Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: Förskola

Växtvärk i Växande Vännäs

Av , , 2 kommentarer 11

Det är roligt att Vännäs växer. Fler flyttar till våra samhällen och byar, inte minst barnfamiljer. Unga utflyttade kommer tillbaka.

Sedan 2009 har Vännäs 119 fler barn i förskoleålder, en stor procentuell ökning för oss. Till 2030 räknar vi med ytterligare 100. För en liten kommun med redan stor andel barn innebär det att behoven av skola och förskola växer kraftigt.

Förvaltningen har lagt en lokalförsörjningsplan där man räknar med att ökningstakten mattas något framöver. Till 2030 behöver förskolan ändå åtminstone 7,5 nya avdelningar i Vännäsby och 12 i Vännäs. Skulle vi sänka barnantalet till Skolverkets rekommendation behövs fler. En statlig utredning föreslår nu obligatorisk förskola från fem år. Det skulle också öka behoven.
Om vi inte sänker beläggningen och det inte kommer fler nya än beräknat behövs 5,5 respektive 9 avdelningar.

Sedan flera år växer efterfrågan på tidig barnomsorg. Det samlade trycket hittills har gjort att vi nu har Västerbottens högsta barnantal per avdelning, trots etablering av flera tillfälliga paviljonger. Sådana behövs ibland, men blir dyra i längden.

Alla partier har klubbat översiktsplanen som anvisar tre tomter för nya förskolor. Vännäsborg och Torpet i Vännäs och en tomt i nedre delen av Vännäsby. För att möta behoven behöver vi använda alla tre optimalt och bygga i takt med ökningen.

Utifrån situationen och viljan att minska barngrupperna har S, V och M föreslagit att
det byggs 8 avdelningar på Vännäsborg. Där är det bråttom, behovet är störst i det området och kapaciteten behövs redan i början av 2023. Sen får utvecklingen visa om det så småningom blir 4 eller 5 avdelningar på Torpet. 2026 behövs nya förskolan i Vännäsby.

Oppositionen vill istället renovera 2-avdelningsförskolan Bjällran (finns i ett enfamiljshus), behålla ett antal äldre paviljonger och bara bygga 4 avdelningar på Torpet. Vi ser stora praktiska och ekonomiska problem med det. Bjällran måste renoveras för 12,5 miljoner om den ska fortsätta att användas istället för att säljas. Var barnen ska vara under tiden har oppositionen inte svarat på. Flera av paviljongerna har stått så länge de får på sina tillfälliga bygglov. Vi anser att dessa ska avslutas istället.

Alla skulle gärna se lite mindre enheter, men de blir betydligt dyrare per avdelning att bygga och driva utan att givet tillföra kvalitet. En 3-avdelningsförskola kostar t.ex. ca 900 000 mer per år att driva än 3 avdelningar i en 6-avdelningsförskola. Att som förra oppositionsledaren Ulf Eriksson då säga sig ”vara villig att satsa vad det kostar” är inte riktigt trovärdigt. De som får ”satsa” om vi bara ska bygga och driva små enheter är barn, elever och personal. De extra årliga miljonerna skulle i dagens läge obönhörligen betyda minskad bemanning i skola och förskola.

Att bygga en 8-avdelnings förskola kostar 40 miljoner, en 6-avdelnings 32. Att bygga en 6-avdelnings och renovera Bjällran skulle bara det kosta 44,5 miljoner. Plus dyrare drift varje år. Att som oppositionen vill renovera Bjällran, bygga 4 avdelningar på Torpet och behålla dyra paviljonger blir en rejäl backaffär. Det kommer att kosta både i bemanning och kvalitet.

Förskoleavdelningars beläggning och inre miljö är viktigare än antalet avdelningar i byggnaden. Barnen är ute på skilda områden under olika tider. Vi vill ha en bättre miljö för barn och personal, därför vill vi minska barnantalet per avdelning.

Vi har utgått från den grundliga och nyanserade plan som lagts fram av skolförvaltningen. Vi har definitivt inte hittat andra uträkningar som varit mer trovärdiga. Gissningar och önsketänkande kan man ägna sig åt i mindre viktiga sammanhang.

