Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Arlanda

Nu börjar flygskatten kosta

Av , , 11 kommentarer 7


Flygskatten fyller två syften, att fylla statskassan en smula och sända en signal om handlingskraft. Miljön påverkas knappeligen.

Nu förlorar Sverige enligt dagens DI några direktlinjer till USA då Norwegian flyttar plan och tillhörande kringservice till Oslo och Köpenhamn. Någon inrikeslinje hotas också. (Skulle inte förvåna om den går till Norrland) Marginalerna är små och flygskatten per stol gånger totalantalet platser under ett år gör att man väljer att flyga från grannländerna.

Sverige har redan här börjat förlora vad vi får in på flygskatten. Arbetstillfällen, skatter och och avgifter försvinner. Miljön förlorar då det blir fler kortresor med energislukande starter och plan som tar mer bränsle per passagerarkilometer. Flygresenärerna får betala en resa till. Sverige hamnar lite bredvid, lite längre bort.

Gagnlös signalpolitik är sällan bra och det har vi haft för mycket av nu.

Viktigast rent miljömässigt är förmodligen att snabba på utvecklingen av mindre miljöbelastande bränsle.

Fulla Bromma

Av , , 6 kommentarer 10

Trycket är formidabelt här på Bromma och Arlanda är ”fullt” utifrån Sveriges och omgivande kommuners miljö- och bullerkrav. Där får brommatrafiken inte plats.
En och annan behöver snarast skärpa till sig och slopa symbolbesluten till förmån för välgrundade sådana.

Stockholm kan på ett sätt klara sig någorlunda utan Bromma, men Kiruna, Boden, Jokkmokk, Arvidsjaur, Skellefteå, Umeå, Hyngelsböle och Trelleborg klarar sig inte lika lätt. Ett nedlagt Bromma påverkar inte bara städer Malmö Aviation och andra flyger ifrån.

Det Stockholmspolitiker tror man vinner miljömässigt på att slå sönder Norrlands och andras kommunikationer tror jag snarare vinns genom miljövänligare plan och fler digitala möten.

Det ser ut att bli tillräckligt mycket som begränsar ekonomin och utvecklingen ändå.

IMG_1946.JPG

I vänteläge

Av , , Bli först att kommentera 3


Låg nyss och väntade på 9000 meters höjd. Efter en kvart i luften drogs motorerna ner och planet började gå på ”tomgång” och sjunka lite smått. Det var för tidigt och en som en period i livet hade hyfsad ”flygskepsis” (halvsnygg omskrivning va?) hann börja undra varför.

En av piloterna berättade efter en stund att det var lite för folktjockt kring Arlanda och flygledningen hade bett dem att lägga planet i vänteläge 10 minuter. Jag gillar när man berättar.

Jag tycker även om snygga flygningar, utan större överraskningar. En av de snyggaste var med Aeroflot i början på 90-talet. Det var innan de stora ryska olje- och gasinkomsterna och landet och bolaget gick på knäna. Vi skulle flyga till St Petersburg för pengar som inte var våra och min organiserande vän hade köpt billigast tänkbara biljetter. En bra grundprincip, men det här var då ryska plan ibland inte fick lämna europeiska flygplatser pga skicket.

Planet var gammalt, luktade mögel och stolarna som kunde fällas ner till bårar satt inte riktigt fast. Men som piloten flög.

Man hade väl tur med bra vind och gropfri luftväg, men det var den vackraste, jämnaste flygtur jag varit med om. Vi skämtade om att det kanske var för att piloterna visste att deras gamla Tupolev var skör, men jag tror det var en stolt och skicklig pilot som ansträngde sig till det yttersta för att kompensera för allt som var bedrövligt. Flyger han än så har han bättre grejor.