Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: gymnasium

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Var hittar vi skattebetalare?

Av , , 3 kommentarer 8


Ibland har nationell debatt och valrörelse lite att göra med kommunal verklighet, ibland mycket.

När Löfven igår öste på med alla han vill tillföra arbetskraften skruvade nog många på SKL ( Sveriges kommuner och landsting) på sig.
Var ska de komma ifrån? Enligt SKL minskar de arbetande och skattebetalande inom kort med ca 80 000. Tidigare årtiondens små barnkullar börjar märkas. Många människor Löfven vill utbilda finns inte. För vår lilla kommun på 8 800 skulle arbetskraftsminskningen innebära 70-80 färre arbetande och skattebetalande, om den fördelats jämnt.

Offentlig sektor behöver rekrytera största delen av kommande årskullar för att helt täcka pensionsavgångarna. Inte lätt. Vissa kommuner skulle behöva få Alla sina unga till vården och äldreomsorgen. Definitivt inte lätt. Näringarna som betalar välfärden behöver också människor.

Vad kan man göra åt situationen?
Man måste i flera mindre steg börja flytta de enda arbetskraftsreserver vi har närmare arbete. Vi har våra invandrare och vi har en del som slagits ut från skola och arbetsliv.

Vi kommer inte undan ett bidragstak, få börjar arbeta om de yrken som står till buds ger mindre totalintäkt än att göra ingenting.

Än viktigare är att börja koppla språkutbildning och återupptagen utbildning mot jobb. Välmenande ”kravhöjning” som vi sett i t.ex. vårdyrkena hjälper inte ensamt för arbetskraftsreservens huvuddel. Många som behövs är studieovana eller studieobekväma. Kommer inget annat till än högre krav ökar bara antalet långtidsarbetslösa och människor utan utbildning och stadigt jobb.

I kommunerna måste vi fatta att det inte bara är arbetskraft vi saknar om vi inte ändrar tänk och arbetssätt. Det är arbetande som betalar skatt. Vi måste via vux och folkbildningen mer aktivt flytta de människor som finns mot arbete i fler, kortare steg.

Inget kortutbildningsjobb ska föraktas. Jobb nummer ett är ett steg på vägen och ofta en förutsättning för jobb två, tre och fyra.

Nu kavlar vi upp ärmarna.

Behövas och bidra

Av , , Bli först att kommentera 3


Har den senaste tiden påmints om problemet att gymnasieelever inte tar utbildningen och framtiden på allvar, att frånvaron ibland ligger på stadiga 20-30 %. Med allt det innebär efter utbildningen. Detta ger problem i många led och på många nivåer, främst för eleven själv.

Vad gör att denna personliga möjlighet och dessa enorma samhällsresurser hanteras så? Det finns säkert hundra orsaker, men tror dessa unga att de behövs, att de och deras kommande uppgifter är viktiga? Personligen tror jag att det är oerhört viktigt för självkänslan, självförtroendet och engagemanget att man får hjälpa till och bidra långt innan man egentligen gör nytta. Att man inte servas sönder och samman långt innan gymnasiet.

Men vad gör man här och nu? Många har inte alls de här problemen, men jag tror motivationen är en av de större utmaningarna vi har för den aktuella gruppen. Varje människa behövs, måste få bli medveten om det och få visionerna om det positiva det innebär. Vi har inte råd att slarva bort de viktiga unga, inte heller samhällsresurserna som satsas.

Svenska som andraspråk?

Av , , Bli först att kommentera 4

Har just pratat med med några SFI-lärare och en SFI-rektor i mitt sökande efter verksamma eller nypensionerade lärare som läst svenska som andraspråk. Skulle behöva några stycken i uppdraget yrkessvenska. Har fått ännu mer insikt i att de som finns oftast har jobb. 

Det som gör att jag skriver om det är att jag fick höra av rektorn hur väldigt få som platsläste detta ämne förra året och gör det nu. Sen finns tack och lov fler som läser på distans. Behovet är väldigt stort. 

Tänker igen på frågan om man vill springa efter jobben eller ha ett yrke där jobben springer efter en. Svenska som andraspråk borde vara något mycket attraktivt att lägga till på sitt CV. Att kunna göra stor nytta för barn, unga eller vuxna och veta att det sannolikt finns väldigt mycket att göra under lång tid. Ofta i positiva grupper, större eller mindre.

Check ut out, teachers.

Det viktiga gymnasiet

Av , , 1 kommentar 7


Den här krönikan är viktig läsning nu när gymnasiet ska göras obligatoriskt av vår nytillträdda regering.

Visst är gymnasiet viktigt, en väldig möjlighet i vårt land där utbildningen är fri. Sant är det att det är tufft för dem som inte gått det, osant att det alltid är Absolut nödvändigt för alla. Som artikeln visar.

Det finns unga som är för trasiga att fixa gymnasiet just i tonåren. Några av dem kan vara rasande begåvade. Det är bara inte där och då de kan fokusera på lärandet. Några är så jagade av prestationsångesten, dyslexin, adhdn eller mobbflocken att de hellre kan välja döden än att gå färdigt gymnasiet. För andra kan det vara mer irriterande banala orsaker som gör att det inte fungerar. Livet blir ändå inte bättre av att gymnasiet görs obligatoriskt. Kommer någon dragande med att det här bara är en fråga om resurser till elevhälsan så tror jag inte man jobbat med unga.

