Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: förtal

Sveriges fel och förtjänster

Av , , Bli först att kommentera 12


För två månader sedan skrev Veckans Affärer om tidningens Forbes nyhet att Sverige för andra året i rad utsetts till det mest ansedda landet i världen av Reputation Institute. En nyhet många sett. Resultatet ska basera sig på 58 000 intervjuer i G8-länderna. På andra plats kom Schweiz.
Det kan säkert förvåna många och väcka kraftiga reaktioner hos dem som främst tar del av sidor eldade av krafterna som ägnar sig åt att svartmåla vårt land. Många faller in i den kören utan att riktigt veta vad man gör, jag hoppas att man inte vet det i alla fall. Vet man det börjar det snudda moraliskt, och i några fall kanske direkt, landsförräderi.

Vi har regelrätta problem och ”utmaningar” av rang och många saker som bekymrar. Vilken ”klassisk” ideologisk grundsyn och vilka politiska ambitioner vi än har måste vi ändå rimligen kunna erkänna att vi bor i ett av världens absolut bästa länder och försvara det. Om vi inte hör till dem som vill hålla t.ex. Ungern högre. Då har man andra referensramar.

Det går att peka på många saker i Sverige som absolut måste åtgärdas, flera för länge sedan. Dit hör gängkriminalitetens utbredning och inte minst den helt horribla hanteringen av ”samordningsnummer”. Den som innebär att det inte bara går att få en ny felaktig identitet i Sverige, man kan ha flera. Man kan räkna upp mycket här.

Regeringens handlingsförlamning på flera områden måste få ett slut. Ej färdigtänkta symbolbeslut måste backas eller hindras. Samtidigt måste alla seriösa politiker, opinionsbildare och vardagstyckare tänka över vilka förtalskampanjer man vill delta i. Inga politiska positioner och kortsiktiga opinionsvinster är värda att vi hjälper till med de påverkansoperationer som riktas mot vårt land.

Erkänn Sveriges fel och förtjänster. Gör något åt felen, vårda och framhåll det positiva. Vi har mitt i allt så oerhört mycket att vara tacksamma för och glädjas åt.

Rättsövergrepp mot jägare

Av , , 2 kommentarer 17


Industrimannen och jägaren Karl Hedin som på lösa grunder och lövtunna indicier fick löpa medialt gatlopp för påstådd illegal vargjakt borde stämma många.

Nu har hon som anmält honom erkänt att hon fabricerat alltihop.
Vilket annat brott hade fått igång en sån polisinsats och motiverat så kränkande bilder på en odömd, handfängslad människa? När det gäller förberedelse till terrorbrott tycks beviskraven ligga väldigt mycket högre.

Om de nya uppgifterna visar sig stämma hela vägen; Markera, kära rättssamhälle. Mot medier och en del egna företrädare.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VbabzW/huvudvittne-i-jaktharvan-kring-miljardaren-karl-hedin-backar-mina-up

Be Liljaskolan om ursäkt

Av , , 2 kommentarer 23

Både SVT, VK och eventuella andra media bör dementera vad man spritt om Liljaskolan och Vännäs fastigheter och be dessa och kommunen om ursäkt.

Bilden man gett sprids med vindens hastighet över landet. Att en person olovligen smitit in i en lokal skolan inte hyr och levt under bedrövliga sanitära förhållanden är inte att ”Vännäs fastigheter och Liljaskolan har låtit en person bo under odrägliga förhållanden i ett källarutrymme”.  

Kommuner ska granskas, inte förtalas genom slarv och utebliven faktakoll. Här räcker det inte att bara sända ut korrigerade texter. En dementi och en ursäkt är på sin plats. 

Att odla nidbilden

Av , , 4 kommentarer 15


Efter en lång dag och en sen middag på egen hand har jag intagit mjuksoffläget med mobilen som bloggverktyg. Tämligen trött ser jag fram emot att frun ska komma hem och fylla huset med liv. Har under tiden hunnit läsa några ”slowfood”-artiklar av typen som sällan blir lästa under arbetsveckan.

I en av veckans VK-ledare skriver Ola Nordebo några kloka ord om att ”odla nidbilden” av motståndare.

Att göra det är inte ovanligt och inte heller alldeles ofarligt. Det kan i extrema fall bli våldsamma galenskaper som drabbar den man förfalskar bilden av, det visar historien. I vardagssammanhangen blir resultatet kanske ”bara” en defensiv och icke-kreativ miljö där det sällan blir medlut och medvind och många positiva drivkrafter förtvinar och uteblir.

Odlar man snedvridna karikatyrer finns också alltid risken att man själv tappar förtroende och legitimitet. Det kan bli så att den man hett eller vanemässigt vill svärta ner vinner sympatierna när folk reflekterar och jämför vad man hör och ser.

Jag har sett skit kastas åt olika håll och har kastat själv. Resultatet har på sikt aldrig varit värt mödan och den kvardröjande lukten från fingrarna.

Dreven

Av , , 2 kommentarer 9


Man påverkas fast man inte vill och borde veta bättre.

Det är gott om drev, jag tänker varken på harjakt eller mekaniska saker, utan på de blodtörstiga mediala massrusningar som sker rätt ofta. Särskilt i oroliga tider då aggressivitet, hat och egenrättfärdighet har som lättast att gro.

Ett av den senaste tidens drev drog med sig en hyfsat stor andel människor. Det var ganska lätt att haka på utifrån att man inte visste mycket och att rapporteringen var extremt svartvit. Där jag minst anade det stötte jag sedan på en person som verkligen hade kunskap om det som skrevs sönder och samman i tidningarna.

Hon hade egen nära erfarenhet av det som de flesta av oss andra bara tyckte i luften om. Däremot hade hon inte några bindningar eller intressen i saken. Hon var trovärdig.

Jag skämdes när hon utifrån sin erfarenhet stillsamt beskrev var det gick fel i den högröstade rapporteringen. Fast jag anade att den varit skruvad förstod jag först i samtalet med henne ungefär hur många varv. Man borde ha lärt sig när man är ett halvt sekel gammal. Men, det är som det är.

Det finns drevliknande situationer jag skäms över fast det gått rätt lång tid sedan de pågick. Man kan dras med i stor- eller småskaligt gläfsande mot människor på alldeles tokiga grunder. Det enda positiva med sånt är att ens högmod hålls nere när man upptäcker vad man varit med på.