Jan Nilssons blogg

Sysselsättning: Vik rektor och förskolechef i Bjurholm. Kommunpolitiker i Vännäs. Predikant.
Ålder: 59:a.
Självbeskrivning: Samhällsintresserad tidsoptimist med svaghet för "underdogs". Tror på Bibelns Gud och Jesus som världens frälsare.
Motto: Sök det lands bästa där ni bor.
Familj: Min fru Agneta samt vid och varierad släkt.
Bor: Nära Umeälven i trivsamma Vännäsby
Egenskaper: Människointresserad och kommunicerande. Humor och humör.
Intressen: Många. Sitter i Vännäs fullmäktige, kommunstyrelse och Barn- och utbildningsnämnd för (M).
Senast lästa bok: Läser just nu "Speeches that changed the world" av Simon Sebag Montefiore.
Förebilder: Petrus, impulsiv lärjunge som blev visare och ödmjukare med åren. Winston Churchill, "skolfloppen" som blev premiärminister och tog striden med Hitler medan andra önsketänkte, segade och fegade. Inspirerade engelsmännen med närvaro och tal.
Favoritplats: Primitiv avsidesstuga i Agnäs.
Betydelsefulla minnen: Berättande original från tider och förhållanden där man inte blev så strömlinjeformad och då många i djupaste mening hade framtidstro. Fick som liten möta många under resor med pappa Tore, då EFS-predikant.
Ett viktigt glädjeämne: När elever (särskilt de med mer uppförsbacke i livet) växer och utvecklas så de förvånar både sig själva och omgivningen.

Det bästa med Vännäsby:
Älvarna som ger landskapet liv och lugn, lågtempot och närheten till både landsbygd och stad.

 


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett oro och hopp
Visa träffar från alla bloggar

Om vårt jordiska tält rivs ner

...

Orden kommer från första versen i Andra Korintierbrevets femte kapitel som jag läste i morse.

Om man brukar få alla influensor som drar förbi så är det klart man tänker lite kring den som nu tar allt större plats i det kollektiva medvetandet. Särskilt om man har en del astma och har lite lättare att få  lunginflammation. Nu är jag väl för gammal för att ligga i främsta farozonen, men man vet ju inte.

Man vet som sagt inte, man har inga garantier för någonting. Inte för en enda bilresa, inte för ett endaste hjärtslag. Man har egentligen ingen koll alls. Om min biologiske far skulle ha levt lika länge som hans regelbundna och väldokumenterade hälsokontroller, hans genomtänkta matvanor och strikta fysiska träning antydde - då skulle han ha överlevt mig med minst 30 år. Men det gjorde han inte.

För mig var det en uppmuntran och en glädje att läsa 2 Kor 5:1 och fortsättningen. Det är det inte för alla. Men det kan bli för vem som helst.

Hur suspekt det än anses idag: Att ha livet och hoppet i en Person i Guds himmel och livsmålet längre bort än sin dödsdag, det tar inte bort glädjen att leva eller viljan att göra nytta här. Tvärtom.

www.folkbibeln.net