Den över fyrahundra år gamla sången "Det är en ros utsprungen" kom upp i minnet när jag ikväll återigen tog en bild på den envisa blomman här ute.

Visst är den bedagad, det får man vara till första advent när man är uteros och det har varit åtskilliga frostnätter. Frosten syns också på de lite yngre blommorna till höger som slagit ut nu i slutet av november.

Så här såg det ut på biltaket vid samma tidpunkt. Det var faktiskt 4-5 grader kallt och 6-7 grader natten innan:

Knäppte en bild på Henry Kelsey när jag kom hem ikväll, rosen jag arme trädgårdsanalfabet fick av Umeå sockens trädgårdssällskap i somras. Frosten har legat på kronbladen flera gånger och ikväll lägger den sig nog igen. Och han blommar vidare.

Regelbundna besökare tröttnar väl, men här är (kanske) sista bilden för året på Henry Kelsey.

Den lilla kanadensiska rosen utan koll på årstiderna såg väldigt bedrövlig ut efter natten då det var fyra-fem minus. Efter denna soliga dag trodde den lille optimisten kanske att det var vår och sträckte ut kronbladen igen. Lite tilltufsad ser han ut, men än har han inte vikit ner sig.

Kanske blommar han tills snön faller?

...

Det handlar om en gammal bekant, sommarens ros Henry Kelsey här ute på gården. Han har inte riktig koll på årstiderna, utan matar bara på. Det här fotot togs igår.

Undrar om blommorna kolar vippen i natt?

...

Har kommit mig utanför dörren två gånger idag, helt kort. Det var vackert där ute.

Fläckvis hade det kunnat vara försommar. Se bara:

Det var till och med lite trängsel framför den sollapande rosen. Humlan som byggde på förråden och den där andra filuren som kanske också gjorde det.

Och allt under en öppnad septemberblå söndagshimmel.

...

Det tror i alla fall Henry Kelsey på vår gård.

Den lilla köldtåliga kanadensiska rosenbusken blommar i höstregnet. Då är man optimist.

...

Det finns ihärdiga organismer som inte ger upp i förstone.

Henry Kelsey är en sådan. En kanadensisk klätterros härdig till zon 7 som jag i somras förärades av Umeå sockens trädgårdssällskap. Nu lät det som om jag på något sätt platsade i de sammanhangen. Det gör jag inte, mer än möjligtvis som busschaufför.

Det hör till sommarens försummelser att inte bilder från Göstas Buss-resan 2:a juli med detta gäng kommit ut här för länge sedan. Vi besökte fyra trädgårdar i mellanbygden och norra Västerbotten där det både visades och såldes växter, Det var vackert och roligt och inte utan att det inspirerade t.o.m. mig. Jag som för länge sedan taggat ner och satt igen trädgårdslandet och försökt göra det mesta så lättskött som det går. Agneta är fortfarande lite blomsteraktiv.

Bildens Henry Kelsey är nedklippt efter att ha blommat ut. Nu, i september, omruskad av höststormarna och alltmer skymd av det tilltagande mörkret brister snart hans knoppar igen. Hoppas blommorna hinner komma.

...

...

Var på födelsedagskalas i afton. Födelsedagsbarnet kommer kanske på bild senare. Utanför huset gladdes ögat av den här septemberrosen.

Ibland är rosornas tid i Västerbotten förbi i mitten på september.

...

I Umeå har vi haft fred väldigt länge. Det har ju ni i resten av Sverige också, men med tanke på att det var här den svensk-finska armén skildes åt 1809 så känner vi oss särskilt fredliga. Utan finnarna hade vi inte klarat oss varken då eller nu, så när de gick hem var det liksom slutgiltigt avgjort.

Nu under "märkesåret" krigas det igen häruppe. En sorts rosornas krig, men det är inte politik det handlar om. Vad jag vet. Stridstrummornas muller kommer sig av "poppelrosen" på bilden och dess tvåäggstvilling till höger, utom bild.

Två popplar skulle tas ner och någon på parkförvaltningen skojade till det lite och lät en skicklig motorsågskarvare göra två tremeters-rosor av stammarna. De kommer väl inte att motstå tidens tand så länge, men några konstnärligt skolade män har riktigt gått i taket över dessa rosor. De menar att de innebär en väldig förfulning och att stubbarna ska kapas jäms med marken, momentant. Det är kraftiga ord och känslor som varit i svang.

Vad säger ni som bor annorstädes? Är de gruvligt förfulande, eller lite roliga?