Vännäs växer. Nu får vi glädja oss över barnen och bygga klokt och framsynt med fokus på dem och verksamheten.

(Först publicerat på Facebooksidan ”Majoriteten i Vännäs”)

Inget nytt äldreboende i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 15

…
Det planerade äldreboendet i Vännäs ska inte byggas, beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 20/6. Definitivt beslut tas av fullmäktige i oktober.
Flera saker ligger bakom, inte bara att vi på slutet haft ett oväntat stort antal lediga platser att tillgå.
I samband med arbetet med handlingsplanen och den genomlysning av ekonomin som gjorts har en expert på området gått igenom Vännäs behov och verksamhet inom äldreomsorgen. Slutsatsen är att det behövs färre platser än tidigare beräknat. Nu hamnar vi ungefär i nivå med andra kommuner när det gäller antalet platser i särskilt boende. Tillkomsten av trygghetsboende och ett par andra saker påverkar också.

För dem som måste se till helheten, inte kan prioritera något utan att dra ner på annat känns det bra att åtminstone få skjuta upp dessa stora kostnader några år. Kanske slippa låta nuvarande och kommande vännäsbor att ta dem. Både investeringen och driftkostnaderna hade varit väldigt tuffa att ta i kommunens utsatta läge. Det handlar om flera tiotals miljoner mer bara i investering.
Vi skattebetalare får inte heller låna hur mycket som helst – inte som ”delägare” i kommunen heller. Vi är rätt nära lånetaket. Nu får vi ta lediga lokaler i anspråk och se tiden an.
Pressmeddelandet om boendet på Vännäs hemsida.

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Mer rörelse

Av , , 1 kommentar 5

…
Det finns många oroande tecken på konsekvenserna av att många unga rör sig mindre än man gjorde förr. Allt ifrån ökad fetma och andra fysiska åkommor till tidiga förslitningsskador i arbetslivet.

Receptet är oftast mer idrott i skolan, vilket kan ha med sig väldigt mycket gott. Jag skulle ändå önska att man vidgar perspektivet. Huvudsaken är att man tidigt får vanan att använda kroppen och röra sig, får kondition och uthållighet. Det kan betyda mycket även för det psykiska välbefinnandet. Att röra sig är än mer viktigt idag när cybervärlden gör alla åldrar mer stillasittande, omfattningen på skjutsandet för många blir allt extremare och yrkeslivet alltmer ”ofysiskt”.

Den senaste tiden har jag mött några som haft livslånga trauman från just idrotten i skolan. Där upplevde man saker som präglat en mer eller mindre hela livet. Några kan börja kallsvettas vid tanken på det man upplevde som något av det grymmaste i barndomen. Kanske beroende på oförstående lärare, obefintligt bollsinne eller motoriska förmågor på den nedre delen av skalan.

Många ovana kan få en mer positiv upplevelse än man haft av idrotten genom kloka och pedagogiska lärare, men glöm inte alla andra sätt att sätta sprätt på fysiken. Mer rörelse, mer uteliv – gärna mer idrott – men även alternativ fysisk aktivitet.

Behövas och bidra

Av , , Bli först att kommentera 3

…
Har den senaste tiden påmints om problemet att gymnasieelever inte tar utbildningen och framtiden på allvar, att frånvaron ibland ligger på stadiga 20-30 %. Med allt det innebär efter utbildningen. Detta ger problem i många led och på många nivåer, främst för eleven själv.

Vad gör att denna personliga möjlighet och dessa enorma samhällsresurser hanteras så? Det finns säkert hundra orsaker, men tror dessa unga att de behövs, att de och deras kommande uppgifter är viktiga? Personligen tror jag att det är oerhört viktigt för självkänslan, självförtroendet och engagemanget att man får hjälpa till och bidra långt innan man egentligen gör nytta. Att man inte servas sönder och samman långt innan gymnasiet.

