...
Fick för en stund sedan se hur ofta S och MP röstar med Alliansen i riksdagen. Apropå det här med SD:s vågmästarroll. Uppgifterna är från i höstas, men är intressanta ändå.

I alla fall för vissa av oss.


http://www.moderat.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=61a8cb81-29a7-4d6f-bdfe-b26384e08a25&MediaArchive_ForceDownload=True

...
Ser över en lite kortare arbetsvecka. Går det som planerat blir det 3,5 dag innan det är dags för resa till Örebro och Sverigemötet, Moderaternas årliga konferens för landstings- och kommunpolitiker.

Det blir en del norrlandsfrågor för min del. "Ansvar för hela Sverige", "En levande landsbygd" , "Kommunen som arbetsgivare" och "Moderaternas nya handlingsprogram" blev mina seminarieval. Återkommer kanske till några av dem här. Har också en del andra mål med dagarna, hoppas de kan nås.

En av Vännäs-föreningens yngsta medlemmar åker också med oss. Vi har alla valt ganska annorlunda bland seminarierna. Ser fram emot när vi ska rekapitulera och jämföra vad vi varit med om.

...

Det kom en nygammal bekantskap i postlådan idag.

Tidningen Riksdag & Departement damp ner samtidigt som ett brev från Helgeandsholmen. Där meddelades att jag som ersättare i riksdagen får tidningen i brevlådan 38 gånger per år.

R & D bevakar vad som händer i riksdagen, regeringen och i Bryssel. Den har onekligen blivit trevligare att läsa sedan mina tidiga år. Den kom till barndomshemmet under pappas tid i riksdagen och under flera år efteråt. T.o.m. ett tag efter hans död. Från hemmaåren minns jag den som en väldigt tråkig tidning.

Nu verkade den mycket intressantare. Antingen har den ändrats eller också jag. Förmodligen båda.

Nog tycker jag att toppolitikerna som måste ha en helt vidrig arbetsmiljö under valrörelsen borde kunna få lite ledigt efter valnattenoch dagarna närmast efter.
Stämmer Expressens uppgifter om att Sahlin ska ha "gjort en Bodström" och stuckit till Thailand en vecka utan lov, då tyckerjag däremot att det är mindre smart. I ljuset av det mesta kan man fundera på hur omdömesgillt det var? Rådgivarna måste också ha varit lediga.
Men, det kan förstås vara felaktiga uppgifter.

...

När jag tittade igenom posten efter min sena middag fanns ett kuvert från riksdagen.

Papperet var fint värre och texten högtidlig. Där stod sammanfattningsvis att läsa att jag var ersättare nummer tre till riksdagen för Moderaterna här i Västerbotten.

Det är väl det närmaste det ämbetet jag kommer, men det diplomliknande "finpapperet" ska jag spara..

...

Det är inte alla lyckönskningar som är riktigt väntade. Jag har den senaste veckan fått sådana från väldigt olika håll. Faktiskt från enstaka företrädare från alla partier "på andra sidan" också. Förutom de lite mer förståeliga, på "hemmaplan".

I ett par fall tolkar jag det så att just dessa rödgröna personliga vänner nu räknar med en Alliansseger. I ett par andra så att man gärna ser att jag kommer in i Riksdagen, trots allt och fast man ännu hoppas på en senkommen totalvändning i opinionen.

Mycket, mycket viktigare än att jag kommer in bland de 349 är det att vi får en majoritetsregering. En regering som som kan regera och inte hela tiden hamnar i låsningar mellan (den rödgröna) minoriteten och, eventuellt, ett SD med sin underliggande agenda.

Ojoj, så viktigt det är att vi röstar fram en majoritet, Alternativen kan bli väldigt dyra och sänka politiken för lång tid. En kvinnlig V-ledare jag mötte för ett tag sedan menade att det allra värsta vore en Alliansmajoritet. Jag tror faktiskt att de flesta på hennes sida är klokare än så.

Att Alliansseger och majoritet är det viktigaste utesluter inte att man kryssar. Jag säger som jag brukar; Ingen sedel utan kryss! ;-)

 

 

...

På slutet har jag haft nöjet att träffa Lars Lilja från Vännäs rätt ofta.

