...
Det skulle väl förvåna om det inte blev några misstag även idag, men ett extra lyckades jag undvika.

Jag fick en text som skulle in på en hemsida skickad för påseende. Där stod det bland annat om Umeåregionens sju kommuner. Jag var på väg att sända en propå om rättelse direkt från ryggmärgen när jag kom ihåg surströmmingens, Modos, bandvagnens och Anders Ågrens hemstad. Örnsköldsvik hör till Umeåregionen nu, vi är faktiskt sju! Vi klubbade t.o.m. saken på KS-sammanträdet i Vänmäs i måndags och mer definitivt blir det inte.

Det känns väldigt roligt att Övik kommit in i "familjen", av flera anledningar. Själv hade jag gärna sett att även Skellefteå hade funnits med, men jag tror nog det kan komma att dröja. Jag är ingen hockeyfantast, men tänk bara regionens sammanträden under säsongen om både Modo, Skellefteå och Björklöven fanns i "upptagningsområdet".

En nackdel med Öviks anslutning finns för vår del. Hittills har den grafiska bilden av Umeåregionen haft Vännäs i mitten. Likt kronblad har kommunerna legat runt blommans gula mittpunkt. Nu blir det utan tvekan eljest, men det är smällar man får ta.
Örnsköldsvik är mycket välkommet!

...

I dagens VK finns två artiklar om samverkan som är klart läsvärda. Särskilt ledaren, tycker politikerdelen av mig. Den handlar om Västerbottens kommuner och delar och hur vi ser på varandra och samverkan.

Den andra artikeln handlar om samverkan mellan utbildning och forskning och är skriven av Umeå universitets rektor Lena Gustafsson och dess vicerektor för samverkan och innovation, Agneta Marell.

Nordebos ledare är inte Twitterkorta, vilket innebär att många i kategorierna som förr mest alltid läste ledare idag ofta hoppar över dem. Västerbottens politiker bör Inte hoppa över den här ledaren. Den angår oss i allra högsta grad.

Vi kommer att behöva en betydligt mer långtgående samverkan i vårt län. Lennart Holmlund kan ha tagit i en del i utspelet om kommunsammanslagningen, men han är inte helt ute och cyklar. Oavsett vilka former det tar måste våra kommuner samverka i en helt annan utsträckning än idag om vi ska ha råd med de vårdande och lärande personer vi behöver. Men det måste bli en samverkan som ibland stavas förenkling och förbilligande, inte bara förbättring. Det är den bistra sanningen.

Det har hittills gått märkligt bra för Västerbotten och Norrland under nuvarande ekonomiska krisläge. Det kan nog bli kärvare, men med en ökad samverkan har vi bättre förutsättningar att möta framtiden än med småskuren självtillräcklighet och prestigetänkande. Det är ingen hejd på vilken bromseffekt sådant kan ha.

Samverkan betyder inte centralisering av makt och fungerar dåligt med avund, självömkan och sämsta sortens "storbondetag". Missförstå mig inte, jag har inget emot varken små eller stora bönder, men när man mäter sitt värde i hektar eller befolkningssiffror försämras möjligheterna till fruktbar samverkan högst radikalt. Man ska akta sig för att bli en "hektarpadda", oavsett vad det är man mäter och oavsett vilket parti man företräder.

I politiken premieras tyvärr oftare lokalegoism och motsättningstänkande än samverkansträvan och det Nordebo kallar "regional samhörighet".

 

...
En inte alldeles obetydlig del av arbetsdagen går åt till att läsa, hantera och besvara mail. Inte så få handlar om inbjudningar till det ena och det andra. Utbildningar, information, samverkan, arbetsgrupper och olika projekt.

Det är lätt att dra på sig kritik av olika, ofta helt motsatta, anledningar när det gäller det som sker utanför den dagliga arbetsplatsen. Antingen är man "borta" för mycket eller också "deltar" man för lite.

Skulle jag satsa helhjärtat på att undvika medarbetare och dagliga arbetsuppgifter så vore jag inte så ofta på jobbet. Det finns mängder av möjligheter att slippa, om man skulle se det så.

En mindre organisation där man är få som delar på denna tids oavbrutet jäsande mängd av nya uppgifter, utökade lagstiftning, allt förändrings-, kontroll- och "bredvidarbete" är känslig. Ett nytt arbetsområde, hur behjärtansvärt det än är, kan måsta avfärdas för att det saknas människor. Man kan tvingas avstå nyttig samverkan som innebär stora utvecklingsmöjligheter för att man behövs i det nödvändiga och lagstadgade. Även om man i grunden är positiv till saken och en samarbetsmänniska.

