...
Det gamla gedigna och specialbyggda bordet som stått här hemma i köket i dryga 40 år är borta. Det hämtades idag för upputsning och nytt liv på annan plats. Likaså stolarna som husets förre ägare gjort.

Det kändes lite märkligt att sända iväg sakerna som är så förknippade med pappas släkting "farbror Emil", men en och annan av våra vänner anser nog att vi haft "museum" länge nog. Ett kvarts sekel närmare bestämt. När vi vill återuppliva minnena kan vi köra en bit och titta på dem.

Mitt på golvet i det gamla husets stora kök står nu ett litet tempotärt köksbord av äldre modell och ser ynkligt ut. Vi kom väldigt nära varann under middagen, om man säger så. Det är inget att samla släkten vid till jul.

Att tömma kammar'n för målarmästaren tog mycket längre tid än väntat. Relativt litet rum, men fullt av minnen. Det gick inte att låta bli att titta närmare på diverse saker.

För att få tid med allt fick vi slopa ett och annat idag, bl.a. förstamajtåget. ,-)

...
Två kursdagar ganska tätt inpå två semesterveckor, det har man inte ostraffat. Segt har det varit att jobba ner mail- och ärendehögen idag och på måndag kommer nämndssammanträde och andra trevligheter som krävde förberedelse. Arbetsdagen blev för lång, liksom ogjortlistan.

Ikväll ska jag titta igenom ett par pärmar jag fått låna av en av mina medarbetare. En kusin till pappa Tore samlade tidningsurklipp och två pärmar innehöll artiklar om honom. På bilderna ser jag honom i min barndoms och ungdoms upplaga och jag hör honom i vissa citat. Några sådana ska jag återge, bl.a. ett som visar att han nog inte var enklast att ha i riksdagen. :-) Det var väldigt roligt att få ta del av de gulnade bladen.

Idag har jag också fått glädja mig åt elever som har mognat väldigt mycket på kort tid. Det nästan syns hur de växer medan man pratar med dem. Om ett drygt halvår är det meningen att de ska börja nya skolor och faser i sin utveckling. Måtte de orka ta vara på undervisningen hela vägen fram så de både kommer in i och ut ur gymnasiet. I tid och allihop.

Väntar på morgonen. Efter en skön natts sömn väntar jag på att Agnetas mobil ska ringa och tala om för henne att det är dags att vakna. Ska lämna vår stockholmsfamilj för den här gången och åka hemöver efter ett besök i en liten kyrka i Uppsala där det också finns vänner. Skönt med en fast punkt i en värld där där annars inget är direkt fast och bestående. Var igår förbi huset där min biologiske far bodde. Minnena kom rullande. Regnet var kraftigt när vi passerade kyrkogården så det blev inget besök där. Tycker annars om att det finns en sten och en särskild minnesplats.