Det har blivit lite här och där. När Mariaskolan var förbi riksdagen härom veckan så var det Skelleftebon Ulf Grape (M) som var vår guide, men även Lars Lilja (S) var med och tog hand om eleverna en stund. Det var intressant att höra en som provat att vara riksdagsledamot i både majoritet och opposition beskriva skillnaderna i arbetssituation. En förbiilande Ibrahim Baylan blev förresten också uppfångad och infogad i gemenskapen av en av våra elever.

Det finns en del områden där Lars och jag tänker ganska lika, det vet jag sen förr. Även en del där vi tänker rätt olika om vägen till ett bättre samhälle. Vi delar också minst en svaghet, säger i nuläget inte vilken.

I går träffades vi igen, då på genuskurs för politiker i Vännäs. Då upptäckte vi också att vi tänkte rätt lika i vissa saker. Men, nu tänkte jag på en del områden där vi Inte tänker lika.

Skulle vi inte kunna ha en debatt om de sakerna i Vännäs, Lars? Det är väl dumdristigt att som politiskt blåbär utmana ärrade politikerproffs med tillgång till hela Partiapparatens resurser, men kanske skulle några Vännäsbor välja att lyssna på alternativen en liten stund? Eftersom jag utmanar kan du få hemmaplan. Vi kan ta Konsumparkeringen. :-)

Tidpunkt får vi återkomma till, men det vore lämpligt att ta det innan valet, eller hur?

Eftersom du förmodligen inte har tid att läsa bloggar sänder jag över en invit per prasselpost också. O.S.A.

...

Har lyssnat till en av de mest initierade och högst placerade politiska tjänstemännen i landet. Även till en del erfarna riksdagsledamöter.

Har fått en ny syn på riksdagsledamöters möjlighet att påverka propositioner och annat regeringsarbete. Det går, till större del än de flesta tror, men det måste ske tidigt. Inte strax innan eller då det ska tryckas på en knapp.

Det känns bra. Skulle man som riksdagsledamot i stort sett vara reducerad till röstboskap så finns det många mer lockande uppgifter.

Just innan lunchen förutsade den centrale tjänstemannen att personvalsinslaget kommer att öka i Sverige. Låter också lovande.

 

...

En VPK-ledare sa en gång några välkända ord som handlade om att det måste vara någon ordning i ett parti. Det måste det.

Ett parti är en demokratisk organism, annars vore det illa. När stämmor och kongresser tenderar att bli mer och mer sidsteppade och marginaliserade brukar engagemang och entusiasm bli mindre. Det får inte bli alltför mycket solospel av en ledning, då är det inte säkert man håller distansen ut. Eller har med sig fotfolket hela vägen.

Det måste generellt finnas en acceptans för demokratiskt fattade beslut också. Även för dem man inte gillar. När en ledamots fronderande bara handlar om billiga egoistiska motiv, då är det för sorgligt.

Samtidigt - så måste det finnas ett friutrymme där exempelvis en riksdagsledamot följer sin övertygelse eller sina lokala understödjares majoritetsvilja i vissa frågor av speciell natur. Han eller hon måste t.ex. kunna vara sin landsändas talesman och markera detta.

Annars kan det väl  kvitta.

...

I alla fall sitter vi på mitt kontor och spånar, resegruppen på skolan. Vi har ätit pizza och brainstormat väldeliga. Hälften med näsan i var sin dator.

Vi har kompletterat och förfinat resrutten och hittat ett och annat som kan förgylla resan. Nedslaget på Riksdagen har flyttats och vi har fått tag i en riksdagsmannaguide och spikat en tid.

Låter det som det vore klart? Inte riktigt, rätt långt därifrån. Än vet vi inte med säkerhet att det ordnar sig med det största och viktigaste bidraget.

Går allt i lås blir det ett oerhört fint komplement till läromedlens och lärarnas presentation av temat "Så styrs Sverige".

...

Det är inte länge jag har varit med i politiken. Efter att ha varit under påverkan under lång tid blev det inför valet 2006 allvar av tanken på "en tids samhällstjänst". (Utan jämförelse för övrigt talade Anders Borg nyss om sin uppgift som en "värnplikt") Jag ville lokalt vara med och stötta dem som sliter med vårt gemensamma samhälle. Ofta under svåra och otacksamma förhållanden.

Det ena gav det andra. Moderaternas framgångar gjorde att jag kom "längre fram" än jag tänkt, fast jag bett om att få stå långt ner på listan. Det blev kommunstyrelsen i Vännäs och ett par år i KSAU. Utan att vara med i fullmäktige.