Samtidigt måste den lilla verksamheten finnas med bland de stora när saker avgörs för att få draghjälp och för att göra sin röst hörd. Ingen lätt ekvation precis. Jag kommer i min nuvarande uppgift aldrig att kunna "delta" så mycket som alla institutioner, samarbetsorgan m.m. tycker är lämpligt. Enligt andra kommer min dörr att vara låst för ofta.

Det blir till att navigera genom uppdragets mångfacetterade krav med elevernas, skattebetalarnas och medarbetarnas långsiktiga bästa för ögonen och göra alla bara lagom besvikna.

(Skrivet en annan gång, men publicerat nu)

...
Har lunchat efter en förmiddag med information och gruppmöte inom barn- och utbildningsnämnden i Vännäs. Snart går nämndssammanträdet igång.

Det är väl mindre lämpligt att "dubblera" i längden, även för personlig tid och hälsa, men under det närmaste halvårets visstidsanställning i Bjurholm tänker jag prova.

Det är spännande att få följa och jämföra två kommuners verksamheter så nära. Här och där skulle det kunna bli samordningsvinster, t.ex. vid vissa investeringar. Både större och mindre kommuner behöver hitta vägarna till klok samverkan och möjligheten att lära av varandra.

Jag tror även att det finns mycket "kollegialt lärande" att göra bland lärarna. Vi skulle kunna samordna någon kompetensutvecklingsdag per år mellan två eller fler kommuner. Då skulle vi kunna dela på kostnaden för inspirerande föreläsare och/eller ha workshops där lärarna presenterar egna pedagogiska innovationer och verksamheter för varandra.

Allt är inte möjligt, men mycket är det.

...

 

Det är med stor besvikelse, ja sorg, som jag konstaterar att det borgerliga samarbetet i Vännäs har strandat. Vi har två gånger fått besked om att majoriteten av vännerna i Center-styrelsen inte vill ha valteknisk samverkan med oss övriga. Det innebär lite olika saker, konkret t.ex. att vänsterblocket tar fler mandat i kommunstyrelse och nämnder än om vi skulle ha samverkat.

(C ) och (KD) backade i valet, från 8 till 6, respektive 3 till 2 mandat. (FP) behöll sina 2 och (M) gick fram nästan 50% i röstetal. Vi gick från 3 till 4 mandat och var ett par röster från att få 5. Förändringar man måste ta hänsyn till har alltså skett. Utan för många detaljer får man konstatera att det inte gått att få ihop samarbetet, något vi verkligen beklagar. För våra väljares, partiers och hårt arbetande fritidspolitikers skull och även för kommunens.

Inom Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och även stora delar av Centern har vi ansträngt oss på olika vis för att hålla ihop borgerligheten som vi ser som en helhet. Vännäsmoderaternas bild av borgerligheten är en koncern med olika divisioner. (Eller en fyrhjulsdriven bil med diff, där alla hjulen driver!) Vi har haft en mycket bra och konstruktiv anda i den borgerliga gruppen, något som gynnat politiken. Det mesta av arbetet, ofta även över blockgränserna, har den gångna perioden präglats av ett samförstånd och samtalsklimat som många kommuner bara kan drömma om.

Det här har vi velat odla och bevara. Vissa politiker tycker nu att vi gått för långt i detta, ironiskt nog att Moderaterna ”tagit för sig för lite” och att mindre partier fått för mycket i förhandlingarna. Vi ser det så att vi ”vill få ihop laget” och se till att borgerligheten har arbetslust och grupp och kommun tillgång till alla tillgängliga resurser. Ungefär liksom i regeringen där även de minsta partierna har en plattform.

När samarbetet nu spricker gynnas istället vänstermajoriteten, till ett svårberäknat pris för precis alla inblandade och våra uppdragsgivare.

Vi har ett hopp att våra vänner i Centern ska tänka om, att man vid nomineringsstämman ändå ska gå in för ett samarbete. Det känns viktigt för nutid och framtid. Medan vi väntar tvingas vi tre övriga förbereda oss för att ta tillvara våra väljares och partiers intressen. Samverkar vi räddas några poster till borgerliga sidan. Ställs de borgerliga partiernas mandat mot varandra blir det 8 mandat för (M), (FP) och (KD) mot 6 för (C ). Det innebär att ”triangelns” förslag vinner, om inte (S) även i Vännäs går in och styr om i borgerligheten.

Jag hade inte kunnat tänka mig att det skulle vara möjligt att hamna i den här situationen i Vännäs, men det ser tyvärr ut som om jag hade fel.

Det som skrivits ovan är Moderaternas bild. Jag hoppas kunna återkomma med positivare besked.