Men vad gör man här och nu? Många har inte alls de här problemen, men jag tror motivationen är en av de större utmaningarna vi har för den aktuella gruppen. Varje människa behövs, måste få bli medveten om det och få visionerna om det positiva det innebär. Vi har inte råd att slarva bort de viktiga unga, inte heller samhällsresurserna som satsas.

Tvärt emot fördomarna

Av , , Bli först att kommentera 9

…

Har i veckan haft förmånen att vara med och arbeta med Academedia Vux chefsdagar där 165 ledare från olika företag hade den första av tre träffar under året. Ordet ”vux” är lite missvisande då allt inte är utbildning. Några arbetar också med att hjälpa människor till arbete mer konkret.

Stod nyss och pratade med några av länets riksdagsledamöter när jag kom att tänka på att jag fått prova uppgifter i både i ideell, kommunal och företagsdriven utbildning. I förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Allt i någon mån och under mer än 20 år. Alla verksamheter har innehållit insatser för nyanlända.

Ofta har jag önskat att människor med svårrubbade fördomar kring saker som ”kravlös skola”, konfessionella eller företagsdrivna skolor hade fått uppleva verksamheterna. Det har jag tänkt även i veckan. Mycket i programmet och i min grupp har handlat om hur verksamheter och ledare kan stötta varandra i samhällsuppdraget, i bygget av det inkluderande samhället. Hur man kan möta uppdragsgivarnas mål och mening genom kvalitativ undervisning, integrationsbefrämjande arbete, arbetsgivarkontakter, jobbmatchning och överbryggande av hinder. I bland under krävande och snabbföränderliga  förutsättningar.

Viljan att göra gott och utveckla människor för livet under solen genom utbildning och annat skiljer sig inte på ett för mig märkbart sätt mellan de ideella, kommunala och företagsdrivna verksamheter jag fått arbeta i. Om man i något mänskligt och avlönat sammanhang kan tala om altruism så har jag mött den överallt. Även egoismen, prestigen och annat som poppar upp där vi människor är.

Det har varit bra dagar och jag hoppas målbilderna, exemplen och inspirationen blir till nytta för många. Medlemmarna i min kreativa och åldersblandade norrlandsgrupp har tänkt ta nyttan ett extra steg. Hoppas vi lyckas.

  

Bistra sjuktal

Av , , Bli först att kommentera 7

…

Det ser allvarligt ut med de skenande sjuktalen i kommunerna. Ökningarna är markanta på de flesta håll. Några kommuner ökar talen bara marginellt, t.ex. Vännäs. Robertsfors förbättrar faktiskt siffrorna.

Det måste vara flera arbetsplats- och ledningsrelaterade saker som påverkar. En betydande andel av  kommunernas personal upplever i alla fall på olika sätt arbetssituationen tung. Då ska vi veta att detta är innan de största flyktingvågorna nått ut till ”slutmottagarna”. De flesta inom kommunal verksamhet berörs bara marginellt av mottagandet och i Västerbotten har vi låga antal jämfört med flera kommuner söderut. Umeå hör till kommunerna som tar emot riktigt få. Arbetssituationen generellt har lite att göra med att vi tar emot fler flyktingar än ändra europeiska länder. Framöver tror jag också att flyktingströmmen kan ha med sig flera positiva följder, t.ex. genom fler motiverade undersköterskor och annan vårdpersonal.

Oavsett detta och oavsett ståndpunkter i flyktingfrågor så måste vi vara klara  över att personal inom kommunala områden som bl.a. kommunledningskontor, socialtjänst, vård, förskola, skola och annan utbildning kommer att få en tuffare arbetssituation framöver. Även inom landstingets sfär kommer en ökande flyktingström att märkas.

Det hjälper inte bara med ord och principiella tankar. På något sätt måste landet med högt flyktingmottagande och svag integration bli bättre på dessa saker. Utan att det går utöver personalgrupper där fler får allt svårare att orka med nuläget.

Kvalitet och sunt förnuft

Av , , Bli först att kommentera 6

…
I Almedalen där man träffar den ene och den andre mötte jag även Jonas Sjöstedt.

