Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Kärlek

En sockerdöd

Av , , Bli först att kommentera 9

Härom dagen slutade jordelivet för en gammal vän. En handens och handlingens man, aktiv på jorden och med hjärtat i himlen. En 95 år gammal pojke med livligt och varmt känsloliv. Det var rätt ofta man fick en kram när det på slutet blev längre mellan mötena.

Sjukdomstiden blev kort, en knapp vecka på sjukhuset med få medvetna dagar. När jag ringde hans ungdoms hustru sedan 70 år, 90 år gammal, så blev samtalet inte riktigt som väntat. Det var samma vänliga och positiva röst som jag minns sen min barndom. Orden när jag kommenterade hans död var däremot oväntade. ”-Ja, vi är så glada att han fått flytta hem!”.

Jag har ett foto från mitt sista besök hos det gamla paret, där de soligt leende håller om varann. Fulla av tillförsikt och framtidshopp. Det känns inte riktigt att lägga ut det, men fint är det.

Det måste vara en sån här avslutning som Luther kallar ”en sockerdöd”.

Kärlekens väg, hädelse och hämnd

Av , , Bli först att kommentera 6


Idag på fastlagssöndagen handlar det om kärlekens väg i kyrkor och bönhus. Kärlekens lov i 1 Korintierbrevet 13 är en av texterna. Läs gärna det korta kapitlet. Djupast sett är det beskrivningen av en person, som jag ser det. En ställföreträdare och medlare.

I Danmark har en man skjutits till döds i ett oförsvarbart attentat, förmodligen riktat mot svenske konstnären Vilks.

Jag är för yttrandefrihet, men förstår inte hädelsens drift och mening. Tycker att religionsdebatt kan hållas utan hädelse. Oberoende av riktning.

Oavsett vad som sägs och görs kan dåd som gårdagens aldrig någonsin accepteras eller urskuldas och samhället aldrig vika ner sig. Det kan komma att kosta ett och annat framöver, men mördarna ska alltid möta motstånd i ord och handling. Oavsett varifrån de kommer.
Är vi överens?

Religiöst våld och generaliseringar

Av , , 6 kommentarer 6


Det är oerhört skrämmande våldsutbrott som sker i Islams namn på många håll i världen just nu. De mest fruktansvärda har inte med provocerande teckningar att göra, det är saker som ISIS härjningar och de kanske 2000, mestadels kristna, som Boko Haram nyligen dödade i Nigeria.

Mest horribelt stötande är de offentliga avrättningar som skett av både kvinnor och små flickor som anses ha varit för nära män och pojkar, ofta på sätt som hos oss anses som allmänt normalt umgängessätt. Detta ibland utfört av personer som kan mena att det är rätt att våldta kvinnor och ganska små flickor som inte delar deras religiösa variant och bakgrund.

På några håll sker våldsamma övergrepp av terrorister med kristet förtecken, som ”Herrens armé” i Norra Uganda och södra Sydsudan. Galningen och massmördaren Breivik anser sig också som ”kulturkristen”. Ingen borde dock kunna komma ifrån att Islam har fler ytterst våldsamma utövare som på något sätt hänvisar till religionen och alltför många passiva understödjare som tycks kunna ursäkta terrorn. Trots att kristendomen har ungefär 50 % fler ”nominella” anhängare i världen.

Trots statistiken blir det så fel och kontraproduktivt när man nyanslöst klistrar våldsutbrotten på religionen som sådan och därmed på alla utövare. Den stora delen muslimska anhängare är inte våldsamma och på några håll har man stått upp för att skydda kristna och kyrkor som angripits av terrorister och muslimsk mobb. Så t.ex. i Egypten där man bildade ring för att hindra attacker mot kyrkor. Det hör på ett sätt också med till bilden att de flesta som dödas av muslimska jihadister och terrorister själva är muslimer.

Att bidra till ökade spänningar genom att gruppanklaga och att trissa upp motsättningarna generellt är varken rätt eller klokt. Inte kristligt heller, om man är kristen och bryr sig om det.
Mot jihadisterna måste vi däremot vara klara och skarpa. Tanken på en sorts positiv särbehandling av hemvändande ISIS-terrorister borde inte kunna uppstå över huvud taget. Jag är varken främmande för återvändandeförbud eller åtal för brott mot mänskligheten om det går att verkställa. Uppviglande hatpredikanter och verksamheter som ger plats åt dem som uppmanar till våld ska inte ha något sorts offentligt stöd.
Tvärtom.

Kärlek

Av , , 4 kommentarer 8


En man jag känner fyller snart 90. Befolkningen blir äldre så det är han inte ensam om, men han är ändå speciell.

Han vårdar sin fru på hemmaplan och sköter Allt. Det innebär mycket lyftande, tvättande och matande. Tyvärr under tystnad då sjukdom nu även tagit hennes tal. Intellektet är sannolikt ungefär som det varit.

Varannan månad kan han få avlastning under två veckor, men han har avsagt sig kommande period. Han skulle verkligen behöva den, men deras 60-åriga bröllopsdag infaller då, så det får vara. Han vill inte ha henne på ”institution” då.

Visst är ung kärlek vacker, men frågan är om inte den riktigt gamla ibland skiner minst lika klart.