Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: beredskapslager

Myter om medicinbristen

Av , , Bli först att kommentera 14

…
I dagens ofta bedrövliga pajkastningsmiljö betyder sanningen ibland inte så mycket. Vi ser det i lokal- och rikspolitik och tyvärr i högst olika delar av det politiska landskapet.

En myt som många på vänsterkanten skulle hålla sig för goda för är den att medicinbristen som ibland uppstår beror på omregleringen av apotekssektorn.
Apoteken var privata fram till 1971 då de förstatligades. När omregleringen skedde 2009 var Sverige det enda landet i Europa, och ett av få i världen, med ett statligt monopol. När Sverige bröt statens monopol hade Rysslands största privata apotekskedja 1168 apotek.

Många som sprider myten om att medicinbristen beror på att vi inte längre bara har statliga apotek Vet egentligen vad bristen beror på.

Allt fler av våra mediciner tillverkas i Asien, ofta i Indien eller Kina. Vissa livsviktiga beståndsdelar och färdiga mediciner tillverkas i ett fåtal fabriker i Indien och Kina. En störning i process eller leverans påverkar en hel värld. Hela västvärlden har nu ojämnare medicinförsörjning än vi varit vana vid. De bristsituationer vi upplever i Sverige beror inte på att vi återigen organiserar apotekssektorn annorlunda än Kuba och Nordkorea. Den ligger till övervägande del i produktionsledet.

Situationen är allvarlig. Vad skulle kinesiska staten kunna göra om den blir riktigt sur på ett Sverige som vägrar foga sig i en fråga? Vad kan hända om det blir politisk oro, ett lokalt eller regionalt krig eller kanske en pandemi med sämre kommunikationer eller helt stängda gränser?

Sverige hade dessutom förr beredskapslagring av mediciner, det har vi slutat med. Finland lagrar både livsmedel och mediciner till sin befolkning. Det kan vara erfarenheterna av grannens anfallskrig som gör att de ofta säkrar sitt folks behov lite bättre.

Europa bör se till att fler mediciner tillverkas här. Det är inte fråga om handelshinder, utan om sunda beredskapstankar och mångfald av leveranskanaler. Vi talar om ”redundans” när det gäller Internet. Om kedjan bryts någonstans ska flödet fungera ändå. Om det behövs någonstans så är det i fråga om mat och mediciner.

Medicinbristen beror inte på privata apotek, men måste minimeras. Det kommer att ta tid.

…
…

Har själv inte studerat nedanstående FOI-rapport men den ser intressant ut:

https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–4644–SE

Den här Fokus-artikeln om beredskapslagring är kort och läsvärd:

https://www.fokus.se/2019/06/medicinbrist-eskalerar-beredskapslager-saknas/

Tack Apotekstjänst!

Av , , 6 kommentarer 15

…
Jag har inte följt det häpnadsväckande haveriet med Apotekstjänst så noga och vet inte var de värsta felen begåtts. I dagens läge får man försöka hålla in hästarna och inte kasta sig huvudstupa in i debatterna. Sanningen kommer ofta en bra bit efter rubrikerna. Att basmaterial fattas, operationer måste skjutas upp och redan långa kötider förvärras på flera sjukhus är i alla fall gräsligt upprörande.

Man får kanske ändå sända en tacksamhetens tanke till haveristerna. Nu står att läsa att några regioner ska bygga upp beredskapslager. Fiffig idé! Apotekstjänst påstår att kaoset beror på att sjukhusen beställt för mycket. Mer än avtalet sa.
Det är väl att de flesta av 50-, 60-, 70- och 80-talets ansvariga politiker på nationell och regional nivå slipper höra detta. Det är nog tur för oss nutida politiker också. Det kan hända att de gamle hade tagit fram rottingen.

Den tidens politiker och myndighetsföreträdare sprängde ut och rustade bergrum där det förvarades lagringsbara matvaror, olja och andra bränslen, byggmaterial, sjukvårdsmaterial och allt möjligt man kunde behöva mycket av om något gick fruktansvärt fel. Det fanns lager av kläder, skor och basutrustning till försvaret spridda över landet. Det fanns mindre underjordiska sjukhus på några ställen. Med utrustning. De hade inte hört talas om ”Just in time” annat än i betydelsen att det skulle svaras på angrepp i tid för att skydda land och folk. Eller strax innan.
Att Sveriges ”beredskap” av livsmedel i stort sett skulle bestå av ett par dagars förbrukning och finnas på långtradarna från Helsingborgs och Göteborgs hamnar hade de aldrig kunnat föreställa sig. Inte heller att sjukhus skulle stå utan det nödvändigaste efter några dagars utebliven leverans.

Jag ska inte måla upp tänkbara situationer då det skulle innebära total katastrof att det bara finns sjukvårdsmaterial för några dagars normalförbruknkng. Använd fantasin.
Vi som på olika nivåer sitter med någon sorts krisledningsansvar får tala med varann och dem vi tycker det angår och börja fundera hur vi ska börja ta vårt ansvar. Till dem som bär ansvaret för att sjukhus nu inte levererar får vi ändå sända en tacksamhetens tanke. Det är tydligen dags för oss att vakna.

Läs inte detta

Av , , Bli först att kommentera 6

…

Inte om du är mycket trött på prat om mat och självförsörjningsgrad eller har lätt för att bli väldigt orolig i onödan.

För dig som hör till den senare kategorin så vill jag säga att det förmodligen inte alls blir något större problem med matförsörjningen under din tid. Men, det hör till vårt ansvar för morgondagen att vaka över samhällets och våra efterkommandes möjligheter att klara olika omständigheter och att hålla viss beredskap för det osannolika.

Jag har sagt det mesta jag tänkte säga i ett par tidigare inlägg och en insändare, men vill lämna en länk till det fåtal som eventuellt kan vara lite intresserade av frågan. Det handlar om Livsmedelsverkets rapport ”Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv”, beställd av FOI och presenterad i februari 2011. Den är intressant, har man begränsat med tid eller intresse kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen.

Några uppgifter är helt inaktuella och var det när rapporten skrevs. Vi har i vårt samhälle ingående statistik över det mesta, men när det gäller matproduktionen är det tydligen magert. Den statistik Livsmedelsverket hade tillgång till 2011 kom från 2003-2005. Sedan dess har det inom flera områden skett stora minskningar av svensk matproduktion. Den självförsörjningsgrad på ca 50 % som till exempel LRF räknar med (några räknar högre) i den här koncentrerade SvD-artikeln förutsätter förstås det fria flöde av diesel vi har idag.

På 90-talet räknade vi i stort sett kollektivt med att storskalig oro och fara i vår del av världen var över i och med det kalla krigets slut. Det resulterade bl.a. i att EU och vi avskaffade beredskapslagren och sedan 2002 har ingen svensk myndighet haft ansvar för livsmedelsförsörjning vid kris. Sedan dess får var och en mer än förr räkna med att ta ansvar för sig själv vid kris, något få tycks ha förstått. 2010 fick Livsmedelsverket i alla fall en mindre del av ansvaret och året efter kom rapporten i första länken.

Några av oss tror att det är dags att mer konkret börja fundera på hur vi hållbart och så ekonomiskt som möjligt ska kunna bereda dagens och morgondagens medborgare en hyfsat pålitlig livsmedelsförsörjning. Frågan angår oss alla, inte minst städernas växande befolkning.

 

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se