Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: ekonomisk hållbarhet

Vågar S vara S?

Av , , 9 kommentarer 11


Ser att det planeras för ett 40-tal nya batterifabriker i Europa. Intressant, men också bekymmersamt. Kommer barnen i Kongo att kunna ta upp all kobolt vi behöver när vi själva inte vill ta upp vår?

Finns el? Kommer vind-, gas- och kolkraften att räcka till när kärnkraften stoppas i Europa? När regeringen i Sverige kanske till och med smyg- och snabbstoppar all kärnkraft genom att inte fatta beslutet om mellanlagring som bara måste fattas senast 31/8? När uppkoppling och eldrivet nätberoende skenar och vi ska driva transporterna med el. Skulle verkligen vilja övertygas.

Önskar att S vågade vara S detta viktiga år. Att största regeringspartiet vågade ta rakryggat ansvar för samtid och framtid. Som man gjorde förr när energiförsörjning och infrastruktur byggdes upp.
Vill partiet verkligen syna vad som händer med land, opinion, jobb och människor inom t.ex. LO-kollektivet om Sverige tappar 30-40 % av elkraften inom några år? Och innan dess kanske tillgången på den betong man kan bygga järnväg, gruvskoning, vindkraftsfundament, kajer, broar och hållbara hus av.

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 8


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

FI:s program

Av , , Bli först att kommentera 9


Det finns fler politiktrötta människor än man tror som tycks kunna tänka sig att rösta på Feministiskt initiativ. Många i övrigt rätt sunda som tycker att det är dags att det händer något nu och tycker att Gudrun och inriktningen verkar bra. Utan att ha läst partiprogrammet.

Jag tror få påhejare har gjort det, både bland folk flest och journalister – gladare i färgglad omväxling än en hållbar samhällsekonomi som har resurser till allt som behövs. Här kan den som vill läsa programmet för vidare reflektion.

Det vore roligt om några journalister tog FI och några partier till på så pass stort allvar att man faktiskt räknade på samhällskonsekvenserna ifall de skulle få ett reellt inflytande.