Under resan har en och annan puffat mot riksdagen och jag kom trea i provvalet i höst. Efter justering enligt partistyrelsens riktlinjer hamnade jag igår på femte plats på M-listan i länet. Jag har fått mycket uppmuntran av människor både innanför och utanför partiet. Det har ändå inte varit avgörande. Jag har fattat beslut utifrån andra grunder och kriterier.

Mitt beslut är att satsa på en personvalskampanj inför valet 2010, om inga hinder läggs i vägen. Det jag vill föra fram som mina huvudfrågor kommer jag tillbaka till.

Ett budskap som kommer att finnas med är "Sammanhållet län och land". Vi behöver en sund och hållbar marknadsekonomi.  Politiken i vårt långa och skiftande Sverige får samtidigt inte abdikera. Olika geografiska områden är och förblir beroende av varandra och alla måste ges förutsättningar att både överleva och locka nya invånare. Det är en sak jag vill driva som representant för Västerbotten.

Om jag får förtroendet.

 

...

 

 

 

 

...

På lördag har Moderaterna i Västerbotten nomineringsstämma. Då ska det slås fast hur landstings- och riksdagslistan ska se ut. Provval är hållet och nomineringsgruppen har sagt sitt.

För egen del hamnade jag trea i provvalet. Efter justering utifrån övriga parametrar står jag på femte plats enligt nomineringsgruppens förslag.

Det blir spännade att se hur det blir på lördag. Då får vi se var på listan partimedlemmarnas ombud anser att man ska stå. Ännu mer spännade blir att se hur valåret och själva valet ska te sig. Det är då det är skarpt läge och det är kryssen då som räknas.

Än har jag väl inte fattat vad jag gett mig in i, men jag känner lugn och frid inför det som eventuellt kan ligga framför. (Inte säkert att det blir politik!) Detta trots att jag tror att vi har tuffa tider att vänta på flera vis. Många av oss medelålders och yngre tycks vara invaggade i tanken att Sverige har en upphöjd och självklar särställning i världen som inte kan rubbas.

Det gäller att efter bästa förstånd hantera samhällsfrågorna hållbart och medmänskligt även om det skulle visa sig att vi tog fel.

Hör ni så otaktisk jag är, en politiker ska väl bara lova guld och gröna skogar?

 

...

Ibland gnälls det väldigt orättvis och kortsynt på dem som företräder oss i samhället på olika vis. Andra gånger måste man faktiskt fundera lite.

I Dagens Industri, www.di.se, kan man idag läsa att riksdagsmannen och f.d. justitieministern Thomas Bodström fakturerat 1,7 miljoner till Domstolsverket de senaste 21 månaderna. Av denna nätta slant är 310 000 för "tidsspillan". GP har fler detaljer. Även SVT.

Någon begåvad och initierad person kan kanske berätta när exakt han inte haft betalt och alltså behöver få det av skattebetalarna, en gång till?

Sen kan man fundera på vad media gjort med exempelvis Maud Olofsson eller Mona Sahlin om något liknande avslöjats om dem? Gissar det hade varit krigsrubriker. Allt som avslöjats kring Thomas verkar bara rinna av. SvD gav honom mycket utrymme igår t.ex.

Thomas gör sig kanske bättre på bild? Det kanske är för att han varit idrottsman, sådana bedöms ofta eljest både vad gäller inkomster och annat. Eller är skillnaden verkligen så stor på hur man bevakar och ser på kvinnor och män?

...

Var eller vartannat år bevisar tidningarna att de inte förstått så väldigt mycket av riksdagsarbetet. Missförstånden fortplantas ut bland läsarna.

I den galna tid vi lever i då allt ska "plan- och policysättas", mätas och utvärderas så till den grad att man knappt får något vettigt gjort är det förstås lättsamt att värdera en riksdagsledamots effektivitet i antalet motioner.

Stackars Gösta Skoglund, om han levat. De flesta av VK-bloggens läsare är för unga för att veta vem han var, men han var en socialdemokratisk riksdagsman av ovanligt format. Han var jätteliten, fick jättemycket gjort och satte Norrland på kartan när han kom åt.

Inte kan jag hålla med honom om allt han var övertygad om, men han bände, bröt och påverkade i stad, län, land och regering (inte bara då han var kommunikationsminister) som knappast någon annan västerbottnisk riksdagsman gjort. Som gruppledare för (S) i andra kammaren satte han säkert också sina spår. Det är vanligt att ge honom äran för både flygplatsen och universitetet i Umeå. Bland annat.