Jag har hört en del han sagt om Academedias skolor, saker som jag inte får ihop. Jag passade på att byta några ord om skolorna med honom. Den lite stressade partiledaren hade ont om tid, men sa att han skulle dyka upp på Vännäsdagarna.

Dit hade jag i helgen tagit med mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning som tar upp en del av det som Jonas brukar nämna.

Kvalitetsredovisningen ville han tyvärr inte ha. Han litar mer på SCB, sa han. Nog är de bra, men man måste fråga om rätt statistik.

Lärartätheten är en av flera saker som påverkar resultatet. Den varierar också mellan stad och land. Där eleverna är färre och klasserna mindre blir tätheten högre. Academedias skolor ligger ofta i städer och tätheten bör jämföras med skolor i städer. Då är skillnaden verkligen inte stor.

Något som i allra högsta grad påverkar resultaten på gymnasierna är hur stor andel av eleverna som blir färdiga på avsedd tid. Där ligger Academedias skolor riktigt högt. Av fyra gymnasieskolor i hela Sverige som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på hör två till Academedia. Det visar också på att det knappast är så genomuselt som Jonas vill påskina. Tvärtom riktigt bra.

Sverige har inte råd att slå ut en stor mängd av de riktigt bra skolorna, som V, FI och MP vill. Skolor som dessutom inte kostar samhället mer än andra. Kvalitet, samhällsekonomi, fakta och elevnytta måste styra mer än grumligt avund.

20140715-001218-738751.jpg

Bygge för barn

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Så har vi haft barn- och utbildningsnämnd för sista gången innan sommaren.

Intressant var att få se hur den nya förskolan tar form och få ställa frågor kring funktion, inne- och utemiljö. 8 avdelningar i två plan gör att det inte handlar om något litet projekt. Precis som Lägret får förskolan en egen skog, här större och kanske mer uppväxt, och utemiljön i övrigt ser bra ut så här långt. Både verksamhet och nämnd ska vara med under hela processen när arbetet så småningom går vidare från generalprojektör till huvudentreprenör och detaljprojektering.

Ett önskemål från M och FP, och sedan även nämnden, är att vi vill se en stomme i trä. Förskolan byggs extremt energisnålt (halva energiförbrukningen mot normen) och hållbarhetsfokuserat och där passar det förnyelsebara och miljöfördelaktiga träet väldigt bra.
Jag hoppas generellt på mer byggande i trä. Sanden går nog åt ändå.

”Bruksytan” ligger på 9 kvadratmeter per barn vid fullt utnyttjande, vilket är mindre än de närmast föregående byggena, men bedöms tillräckligt. Då tillkommer kök, fläktrum och annat.

Återkommer nog fler gånger i ärendet under resans gång.

Fyra av fem och nattmammor

Av , , Bli först att kommentera 4

Av de fem senaste arbetsdagarna har fyra gått till politiska uppdrag. Aktuell skolpolitik med Yrkes-SM, kommunstyrelsen och nu idag barn- och utbildningsnämnden. Gäller att ha en förstående arbetsgivare när det klumpar ihop sig så här.

Klart spännande och intressanta dagar, men nu blir det nog till att inte pröva omgivningens tålamod mer just nu. Bara lite, lite grann på torsdag. Återkommer om det senare.

Idag har vi bland annat diskuterat hur stort nästa förskolebygge ska bli. Vännäs ligger i Sverigetopp i andelen unga och barn 18 år och neråt. Det är roligt och samtidigt inte alldeles utan utmaningar, praktiskt och ekonomiskt.

Det hade varit roligt och ofta riktigt praktiskt om vi hade haft mer av enskild pedagogisk omsorg av god kvalitet, det kanske kommer. Något som varit bra är om det funnits några ”nattbarnvårdare”.

Behovet av barnomsorg på nätter och obekväm arbetstid uppstår ibland. Det kan handla om både skiftjobb och handelns ibland hialösa öppettider, inte alltid kompatibla med små barn och deras sömnbehov. Kommunal barnomsorg nattetid kan bli både komplicerad och dyr. Jag tror att det vore positivt om det eventuella behovet kunde lösas med ”nattmammor” eller ”nattpappor”.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se