Gymnasiet är viktigt och ska verkligen lyftas fram, men det är onödigt att ytterligare traumatisera en liten sliten skara med att göra det obligatoriskt. Gymnasiet kan ersättas med annat för den grupp som inte kan förmås börja eller gå ut det. Komvux, folkhögskolan, universitetet via andra ingångar, lärlingsutbildning, LHS (Livets Hårda Skola), jobb och kanske senare studier som journalisten i artikeln.

Och några riktigt få, de lär sig alldeles själva.

Kvalitet och sunt förnuft

Av , , Bli först att kommentera 6


I Almedalen där man träffar den ene och den andre mötte jag även Jonas Sjöstedt.

Jag har hört en del han sagt om Academedias skolor, saker som jag inte får ihop. Jag passade på att byta några ord om skolorna med honom. Den lite stressade partiledaren hade ont om tid, men sa att han skulle dyka upp på Vännäsdagarna.

Dit hade jag i helgen tagit med mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning som tar upp en del av det som Jonas brukar nämna.

Kvalitetsredovisningen ville han tyvärr inte ha. Han litar mer på SCB, sa han. Nog är de bra, men man måste fråga om rätt statistik.

Lärartätheten är en av flera saker som påverkar resultatet. Den varierar också mellan stad och land. Där eleverna är färre och klasserna mindre blir tätheten högre. Academedias skolor ligger ofta i städer och tätheten bör jämföras med skolor i städer. Då är skillnaden verkligen inte stor.

Något som i allra högsta grad påverkar resultaten på gymnasierna är hur stor andel av eleverna som blir färdiga på avsedd tid. Där ligger Academedias skolor riktigt högt. Av fyra gymnasieskolor i hela Sverige som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på hör två till Academedia. Det visar också på att det knappast är så genomuselt som Jonas vill påskina. Tvärtom riktigt bra.

Sverige har inte råd att slå ut en stor mängd av de riktigt bra skolorna, som V, FI och MP vill. Skolor som dessutom inte kostar samhället mer än andra. Kvalitet, samhällsekonomi, fakta och elevnytta måste styra mer än grumligt avund.

20140715-001218-738751.jpg

Skillnad Sverige – Finland

Av , , Bli först att kommentera 6


Under lunchen satt jag med några av de finska gästerna på Aktuell skolpolitik. Jag frågade bl.a. hur det ser ut med sökningarna till yrkesutbildningar i Finland.

Det visade sig att Finland har ett högt söktryck till de praktiska och oftast rätt jobbsäkra utbildningarna. På sina håll så högt att det kan bli lite tunt på gymnasiesidan. (I Finland skiljer man fortfarande på yrkesskola och gymnasium)
I Sverige ser det som bekant helt motsatt ut.

Varför är skillnaderna i sökmönster så stora? Varför har yrkesprogrammen så få sökande här och så starka siffror i Finland? Det skulle jag vilja veta så här under Yrkes-SM-veckan.

Arbetskraftsbristen

Av , , Bli först att kommentera 7


Ibland har människor blivit irriterade när man nämnt arbetskraftsbristen, som om den inte riktigt passat i bilden. Men den är ett faktum.

I den här artikeln i VK tas den och dess betydelse upp. Arbetskraftsbristen begränsar Västerbottens näringsliv och samhällsekonomin bromsas. Ordrar kan inte tas, förtjänster, löner och skatter uteblir.

För flera år sedan talade jag med en västerbottning som drev utvecklings- och tillverkningsföretag i annat land. Han berättade varför. Det var enligt honom inte för lönekostnaderna. De skillnaderna blev inte så stora. ”Men där finns det utbildad arbetskraft”, sa han. Det gällde IT- och teknikområdet. Idag är bristen på utbildade påtaglig i många sektorer, inte minst inom vården.

Det företagen inte alltid förstått är att branscherna själva kommer att tvingas ta ett större ansvar för att hjälpa fram kompetent arbetskraft, som i flera av våra konkurrentländer. Det utbildas inga erfarna arbetare, har aldrig gjort. Återkommer om detta.

Läs artikeln i länken ovan. Vi måste av många anledningar hjälpas åt att vända utvecklingen och bl.a. uppgradera yrkesutbildningarna som har med sig jobb, samhällsutveckling och välfärd.

Det finns jobb…

Av , , Bli först att kommentera 3

Det blev en intressant dag på Nolia och ”Utbildning och rekrytering”. Blir det fler år kommer även Eductus att vara där med en del personal och deltagare.

Eftersom vår verksamhet finns för att på kortare eller längre sikt hjälpa människor till arbete så fick andra med samma mål, samt bristyrkena och yrkeshögskoleutbildnkngarna mesta delen av min tid.

20140213-172152.jpg

Det finns jobb, fler än vad som syns. Det är faktiskt bara 25-30 % av de jobb som tillsätts som tar vägen om AF:s platsbank. Det är idé att leta själv. Många jobb har även en oroande åldersfördelning med många som snart pensioneras och där finns stort sug på utbildade. Jag tänkte försöka ge något exempel senare ikväll.

De många unga besökarna såg förstås på andra saker än jag. Önskar dem alla riktigt lyckade sökningar och utbildningar framöver. De är färre än de som går i pension och behövs allihop.