Han utövade inflytande överallt där det gick, däremot hade han inte tid att skriva så många motioner.

Det var intressant att läsa att en tidning verkar ha förstått lite av sammanhangen.  Läs SvD:s artikel "Motioner dränker Riksdagen".

Med detta inte sagt att motioner är oviktiga.

...

Det har varit en fullmatad vecka och jag ser på bloggen att jag missat att lyfta fram en händelse av viss vikt i Vännäs.

När socialförsäkringsutskottets moderata ordförande och ledamöter besökte Vännäs så stod vårens händelser kring några av flyktingarna i centrum. På bilden fick riksdagsledamöter och politiska sekreterare en genomgång av Liljaskolans skolchef Bo Nilsson och flyktingsamordnare Ingrid Lindroth. Undertecknad och Gösta Eklund var också med.

Förutom detta fick vi även träffa länstyrelsens Integrationsdirektör Lars-Göran Brandt i ärendet. Socialförsäkringsutskottet är bl.a. ansvariga för migrationsfrågor och det känns bra att de fick justera och komplettera den yviga mediabilden av händelserna i Vännäs.

...

I dagarna har Västerbotten besök av en grupp moderater från socialförsäkringsutskottet, bl.a. tre riksdagsledamöter. De besöker Skellefteå, Umeå och Vännäs. I afton och ikväll kommer jag att följa dem på närmare håll.

På riksdagens hemsida kan man läsa vad de sysslar med:

"Socialförsäkringsutskottet (SfU) bereder ärenden om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, svenskt medborgarskap samt migration."

Tunga, spännande, viktiga frågor.

...

Det kommit en förfrågan från mitt parti om att ställa upp i det interna provvalet till riksdagen. Jag har beslutat att tacka ja.

Det är inte på grund av Ola Nordebos ledare i dagens VK - "För ett färgstarkt Västerbotten i Riksdagen" - men visst var det lite speciellt att läsa den just idag. Den gav faktiskt ytterligare inspiration att som "oskolad" politiker ge sig in på en arena som ofta känns lite för krattad och där piruetterna ofta känns något för välregisserade och stramt hållna.

Jag är väl inte alldeles främmande för villkoren. Även om förändringarna är stora sedan 1986 då min pappa slutade, så tror jag att hans 21 år i riksdagen gett mig en liten aning om saken.

Jag brukar inte vara rädd för att försöka övertyga och engagera andra för en sak jag själv brinner för. Även om jag är en "samarbetsman" är det en lockelse att visa på sakerna som majoriteter och beslutande kan ha glömt, eller inte vet eller förstår. Skulle jag komma in vill jag  vara en lagom "röststark" representant för det Norrland alltför många tyvärr inte inser sitt beroende av. Det Norrland som jag älskar och som jag har en hyfsat bred kännedom om. Bred är också min kontaktyta bland människor och sammhällsdelar. Jag är intresserad av människor och deras villkor och skulle efter bästa förstånd vilja vara en västerbottensröst, även för dem som inte röstar på mig.

Jag har flera gånger fått frågan om jag inte hamnat i fel parti - ibland av människor som odlar fördomar om det fria och ansvarstagande samhällets parti. Nej, jag är Moderat. Både ny och gammal. Glad över vissa förändringar, besviken över andra. Ska man vänta med att vara med och ta ansvar tills man finner partiet som till alla tider i alla delar överensstämmer med ens egna åsikter, då kan man inte ens ha med frun i det partiet. I det blir man solo kvist.

En del menar att politiken idag inte passar för en kristen, andra att man ska hålla de kristna borta från politiken. Även om den ofta förknippas med det mest falska, vämjeliga och grundegoistiska behöver det politiska arbetet inte vara så. Människor av olika tro måste kunna arbeta för att livet ska fungera så bra som möjligt för stora och små, även om det skulle bli lika trasigt och skevt som det var i Rom vid kristendomens födelse. Och även om "panikateismens" mest profilerade förspråkare menar att kristna är hot emot demokratin så tror jag inte att majoriteten har den åsikten.

