad gäller människans absoluta och lika värde och det ändrar inte mitt bemötande av människor som inte delar min tro, syn och läggning.

Den kristna kyrkan har på de flesta ställen och tider levt mitt ibland helt andra religioner och kulturer och under de mest skiftande förhållanden och samhällssystem. Globalt och historiskt är det sällan kyrkan har varit lierad med staten. Jag tror inte det har varit meningen från början och finner stöd för det både i Bibeln och i Luthers "tvåregementslära" (Ungefär: "Det andliga Nåderiket styrs av Guds ord och de världsliga, "borgerliga" styrs av lag och genom makt"). Som jag ser det skulle kyrkan ha avsagt sig vigselrätten, låtit staten ta hand om juridisk äktenskapsregistrering och trots alla mänskliga brister fortsatt förvalta äktenskapet ungefär som man gjort de sista årtusendena.

Tillbaka till politiken. Vid Moderaternas partistämma i Gävle, då partiet beslöt att ställa sig bakom samkönade äktenskap med ca två tredjedelars majoritet, frågade jag efteråt Fredrik Reinfeldt om vi som hade en annan syn egentligen borde hålla oss undan från politiken. Han sa då att man måste kunna ha olika syn i de här frågorna och att vi skulle stanna. Om inget kommer ivägen tänkte jag göra det, så länge man nu får.

Det blev en lång inledning det här. Jag tänkte ju främst länka till en debattartikel av Birger Schlaug. Det är inte alla stunder vi tänker lika, men i den här frågan kommer vi från helt olika ståndpunkter till ganska lika resultat. Klicka här och läs hans artikel om den politiskt korrekte guden.

 

DN SvD Dagen