…
Känns måttligt bra när Volkswagen lägger bud på Scania utan att tala med företagets styrelse.
En till av de svenska klenoderna som hamnar hos en ägare utan kopplingar till Sverige? Dessutom hos samma ägare som M.A.N.
Jag är kanske känslomässig och konservativ, men det känns som sagt måttligt bra.
…
Jahapp, där såldes sista svenska biltillverkaren till Kina.
Det var väl länge sedan säger den som anser sig ha koll. Nej, precis alldeles nyss. Volvo och SAAB gick först och nu skulle även Koenigsegg ha gått samma väg. Den Ängelholmstillverkade, lite snabbare, sällsyntare och aningen dyrare etanolbilen. (Den kan kosta 9-10 miljoner, mer för en specialare)
För de flesta är det ointressant med hela Koenigsegg, men visst är det roligt med svensktillverkade saker och inte minst de som sticker ut en smula. Nu skulle det kanske bli en del produktutveckling och tillverkning av vissa specialdetaljer kvar, annars skulle tillverkningen hamna i Kina. Lät trist och troligt. Det kineserna inte tjuvar via hackerattacker köper man, tänkte jag småsurt.
Då såg jag att det kineiska företagets nye styrelseordförande var tidigare flygvapenchef och hette Loo Ping. Sen uppmärksammade jag lite andra små lustigheter. En uppgradering av modellen Agera R skulle t.ex. heta Re-Agera.
Jag klarade hela 1 april utan att bli lurad, men sen stöp jag som en fura tidigt den 2:a.
…
På Aftonbladets ledarsida kan man just nu läsa om SAAB:s sorgliga situation. I artikeln står den här delsanningen: ”Ett företag som inte producerar kan inte heller betala löner.”
Visst är det ett perspektiv som fattas? Det står inget om försäljning. Det är inte helt förvånande, men ganska anmärkningsvärt. Affärsförståelsen saknas, som den gärna gör på sina håll.
Än en gång, vad hjälper det om man kan komma igång och producera om man inte säljer?
…
Jag är ingen industriman, men inser betydelsen och behovet av industrin i Sverige. Både då, nu och sen. Vårt välstånd grundas till stor del också på fordonsindustrin och spinoffeffekterna därifrån. Den insikten behöver inte gå hand i hand med tanken att rädda fabriken i Trollhätten till varje pris.
Med en havererad försäljning och försäljningsorganisarion vet jag inte vad som kan rädda nuvarande SAAB. I den mån verktygen som gör delar och helhet kommer igång igen gör de det förmodligen i en annan världsdel efter att någon slumpat upp konkursbona. (Tyvärr drabbas nog flera underleverantörer av samma öde) Man kopierar och vidareutvecklar snabbt därborta, så det som fattas får man nog fram om det skulle bli tillverkning.
Inga dussin eller tjog av statliga miljarder kan få ”vårt” SAAB att lyfta igen, det är min sorgsna övertygelse. Jag tror absolut att de flesta förstår att om ingen stor biltillverkare vill ha företaget ens till reapris är chanserna för svenska politiker att vända på steken obefintliga. Att köpa på svenska folket världshistoriens dyraste museum är och hade varit oförsvarbart. Med det inte sagt att produkterna är dåliga.
Företagets största tillgång är de anställda, deras kunnande, utbildning, kreativitet och arbetslust. Det är många tragiska konsekvenser och överraskningar som väntar, men nu är det förmodligen mindre dåligt ju fortare det går. Konjunkturläget är bistert, men framtiden för Trollhättan heter knappast SAAB. Personal, övriga resurser och infrastruktur måste få komma igång med andra saker. Glöm inte Kockums, inte I20 här i Umeå. Här på jorden är inget beständigt, men det behöver inte bli ett bestående tomrum för att något långvarigt, och kanske kärt, försvinner.
…
Mycket glädjande att Volvo vågar tillsvidareanställa ytterligare 326 personer i Umeå. Det känns väldigt bra för både de enskildas skull, för företaget och för Umeåregionens kommuner.
Mycket har ändrat sig på ett par år. På tre har det hunnit svänga rejält. Någon som minns känslan och scenarierna man såg framför sig när allt slog tvärstopp?
Allt kan vi inte påverka "hemifrån", men just mot bakgrund av den finansiella oron ute i Europa blir det än tydligare att vi behöver en regering som verkligen håller koll på ekonomin. Det tjänar alla på.
…
Jag vet inte vilken blandning av fosterlandskärlek, nationalism, nostalgi och allmännekonomiska och jordnära tankar som ligger bakom, men jag blir väldigt glad över beskedet att Volvo möjligtvis blir svenskt igen.
I vårt lilla exportberoende land brukar annars vänster- och högerföreträdare ibland turas om att vara internationalister på det där aningslösa sättet att man inte verkar bry sig om ifall det finns svenska företag eller ej. Försvinner fordonsindustrin finns det inte en svensk som inte kommer att påverkas av det framöver. Inte en välfärdsgren. Med ett kinesiskt Volvo finns vissa fördelar att hämta för bolaget, men det kan ha med sig en väldig nedsida för Sverige.
Jag hoppas verkligen att "Konsortium Jakob AB", bestående av Volvo PV:s ingejörsfack, , AB Volvo (lastvagnarna) m.fl. lyckas att skrapa ihop både köpeskilling och nödvändig kassa. Sverige är mycket mer beroende av Volvo och den kringindustri som frodas runt omkring det än de flesta av oss fattar.
Jan
Senaste kommentarerna