Jag skulle vilja arbeta för ett samhälle som är både barmhärtigare och friare än dagens. Ett samhälle som uppmuntrar och stimulerar till initiativ och företagande. Ett annat anliggande är återgången till det "rimliga samhället". Börjar vi inte förenkla och röja i de arbetskrävande kring- och sekundärfunktioner som håller på att ta arbetsglädje och liv av t.ex. lärarna så går vi emot sammanbrott på flera fronter. Man behöver inte införa alla kontrollmöjligheter som bara kan uppfinnas. Hellre elevkontakt än kringarbete. Lösningen på skolans problem är inte bara mer tvång, policys och utvärderingar.

För skolan måste vi också hitta den lämpliga mixen av saker som gedigen kunskap, individualism, föräldra- och elevansvar, inspiration, "disciplin" och barmhärtighet. Vi måste ta bättre vara på "görarna" och  måste också komma till insikt om att 2000-talets informations- och relationsstressade barn inte är 1960-talets. Moderaterna måste in på skolgården igen.

Nej, det var inte ett partiprogram som skulle skrivas. Jag skulle bara säga att jag satsar på riksdagen!

...

Det var intressant att läsa det som Magnus Krantz idag skrev på VK:s ledarsida under rubriken: "Riksdagen måste bli piggare...".  Jag skrev litegrann om det här med avtropppandet från riksdagen på bloggen i går kväll.

En av de piggare parlamentariker jag mött under de besök jag gjort i Bryssel var en engelsk parlamentariker som närmade sig de 70. Han hade gjort ett arbetsliv som affärsman och ställde upp och kom in i EU-valet kring de 60. Vidsynt, handlingskraftig, frispråkig och full av integritet. Kanske inte drömmen för en partiledning. Mötet med honom var inspirerande.

Jag tror att en bakgrundsmässigt "spretigare" rekrytering till riksdagen i någon mån kunde bidra till att öka intresset och vitaliteten. Hur man nu åstadkommer det.

...

Aldrig förr har så många hoppat av Sveriges högsta beslutande organ, skriver SvD. Nästan var tionde ledamot har gett sig iväg sedan valet 2006. Partiernas ledningar verkar ta saken med ro.

Har i kväll läst några artiklar och blogginlägg om saken och är inte expert på den. När det står att några ledamöter säger att de inte har tillräckligt att göra får jag inte ihop det. Några jag känner verkar ha absolut fullt upp och lite till. Sen finns det väl oändliga möjligheter att verka för sina väljare genom att nyttja de kontaktmöjligheter man har som riksdagsledamot. Svårigheten borde väl ligga i att begränsa sig.

Själv kan jag tänka att upplevelsen av att vara röstboskap i 40-, 60-, och 100-spann borde vara en rysare av mått. Jag väljer dock att tro att det inte är riktigt så illa.

Faktum kvarstår att många som nått Sveriges Riksdag väljer bort den för annat.

 

...

Visst unnar man finnarna att få några miljarder för att de sköter så pass mycket av vårt försvar, men det finns gränser för hur saker får gå till. Sveriges inköp av finska Patrias pansarterrängfordon måste granskas ordentligt.

Hur bra den produkten än är har två olika expertgrupper har kommit fram till att bara BAE:s "svenska" Hägglundsprodukt SEP fyller försvarets krav. Inte minst vad gäller personskydd.

En tjänsteman, försvarsmaktens chef för materialproduktion, har varit med och tagit fram policyn att Sverige i första hand ska köpa färdiga produkter, sådant som redan "rullar". En bra princip i.o.f.s. Denne tjänsteman ska ha sett till att expertgruppernas slutsatser inte fått vara med i slutbedömningen. Vagnen som tagits fram efter svenska krav och där staten redan satsat en miljard och BAE 600 miljoner ratades till förmån för en vagn som experterna sagt inte fyller våra specifikationer. 

Jag tycker inte att funktionen ska sättas åt sidan för prestige och inköpspolicys. Även om jag inte är protektionist menar jag att dugligheten inte heller ska slarvas bort för strävan efter att vara bäst i grenen "det är chict att köpa utländskt". Jag tycker det svenska försvaret och de svenska soldaterna ska ha det bästa när det dessutom av allt att döma blir billigare för skattebetalarna.

Utifrån det som hittills kommit fram räknar jag och många andra med att riksdagen och regeringen ändrar FMV:s märkliga beslut.

Ekot rapporterar om saken. SvD rapporterar. DN rapporterar. VK rapporterar - först av tidningarna här.

Ett intressant debattinlägg från BAE/Hägglunds i SvD.